Kanske är lite off topic, men hur kommer det sig att såpass många gömmer sig? Man andas ju rätt häftigt efter man sprungit?
Har aldrig varit jagad för just graffiti men för mycket annat och då har jag alltid sprungit tills jag kommer hem eller liknande... (Nej, självklart går jag inte hem om jag inte är säker på att någon är efter mig längre )
Man kanske bor ganska långt bort ifrån där man har kört och orkar inte springa hela vägen hem utan måste stanna i någon buske för att ta igen sig, klassiker det ju!
kan ju ta och dra till med en liten historia som hände för ett tag sen.
Kvällen började hos mig tillsammans med personen vi väljer att kalla X, klockan var väl runt 1 tiden på en fredag natt då vi bestämmer oss för att ringa Y och gå ut på en nattlig bombrunda, Y säger att han är med C och R, skit samma tänker jag och X, för vi antog att C och R va chill med det, och dom sa själva att dom kunde följa med som sällskap.
Jag och X tar vårt pick och pack och knallar oss utåt för att möta dom andra.
Vi går en liten runda, X och Y slänger upp massvis tags på vägen, medans jag tänker att jag väntar lite, pga utav en dålig magkänsla.
Och till slut kommer vi fram till en tunnel, Y och X bombar sönder skit, (dumt gjort nu så här i efterhand för vi insåg några veckor senare att bilar från en hög trafikerad väg såg rakt ner där vi stod och höll på med vårt),
Men iaf så forsätter vi gå, tills vi kommer fram till en ytterligare tunnel ca 20 m ifrån den andra, där C ställer sig och skriker " RITA EN KUK, RITA EN KUUUUUUUUK ", Jag, X och Y kollar på honom så han ska inse hur barnslig han är.
Och fram till den här tunnel har jag inte slängt upp en enda tag, pga utav min magkänsla, men jag beslutar mig för att ge fingret åt min magkänsla, jag tar upp min squeezer, sätter den emot en liten metallplatta i tunneln, och precis i det ögonblicket som jag har satt udden emot plattan hör vi ifrån vänstra sidan utav tunneln, " STANNA, POLIS ".
Alla springer självklart till högra sidan utav tunneln, X och Y springer rakt ur tunneln, medans jag springer ut ur vänstra sidan utav tunneln och sen vänster åter igen.
Jag vänder mig om i en sekund och ser C som är halt på ena benet vid tillfället bli våldsamts ner tacklad utav den första snuten, jag springer med skägget i pannan och springer motsatta hållet ifrån den andra snuten som springer ca 1-2 meter ifrån mig, vänder mig om jätte snabbt för att se vart dom andra springer då jag ser även R bli lika våldsamts tacklad utav den andra snuten, och kan tilllägga att R hade varit med i en trafikolycka nyligen så han kunde ju givetvis precis som C inte springa vidare snabbt.
Jag fortsätter springa, springer rakt över en rondel i 200 km/h, rakt in igenom en 3-4 meter tjock buske in till en kyrkogård, springer runt på kyrkogården mitt uppe i mitt adrenalin kick och yrar, kommer tillslut till andra sidan utav kyrkogården och hoppar igenom en lika fet buske igen, ( kan till lägga att buskarna va ungefär lika höga som tjocka, och väldigt tät växta, och kom igenom dom på två sekunder kändes det som ).
Så kommer jag ut på en väg, brevid en skola, jag kollar ner på mina händer, inser att jag har svart bläck från fingrarna ner till halva handflatan, fråga mig inte hur det gick till.
Jag knäpper min jacka, gömmer min halsduk, allt jag kan i ögonblicket för att "byta identitet", jag försöker lugnt och stansat gå över vägen, då jag hör ca 100 meter ifrån mig hur en bil sätter på strålkastarna och börjar accelererar, jag suckar djupt, och börjar springa rakt över skolgården, in i skogen, och väl inne i skogen, sätter jag mig ner, blodsmak i munnen, magen gör volter.
