De verkliga argumenten för multikultur?

Kapital produceras lika gärna av att tjänster köps och säljs på en marknad.

Servicesektorn kan ju även vara exportdrivande i sig. Jag tänker på IT-tjänster, kommunikationstjänster, underhållningstjänster etc.

OT igen, men visst är det så. Dessa tjänster kräver emellertid en kvalificerad och utbildad arbetskraft. Inte fåraherdar, analfabeter eller bönder.

Som indier eller koreaner, kanske? Eller räknas det inte som "mångkultur" då?

Den inre marknaden ska växa vilket är bra för kapitalet men värdelöst för individen då BNP per capita inte växer i relation till totala BNP, Sverige ligger lägst i Norden till följd av att eliten skiter i eller är för blåsta för att se vad som drabbar svensken.

Mej veterligt utgör vare sig indier eller koreaner någon större invandrargrupp och de är heller inte speciellt krävande i fråga om värderelativiserande, normanpassning eller liknade. Du vet säkert mycket väl vilka grupper jag i första hand menar utgör ett multikultiproblem, eller hur?

Som sagt: ALL invandring är inte av ondo och ALLA influenser är inte dåliga!

Jo, men skall vi möjliggöra för t.ex koreaner och indier att komma hit så måste vi ju även möjliggöra det för irakier och albaner. Jag håller med dig om att man kan se en differentiering mellan olika invandrargrupper (vilken för övrigt tenderar att minska ju mer lika gruppernas tid i landet är) men de principiella och potentiella fördelarna med ett samhälle som är öppet överväger på så många fronter att det snarare verkar klokare att försöka hantera dessa grupper var för sig, istället för att införa något slags allmänt stopp för "multikultur".

Sen håller jag verkligen med dig om att den numera specifikt svenska kulturerelativismen är avskyvärd. Jag skyller den helt och hållet på socialdemokraterna.

Mjaee, det beror på! Arbetskraftsinvandring av efterfrågat kompetent folk ser jag inte som något större problem. Australien, b.la, tillämpar någon slags kvot: "I år behöver vi 500 möbelsnickare, 300 målare, 600 IT-tekniker"... etc.

Det är emellertid i huvudsak folk som saknar kompatibel och användbar utbildning/arbetslivserfarenhet som kommer hit. Asyl/anhörig-invandringen och den misslyckade tillämpningen av lagar och regler genenerar enbart samhällskostnader och ökade motsättningar. Jag kan vara ännu tydligare: Detta är kanske inte invandrarnas fel i och för sig, utan vår missriktade piss-humanism och gummiryggsmentalitet. Där kan jag frikostigt ge även Babianen en poäng i sin argumentation.

Multikultur är för mig samma sak som en relativistisk inställning till normer, värderingar och rättsuppfattning. Vi har flera små klickar av "kultur" där olika regler och koder gäller. ALLA har samma legitimitet och alla är lika giltiga. Detta är FEL! Djupt fel! Jag är dessutom rädd att detta kommer att leda till betydligt värre problem än de vi har idag. Håller helt med om att detta i första hand är ett sosse-problem. Men eftersom massmedia understödjer "tänket" kommer vi aldrig vidare. Det kommer att krävas ett ordentligt skifte av samhällspolitisk paradigm!

Multikultur är för femtielfte gången inte synonym med "invandring". Det är det som Golonka tar upp. Man anser att det finns ett positivt värde i att olika mänskor i samma område har olika kultur, religion, möjligen rättsuppfattning. Det är en bisarr idé - som svensk forskning visat är tilliten lägre när mångfalden är större:


http://gudmundson.blogspot.com/2007/06/svenskt-std-fr-putnam.html

Men du misshandlar ju Putnamns slutsats. Han menar att förvisso så finns det en brist i tillit som uppkommer tack vare etniska skillnader, men att denna tillitsbrist inte tar mer än drygt någon generation på sig att försvinna. Och att diversiteten i grunden är positiv. Det man däremot kan utläsa är att Putnam anser att medlet för att nå dit är att skapa en ny kultur eller "vi"-känsla. Knappast något försvar för kulturelativismen, förvisso, men knappast ej heller någonting som kan användas till stöd för din och Golonkas mycket reaktionära och konservativa syn.

http://gudmundson.blogspot.com/2006/10/putnam-om-diversitet.html

Jag pratade om den svenska rapporten, inte om Putnam.

Edit: Dessutom är som jag tidigare sagt det positiva notoriskt fluffigt. Jag vill se tillväxtsiffror, minskad brottslighet, ökad tillit och liknande hårda fakta som ett resultat av mångkulturen innan jag går med på att den är nåt att ha. Tomma ord som "kreativitet" biter inte på mig.

Men detta är väl även det multikultur? Och därtill någonting som möjliggörs av multikultur?


Jag håller med om att det är ganska meningslöst att ha en liberal och välkomnande syn på invandring och olika kulturer om man inte för en politik som möjliggör att denna resurs tilvaratas.


Ja, med den defintionen har jag också svårt att se fördelar med multikultur. Det finns ett moment av dynamik och pragmatism i kulturrelativismen som är bra, samhället behöver i viss mån yttre påverkan för att förändras och fungera med sin tid, men i ett cementerat socialdemokratiskt Sverige så har denna förtjänst inte kunnat komma till sin rätt utan istället inverterats och använts som ett maktmedel. Vilket man mycket riktigt har lyckats med tack vare en uddlös media och ett perverst socialförsäkringssystem.

Fast den svenska rapporten är ju bara intressant för att de i ett visst avseende bekräftar Putnams betydligt mer ambitiösa forskning på området. Den svenska rapporten konstaterar bara en korrelation. Putnam undersöker denna korrelation. Att tala om den svenska rapporten utan att koppla det till Putnamns argumentation blir ganska ytligt.

Det fann ju en kille i kommentarerna på Gudmundsons blogg som förde ett ganska intressant resonemang om nativitetsdoping. Vad var fel i hårdheten hos det resonemanget?