Tråden för ovetenskaplig vetenskap och trosgrundade uppfattningar om naturlagarna.

Einstein's allmänna relativitetsteori

Då har man bara visat det under förutsättning att teorin är korrekt.

Blandas det inte ihop endel fall nu? De g-krafter som uppstår då en kropp roterar runt en axel, går ju inte transformeras så att det kan betraktas som att en roterande omgivning/"skal" ger upphov till dem.

Det där med frame-dragging av rumtiden innanför ett skal lär ju kräva hyffsat feta densiteter.

Eftersom det inte finns positiva bevis inom fysik får vi nöja oss med de tusentals observationer som teorin har förutspått korrekt. Borde väl räcka för att ge den en god grund, eller?

Absolut. Allt annat vore ren idioti!

Via astronomiska observationer av rödförskjutningar och dylikt. Det pågår en expansion mellan alla objekt i universum. Kikar man från jorden ser det ut som om allting är på väg bort från oss, dvs att jorden verkar vara mittpunkt.

Gör vi samma sak (lite mer komplicerat men det går via finurliga observationer) för den närbelägna stjärnan Betelgeuse får vi precis samma resultat och allt verkar röra sig bort från den stjärnan. Alltså framstår Betelgeuse också som en mittpunkt för universums expansion.

Sedan kan man göra motsvarande för en rad andra kroppar också och alla kommer att verka vara centrum för expansionen. Slutsatsen blir helt enkelt att alla punkter omöjligt kan vara mittpunkter så att själva tanken om en enda mittpunkt är falsk.

jag hade väldigt svårt att acceptera den här modellen när jag först fick höra det. dock underlättade det väldigt mycket när carl sagan i sitt 1980-opus beskriver universum som utsidan av en balong, som någon blåser upp. jag återkommer med bildande youtubeklipp.

Problemet är väl att man tänker i för få dimensioner. Universum är ju 4D så ballonger och andra 3D-objekt är ju lite haltande som exempel.

Ett väldigt bra exempel om man vill göra det enkelt för sig eller? När ballongen inte är uppblåst har man ett antal symmetriska punkter i ett tredimensionellt nät enligt koordinatsystemet. När sedan ballongen blåses upp ökas avståndet mellan punkterna lika mycket åt alla håll. Ju mer luft som blåses i ju mer ökar avståndet mellan dessa punkter och väljer man en av dem så verkar allt omkring röra sig utåt från sig själv. Är det ungefär så man tänker?

En fråga skulle kunna vara så att borde inte punkter som ligger utåt ballongen från den punkt man valt röra sig fortare bortåt än de som ligger mot origo rör sig "inåt" ? Och samtidigt hopar sig väl mycket massa och stjärnor ihop sig med gravitations hjälp och bildar galaxer eller svarta hål.

Hur går teorin om att allt utvidgar sig efter en big bang och för att sedan dra ihop sig för att föda en ny big bang? Nån som vet.

Mig veterligen har man inte hittat tillräckligt med massa i universum för att möjliggöra en uppbromsning och kontraktion. Man letar ju efter mörk materia, men under tiden kommer fler och fler tecken på att accelerationen ökar snarare än minskar.

Jo. Alla dessa punkter verkar som en mittpunkt då allting rör sig utåt från den och det finns därmed oändligt många "mittpunkter". Precis så som du tänker alltså.

Expansionen i universum styrs ju av Hubble lag, som säger att ett avstånd på 1 Megaparsec (jättelångt alltså) blir ungefär 70 km längre per sekund på grund av universums expansion. Det är alltså den interstellära rymden mellan galaxer som expanderar eftersom galaxerna själva hålls ihop av gravitation.

Huruvida universum kommer att dra ihop sig vet man inte riktigt än. Det beror på hur mycket massa universum har och i dagsläget ser det ut som om att expansionen kommer att fortsätta. Men mörk materia och mörk energi kan ju spela en viktig roll och där är långt ifrån sista ordet sagt.

Man ser av trådens utveckling hur en "enkel" frågeställning:

enligt DoÅ:

"SOLEN KRETSAR, de facto, RUNT JORDEN!!!

COPERNICUS och GALILEO HADE FEL! (Religionerna har rätt!)..."

- ställd av någon som bevisligen visar bristande kunskap bakom påståendet - lätt kan övergå till att initiativtagaren "matas", på ett sätt som felaktigt kan tydas ge TS viss legitimitet.

Utgångspunkten i tråden har aldrig varit sökandet efter en fast medelpunkt i universum - diskussionen begränsades till vårt solsystem. I det fallet finns inte minsta tvekan om de matematiskt/fysiska bevisens giltighet som f.ö. stöds av otaliga visuella belägg - det omöjliga ligger i själva tanken på att solen skulle kunna kretsa runt jorden.

Frågan är nu bara om även DoÅ kan komma till samma slutsats?

Vad tror ni???