Sitter där i fem minuter ungefär tills jag hör några prassla och någon som pratar, jag tänker, " Va fan, inte igen, " springer ur skogen, springer in i ett hyreshus område, går så sick sack jag kan.
Sen när jag är ca 100 meter ifrån mitt hem, så hör jag några som skriker " ÖH ", jag tänker, " Jävla skit, nu är det några som vill ha slagsmål, ". Jag fortsätter gå, då jag hör samma person skrika mitt namn, jag tänker va in i helvete, vänder mig om, och där ser jag X och Y komma gåendes, vi utbyter lite bro love, och går hem till mig, när vi väl är hemma hos mig, sitter alla bara på golvet och försöker skratta åt tillfället vilket är otroligt svårt eftersom ingen utav oss har vidare bra kondition och är lagom utmattade.
Vi messar R och C lite senare på natten och frågar hur det gick, vad dom sa, vad som hände.
R sa till dom att han inte kände oss så väl, och sa bara våra förnamn, C sa att han inte sa någonting, inte ens våra namn, för han "kände" inte oss.
Tiden går, Y kallas in på polisförhör, han kommer på värdens mest otrovärdigaste historia, något i stilen med att " Ah, vi gick med R och C, sen träffade dom tre snubbar som vi inte visste vilka det va, så jag gick hem, och R och C gick med dom tre andra snubbarna "
Går någon vecka, X kallas in på polisförhör, vi bestämmer oss för att vi självklart måste ju säga samma dåliga lögn som Y, men vi lägger till att vi gick hem tillsammans till hans syster efter Y hade gått hem, och vi visste även inte vilka dom tre mystiska gentlemännen var.
Går åter igen någon vecka, jag kallas in på polisförhör, jag sitter där och ljuger mig blå, och försöker följa med i Y's dumma dåliga historia, och tillslut tröttnar polisen och säger att, " Du vet att C sa precis vilka ni va, han sa namn och efternamn, skola vid tillfället osv osv. " ( vilket visa sig stämma senare när vi ställde honom emot väggen )
Veckorna går, vi hör ingenting i från polisen. Veckorna fortsätter gå och det va lagom nervösa veckor för alla som har IQ över 2 kan ju förstå att det Jag, Y och X är bovarna i dramat.
Och tillslut får jag ett brev hem, där det står " Utredningen nerlagt pga brist på bevis "
Vid det tillfället älskade jag den svenska lagen för att våra kära tjänstemän inte hade nog med bevis för att fälla oss, måste varit en aning frustrerande för dom, haha.
Kan även tilllägga att dom personerna jag hörde i skogen visade sig va Y och X.
Får be om ursäkt om den är trassligt skriven!
varför inte bara döpa idioterna till kalle balle tolle och fettot? x y c r d fattar ingen ting + stycke indelning som sagt..
Citat:
Ursprungligen postat av Ozknyberg
Man kanske bor ganska långt bort ifrån där man har kört och orkar inte springa hela vägen hem utan måste stanna i någon buske för att ta igen sig, klassiker det ju!
jo sant har fan hänt mig att jag nästan blev tagen, flämtade som fan och var i typ ett dike svårt att förklara men polisen var ca 3m bort och andes fan i tröjan för att det skulle bli tyst.. synd det inte finns andnings ljuddämpare eller liknande.
__________________
Senast redigerad av CcZer0 2011-05-04 kl. 01:41.
Sommaren 2005: På väg ner för rulltrappen i Kungsträdgården med ett gäng polare. Alla är öliga och bombar mitt bland folk förutom jag.
20 meter kvar på rulltrappen och jag bestämmer mig för att slita en tag ändå riktigt odiskret på ytan mellan rulltrapporna med en flow.
Avslutar med några streck och kollar ner mot slutet av rulltrappen där 10 väktare (nej jag driver inte, var sån där Ung08 festival) har sett mig. Jag löper de sista 3 metrarna ner och en polare täcker mig så de inte kan få tag i mig.
Jag blir jagad av 10 väktare över hela perrongen och upp för trapporna på andra sidan stationen som leder upp i gallerian, på vägen trycker jag på alla nödstopp knappar till rulltrapporna som finns.
