Engelska låter häftigt och svenska låter töntigt? [Svenskars relation till engelska]

Med anledning av HKH Kronprinsessan Victorias födelsedagsfirande:

Bridge over troubled water

Bro över bekymrat vatten

http://en.wikipedia.org/wiki/Bridge_over_Troubled_Water_(song)

Låter ju lite mer exotiskt och inte lika vardagligt och grått också. Typ som att franska maträtter låter jävligt goda medans Palt & Fläsk låter som nått man stampat ihop av ett par vagdödade bävrar. Även om rätterna i praktiken är lika goda låter det franska jävligt mycket delikatare.

Mycket av musiken typ Rock,Soul,R'n'b,Rap osv kommer ju också ursprungligen från engelsktalande länder så det är väll ganska naturligt att det låter bäst på Engelska.

Engelska låter sjukt mycket häftigare än svenska, framför allt riktigt brittisk engelska, inte amerikansk engelska. Finska låter dock mycket coolare än båda språken tillsammans.

Även om den svenska tolkningen heter Som en bro över mörka vatten. Eller vad vill du ha sagt med ditt inlägg?

Att översättning av lyrik är en nästan omöjlig uppgift, allmänt sett.
AB Svenska ord, Hasse-å-Tage, skojade med "Smoke gets in your eyes".

Har någon någonsin försökt översätta Fröding eller Bellman till engelska?

Det lider allt emot kvälls nu,
och det är allt mörk svart natt snart,
jag skulle allt dra till fjälls nu,
men här i daln är allt bra rart.

Inget ord över 6 bokstäver, i ett sammanskrivande språk!

... skulle allt dra till fjälls nu = ... should rather take my departure mountainwise now ??

Ofta är de uttryck och ord som inte "funkar" på svenska ganska tomma och meningslösa. Speciellt amerikaner tenderar att fylla ut sina meningar med väldigt mycket luft - lyssna exempelvis på amerikanska militärer i intervjuer, eller snutarna på "Cops" på kanal 6, de är uppenbarligen ganska korkade men envisas alltid med att snickra ihop snurriga och komplicerade meningar som egentligen skulle kunnat sägas mer effektivt. Svenskan är vacker men lite barsk jämfört med engelskan. Det finns inte lika mycket plats för tomma uttryck och fraser, utan språket är mer avskalat.

http://en.wikipedia.org/wiki/Carl_Michael_Bellman

Här finns tre smakprov:
http://www.poemhunter.com/carl-michael-bellman/poems/


Fröding:
http://en.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Fr%C3%B6ding

Satt den på en BMW?

Tack för tipsen!

Bättre lyss till den translation som sprack än aldrig få översatt någe’ ...

Möjligen är jag misstrogen mot översatt poesi tack vare eller på grund av
företeelsen transpiranto i Grönköpings Veckoblad. Och, ingen har kommit
på idén att översätta målningar utförda med pensel. Som Venus födelse
av Botticelli översatt till svenska ögon av Bengt Lindström...

På en vit Volvo 745, möjligen 945.

Jag läste en annan tråd här på forumet där skribenten frågade om engelsmän och amerikanare inte kan uttala "kn"-ljud som vi svenskar. I hans inlägg skrev han;

"Tänkte att vi kunde begränsa oss till engelskan här, att det finns massvis med engelska uttal vi svenskar har stora problem med är vi nog alla pinsamt medvetna om redan?"

Sant, sant. Jag började fundera lite kring ämnet och kom fram till att vi svenskar har ett helt ok vokabulär i det engelska språket, men uttalet är ju helt åt skogen! Engelsmän brukar ju påstå att svenskar har bra engelska, men vårt uttal låter ju bra jävla gay, enligt mig.


SÅ, poängen med tråden! Vad är det vi svenskar egentligen har problem med i det engelska uttalet? Vilka ljud är det som vi inte får till etc. etc. Och vad borde man öva på för att få bort detta irriterande fenomen?

Det första jag tänker på är r:et i t ex three. Omöjligt att få till ett mjukt r, eller vad det heter.

Lär man sig ett främmande språk i vuxen ålder är det i regel ofrånkomligt med en viss brytning. Somliga kan öva bort mycket av det, andra inte. Men något kommunikationsproblem innebär det i regel inte.

Det som däremot kan innebära problem är att man inte uppmärksammar de distinktioner som finns i engelskan men inte i svenskan. Där är det lätt hänt att svenskar blandar ihop ljud och säger saker de inte menar. Tre av de vanligaste sammanblandningarna torde vara /s/ ~ /z/ (ice ~ eyes); /ʃ/ ~ /tʃ/ (sheep ~ cheap); /v/ ~ /w/ (vet ~ wet).

Edit: Tillägg efter att jag läst Noriegas inlägg: just ja, /dʒ/ och /j/ blandas också gärna ihop (jet ~ yet) och /dʒ/ ~ /tʃ/ (joke ~ choke).

Vi svenskar kan producera mycket intressanta yttranden på engelska.