Citat:
Ursprungligen postat av Gitte
Han vägrar fortfarande att kommentera!

Får väl först läs det.
Jo du har rätt om namnet JHVH i Helge Åkessons översättning.
Jag läser i regel inte era inlägg.
Kanske det här intresserar, men vänta inte på svar om du skriver, jag läser sällan från här tråden:
Använde de inspirerade skribenterna av de kristna grekiska skrifterna namnet Jehova?
Hieronymus, som levde på 300-talet, skrev: "Matteus, som är densamme som Levi och som från att ha varit tullman blev apostel, författade först ett Evangelium om Kristus i Judéen på hebreiska språket och med hebreiska skrifttecken till nytta för dem av omskärelsen som hade blivit troende." (De viris inlustribus, kap. III)
I detta evangelium finns 11 direkta citat från de hebreiska skrifterna där tetragrammet finns med.
Det finns ingen anledning att tro att Matteus inte citerade dessa ställen som de stod skrivna i den hebreiska text som han hade tillgång till.
Andra inspirerade skribenter som bidrog till de kristna grekiska skrifternas innehåll citerade hundratals gånger från Septuaginta, en översättning av de hebreiska skrifterna till grekiska.
På många av dessa ställen finns det hebreiska tetragrammet med i den grekiska texten i tidiga avskrifter av Septuaginta.
Jesu lärjungar bör i överensstämmelse med Jesu egen inställning till sin Faders namn ha behållit detta namn i dessa citat. - Jämför Johannes 17:6, 26.
I Journal of Biblical Literature skrev George Howard vid University of Georgia: "Vi vet bestämt att grekisktalande judar fortsatte att skriva יהוה i sin grekiska utgåva av Skrifterna. Dessutom är det synnerligen osannolikt att de första konservativa grekisktalande judekristna avvek från denna praxis.
Även om de i sekundära referenser troligen använde orden [Gud] och [Herren], skulle det ha varit något för dem ytterligt ovanligt att låta tetragrammet utgå ur själva bibeltexten.... Eftersom tetragrammet fortfarande stod skrivet i de avskrifter av den grekiska bibeln som utgjorde Skriften för fornkyrkan, är det rimligt att tro att de som skrev NT [Nya testamentet] bibehöll tetragrammet i bibeltexten, när de citerade från Skriften. . . .
När det togs bort ur det grekiska GT [Gamla testamentet], togs det också bort ur citaten från GT [Gamla testamentet] i NT [Nya testamentet].
Någon gång omkring början av 100-talet måste således bruket av ersättningsord ha trängt ut tetragrammet i båda testamenten." - Årg. 96, nr 1, mars 1977, sid. 76, 77.
Guds namn upptäckt
The John Rylandes University Library, Manchester.
Hur gladde jag mig inte åt besöket i Cambridge, där man kan se de gamla collegebyggnadernas pelargångar inramade av tårpilars grenvalv!
Det var till detta lärdomscentrum som mycket av innehållet i genizan i Kairo fördes. Genizan var ett rum i synagogan, där judarna förvarade gamla dokument.
I gamla Kairo bidrog en vidskeplig uppfattning att en giftorm skyddade in gången till genizan, redo att angripa tilltänkta samlare, till att skydda innehållet till dess doktor Solomon Schechtcr fick tillstånd att föra innehållet till Cambridge år 1898.
Man fann dokument som hade samlats under en tid av nästan ett tusen år.
En bibliotekarie visade mig ett fotografi av handskrifterna, när de anlände, nedstoppade i telådor, som om de varit en massa skräp.
Bland allt detta fann man en palimpsest, det vill säga en återanvänd rulle, av stort intresse. "Palimpsest" betyder "återskrapad" och syftar på ett dokument där man hade avlägsnat den ursprungliga skriften genom tvättning eller skrapning, så att det dyrbara skrivmaterialet kunde återanvändas.
Ofta kan man fortfarande urskilja den ursprungliga skriften.
I det här fallet fanns under senare skrift en avskrift av en del av den hebreiska skriften översatt till grekiska av Aquila, en judisk proselyt som levde under 100-talet v.t.
Jag fängslades av att lägga märke till att på flera ställen i den grekiska texten var Jehovas namn skrivet med ålderdomliga hebreiska bokstäver.
Detta visar att så sent som på 100talet v.t. skrevs fortfarande Jehovas namn på hebreiska i grekiska handskrifter.
Det finns därför inte något skäl att tvivla på att Jesu lärjungar också använde det, när de ursprungligen skrev de kristna grekiska skrifterna under inspiration från Gud.
Den framlidne bibeltextforskaren F. G. Kenyon skrev att "när det gäller bibelböckerna, liksom också de klassiska författarnas alla verk och nästan alla medeltida verk, har de egenhändiga skrifterna och alla tidiga avskrifter av dem försvunnit".
Men vilken är den äldsta kända handskriften av de kristna grekiska skrifterna?
En liten skatt i Manchester
Den är bara ett fragment av Johannes 18: 31-34, 37, 38 och mäter 8,9 x 5,7 centimeter. Johannes' evangelium skrevs ursprungligen omkring år 98 v.t.
Detta fragmentariska exemplar gjordes bara kort efteråt. Det har daterats till 100-150 v.t.
Var finner man det? I den stad där Englands bomullsindustri hade högkonjunktur på 1800-talet, Manchester.
I John Rylands-biblioteket där finns detta fragment utställt för allmänheten bara vid sällsynta tillfällen.
Bibliotekarien förklarade vänligt för mig hur man kunde räkna ut bokens ursprungliga storlek från ett sådant fragment.
Det beräknas ha kommit från en kodex med 1.30 sidor av Johannes' evangelium med en sidstorlek jämförlig med sidorna i tidskriften V eller Vt..
Fragmentet, som monterrits mellan två glasskivor, ser ut att vara lika extremt bräckligt som ett rån.
Många papyrusbitar visar sig ändå vara förvånansvärt böjliga, sade man.
Hur fastställer man dess ålder?
Fick veta att det slag av papyrus som använts, dess allmänna utseende och även skrivstilen ger ledtrådar.
Även jag kunde se att handstilen, som inte anses tillhöra en yrkesmässig skrivare, skilde sig från skriften i de pergamenthandskrifter jag hade sett, där de lodräta strecken var tjockare och de vågräta strecken hade stora prickar i slutet.
Vilken betydelse har detta lilla fragment?
Det vederlägger en del kritikers teori att evangelierna i själva verket är förfalskningar från 100-talet, inte alls skrivna av Jesu lärjungar.
Eftersom man allmänt håller med om att Matteus, Markus och Lukas blev skrivna före Johannes, har vi här bevis för att de alla blev skrivna under det första århundradet.
Det är omöjligt att någon grupp av bedragare skulle ha kunnat frambringa dem under första århundradet, när ögonvittnen till de händelser de berättar om skulle ha kunnat vederlägga alla falska berättelser.
Hur anmärkningsvärt är det inte att vi efter så många hundra år har exakta avskrifter av Guds ord som kommit till en så kort tid efter det att det blev skrivet!
Det är som den välkände forskaren sir Frederic Kenyon skrev beträffande bibeln: "Ingen annan forntida bok har
något likt ett sådant tidigt och rikhaltigt vittnesbörd beträffande texten, och ingen objektiv forskare skulle kunna förneka att den text som har kommit till oss i grund och botten är ofördärvad."
Till följd av mina besök kände jag ännu större tillförsikt till de ord som David blev inspirerad att skriva: "Herrens [Jehovas tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger." (Psalm 12. 7)