Jag klarade mig men det kändes som om jag skulle spy blod.
Vid den här tiden hängde jag mycket på blåa krökade med massa writers i sumpan o.s.v. Vi hade som regel när vi slaktade stationer att om väktarna kom så tryckte siste man upp för rulltrapporna på nödstopp.
Tack vare detta klarade vi oss många gånger.
Kommer även ihåg att jag har stått riktigt jävla spritfull med nyvrickad fot i sumpan snackandes med en Csg som uppmanade mig att köra i layupen "då ingen annan vågar"
Sommaren 2005: På väg ner för rulltrappen i Kungsträdgården med ett gäng polare. Alla är öliga och bombar mitt bland folk förutom jag.
20 meter kvar på rulltrappen och jag bestämmer mig för att slita en tag ändå riktigt odiskret på ytan mellan rulltrapporna med en flow.
Avslutar med några streck och kollar ner mot slutet av rulltrappen där 10 väktare (nej jag driver inte, var sån där Ung08 festival) har sett mig. Jag löper de sista 3 metrarna ner och en polare täcker mig så de inte kan få tag i mig.
Jag blir jagad av 10 väktare över hela perrongen och upp för trapporna på andra sidan stationen som leder upp i gallerian, på vägen trycker jag på alla nödstopp knappar till rulltrapporna som finns.
Jag klarade mig men det kändes som om jag skulle spy blod.
Vid den här tiden hängde jag mycket på blåa krökade med massa writers i sumpan o.s.v. Vi hade som regel när vi slaktade stationer att om väktarna kom så tryckte siste man upp för rulltrapporna på nödstopp.
Tack vare detta klarade vi oss många gånger.
Kommer även ihåg att jag har stått riktigt jävla spritfull med nyvrickad fot i sumpan snackandes med en Csg som uppmanade mig att köra i layupen "då ingen annan vågar"
Sommaren 2005: På väg ner för rulltrappen i Kungsträdgården med ett gäng polare. Alla är öliga och bombar mitt bland folk förutom jag.
20 meter kvar på rulltrappen och jag bestämmer mig för att slita en tag ändå riktigt odiskret på ytan mellan rulltrapporna med en flow.
Avslutar med några streck och kollar ner mot slutet av rulltrappen där 10 väktare (nej jag driver inte, var sån där Ung08 festival) har sett mig. Jag löper de sista 3 metrarna ner och en polare täcker mig så de inte kan få tag i mig.
Jag blir jagad av 10 väktare över hela perrongen och upp för trapporna på andra sidan stationen som leder upp i gallerian, på vägen trycker jag på alla nödstopp knappar till rulltrapporna som finns.
Jag klarade mig men det kändes som om jag skulle spy blod.
Vid den här tiden hängde jag mycket på blåa krökade med massa writers i sumpan o.s.v. Vi hade som regel när vi slaktade stationer att om väktarna kom så tryckte siste man upp för rulltrapporna på nödstopp.
Tack vare detta klarade vi oss många gånger.
Kommer även ihåg att jag har stått riktigt jävla spritfull med nyvrickad fot i sumpan snackandes med en Csg som uppmanade mig att köra i layupen "då ingen annan vågar"
Kom precis hem från min första bombning, eller bombning och bombning. Var mest som att man skulle dö utav nojjan!
