BRÅ 2007:13: "Det grova våldet i sjukvårdsdata"
En oerhört intressant studie. Man tittade på våldsdiagnoserna i Stockholm under tidsperioden 1997-2004. Viktigt är att man också bedömde hur allvarlig skadan var enligt två internationellt erkända poängsystem. I tabell 3 och 5 ser man att
de lindriga och moderata skadarna i slutenvården minskade under tidsperioden medan
de allvarligare skadorna ökade. Desto allvarligare skada desto större ökning.
Detta är en oerhört mycket bättre undersökningsmetod för att fånga det grova våldet än brottsofferundersökningar eftersom kriminella, personer skrämda av kriminella, invandrare med dåliga språkkunskaper eller misstro mot myndigheter, och utslagna antagligen inte svarar och samtidigt har stor risk att utsättas för våld. Sjukhusdata borde fånga upp i princip alla grova våldsfall där personen inte dör på plats. Att sjukhusen skriver in färre personer med lindrigare skador och fler med grövre skador förklarar också att totala antalet inskrivna inte ändrades i en undersökning av Estrada år 2005 vilket de politiskt korrekta ofta tar upp.
"De omfattande frågeundersökningar som genomförs och som är bra på att fånga det utbredda lindriga våldet, har sämre förmåga att ge ett bra underlag när det gäller det ovanligare grova våldet i form av exempelvis grov misshandel... ...Genom indelningen utifrån skadornas allvarlighetsgrad framträder en tendens till att ökningen är större ju allvarligare våldsskador det handlar om. Bilden blir densamma då hänsyn tas till befolkningsutvecklingen i länet under den studerade perioden... ....
Kategorin Allvarliga skador ökade med 36 fall (33 procent) och kategorin Mycket allvarliga skador ökade med 25 fall (114 procent). En test av ökningen för de två allvarligaste ISS-kategorierna sammantaget visar att den är statistiskt säkerställd... ...Analyserna visar att antalet patienter med övergreppsdiagnosen sexuella övergrepp, som inte fått någon skadediagnos, ökade kraftigt under undersökningsperioden. Ökningen är statistiskt säkerställd. Även antalet barn under 15 år med övergreppsdiagnos, men utan skadediagnos, ökade kraftigt under undersökningsperioden."
"Det finns en studie som är särskilt relevant för föreliggande studie i och med att den dels graderar skador, dels i likhet med föreliggande studie omfattar Stockholms län (Ericsson och Thiblin, 2002). I studien graderas skadorna bland de personer som avlidit till följd av våld under de tre treårsperioderna 1976–78, 1986–88 och 1996–98. Antalet avlidna till följd av dödligt våld uppgick för respektive period till 83, 81 och 91. Utifrån obduktionsprotokollen analyserades typer av skador och antalet skador. För var och en av fyra kategoriserade typer av skador summerades antalet skador och därtill summerades antalet skador 12 över huvud taget, indelade i dödliga och ickedödliga. Resultatet blev att skadorna av denna mycket allvarliga typ hade ökat (statistiskt säkerställt) enligt de använda kriterierna. Utifrån dessa resultat diskuteras bland annat den så kallade dödlighetsparadoxen, som formulerades i en amerikansk undersökning av våldsutvecklingen under fyra årtionden i USA.
Paradoxen syftar på det faktum att den grova våldsbrottsligheten i USA ökade under de fyra årtiondena, samtidigt som antalet personer som avled till följd av våld förblev oförändrat (Harris m.fl., 2002). Enligt den amerikanska studien beror detta förhållande på att allt fler överlever efter allvarliga våldsskador, på framstegen inom den medicinska vården, de förbättrade sjuktransporterna etc."
I tabell 6 och 7 ser man att antalet inskrivna patienter med
övergreppsdiagnosen sexuella övergrepp men utan skadediagnos ökade med 180% mellan 1997–98 och 2003–04. Motsvarande för barn under 15 år med övergreppsdiagnos men utan skadediagnos var en ökning på 283%.
http://www.bra.se/extra/faq/?module_...&category_id=1