Klädda upp mig i relativt normala kläder, ett par jeans och en hoddie. Gick en sväng för att kolla läget i området där jag skulle börja med min första sk. bombning. Läget var stencoolt, inga fönster i husen på området var tänt, helt dött. Perfekt läge, upp med pennan och börjar tagga runt på lykstolpar, elskåp, skyltar, you name it! Helt plötsligt får jag ett obehag utav att någon iaktager mig (känslan har iofs. varit där sedan jag istortsätt lämnade hemmet), men nu högg det verkligen till. Så jag gick en liten promenad, tog en cigg för att lugna nerverna. Efter ~10 minuter körde jag på igen, då på ett annat område i närheten. Har precis taggat ett stort elskåp då jag ser en man på cykel komma mot mig (vem fan är ute och cyklar klockan 23.30 en torsdag?!). "Helvete, nu är det kört" tänkte jag och försökte gå därifrån diskret och enkelt. Mannen skriker då "Hallå! Stanna!". Varpå jag lägger benen på ryggen och springer för kung och fosterland. Springer igenom ett gäng trädgårdar för att skaka av mig cykelmannen, vilket lyckas. Adrenalinet och nojjan pumpar över huvudet och jag bestämmer mig för att köra en stund till. Men nu kommer det andra problemet:
Det börjar regna, ösregna! Och till råga på allt hörs en gigantisk åsknall. Nu blir det att, ännu en gång, lägga benen på ryggen för att i all hast be en bön om att åskan inte smällt ut både tvn och datorn.
Ur mitt perspektiv, så var kicken och nojjan över mina förväntningar! Vilket sjuk härlig känsla man får!
Nu blir det att slänga på någon graffiti-rulle för att boosta det nu redan maxade adrenalinkicken!
Jag & min polare är på väg från Fruängen in till T-centralen.
Min polare har med sig sin nyfödda son i en barnvagn. Vi var nästan ensamna i tåget, bortsett från två smågrabbar i lägre tonåren, som sitter i andra sidan av vagnen.
Jag drar upp min Fluo, och börjar bomba vagnen överallt där jag kommer åt, medans smågrabbarna sitter & stirrar på mig. Eftersom vi var ensamna i vagnen i minst tre stationer så hann det ju bli en del tags...
När vi senare skulle gå av så står det två väktare på perrongen som ska in i vagnen vi just har åkt med.
När dörrarna öppnas så väller det ut meto-lukt, och väktarna stirrar på argt på mig & min kompis, ser sen att ingen av oss ser ut som några typiska writers, plus att polaren hade barnvagn med sig. Sen stirrar dom på grabbarna som sitter i andra sidan vagnen, och går med bestämda steg bort mot dom.
Jag & min polare skyndade iväg så fort vi kunde, medans dörrarna till tuben stängdes igen.
Jag hoppas inte grabbarna åkte på för mycket skäll pga mitt behov av att synas...
Jag & min polare är på väg från Fruängen in till T-centralen.
Min polare har med sig sin nyfödda son i en barnvagn. Vi var nästan ensamna i tåget, bortsett från två smågrabbar i lägre tonåren, som sitter i andra sidan av vagnen.
Jag drar upp min Fluo, och börjar bomba vagnen överallt där jag kommer åt, medans smågrabbarna sitter & stirrar på mig. Eftersom vi var ensamna i vagnen i minst tre stationer så hann det ju bli en del tags...
När vi senare skulle gå av så står det två väktare på perrongen som ska in i vagnen vi just har åkt med.
När dörrarna öppnas så väller det ut meto-lukt, och väktarna stirrar på argt på mig & min kompis, ser sen att ingen av oss ser ut som några typiska writers, plus att polaren hade barnvagn med sig. Sen stirrar dom på grabbarna som sitter i andra sidan vagnen, och går med bestämda steg bort mot dom.
Jag & min polare skyndade iväg så fort vi kunde, medans dörrarna till tuben stängdes igen.
Jag hoppas inte grabbarna åkte på för mycket skäll pga mitt behov av att synas...
HAHAHAHA! de e barnvagn man ska ha som cover alltså, då förstår man!
påminner mig om när gamla tuben gick längs gröna linjen och jag tillsammans med en kompis intod en tom vagn för crome-bombing, precis innan dörrarna stängdes hoppar det in 2 tjejjer, några år yngre en oss och sätter sig i samma 4a som mig och poolarn för att prata skithögt om massa pinsamma saker(tyckte vi då, sex och könsvårtor typ), vi låssas som ingenting tills tjejjerna tar fram ett anteckningsblock och burjar INTERVIUA oss angående deras beteende, ni vet småtjejjer och deras behov av att synas, blev ingen bombing i den vagnen...