Jehovas vittnen

1.Du förstod tydligen inte vad jag skrev sist. Tar det igen då...
Ingen utöver de 144000 är märkta med sigill! "De smorda" är bara ett annat namn på de 144000, eftersom de är smorda till att härska som kungar med Jesus. JV har det uttrycket för de 144000. "De smorda". Samma grupp -olika benämningar.
Förstår du nu???

2. Nu citerar jag från boken Insikt...
"I Upp 9:11 används "Abaddon" som namn på "avgrundens ängel". Det motsvarande grekiska namnet, Apollyon, betyder "tillintetgörare","fördärvare".
Man bör emellertid lägga märke till att den ängel som enligt Upp 20:1-3 har "avgrundens nyckel" framställs som Guds sändebud från himlen, och i stället för att vara "satanisk" binder han Satan och slungar honom i avgrunden.
I en kommentar till Upp 9:11 sägs det i "The interpreter`s Bible": "Abaddon är emellertid inte en ängel från Satan utan en ängel från Gud, och den utför sitt tillintetgörande verk på Guds befallning."
Det hebr. ordet `avaddon` som betyder "tillintetgörelse", "fördärv", kan oxå syfta på "tillitgörelsens (fördärvets) plats". Det förekommer sammanlagt fem ggr i den hebr. grundtexten, och på fyra av dessa ställen används det parallellt med "graven", "Sheol" och "döden". Ordet `avaddon´i dessa bibelställen avser tydligen den förstörelseprocess som inträder vid en människas död, och dessa bibelställen visar att en nedbrytning eller tillintetgörelse äger rum i Sheol, mänsklighetens gemensamma grav.
Det är i och med detta värt att lägga märke till att Kristus Jesus enligt Upp 1:18 säger: "Jag lever i evigheters evighet, och jag har nycklarna till döden och till Hades." Hans makt i förbindelse med avgrunden kommer till uttryck i Luk 8:31.
Att Jesus har makt att tillitetgöra -och därmed oxå makt att tillintetgöra Satan- framgår av Hebr 2:14 där det sägs att "...Jesus genom sin död skulle göra den till intet som har medel att förorsaka död, det är Djävulen."
I Upp 19:11-16 framställs Jesus klart och tydligt som Guds utvalde tillintetgörare eller verkställare av dom."
slut citat.

Klart det är genuint.
Intressant o se vilken tidpunk JV säger jämfört med ID tokarna och "vanliga" kristna.

Så det du menar är alltså...att det räcker med att säga och känna att man tror?
Jag tycker inte att endast det räcker, om man ser vad som står i bibeln. Visst det är en del av det och man måste ju ha tron i sitt hjärta, men det krävs mer.
För det första så finns det andra som oxå tror och som VET vem Jesus är och att han uppstod: "Du tror att det finns en enda Gud, eller hur? Det gör du rätt i. Oxå demonerna tror, och de ryser." -Jak 2:19

Är demonerna godkända av Jesus? Av Gud?

För det andra fortsätter verserna som följer så här:
"Men vill du veta, du tomma människa, att tro utan gärningar är overksam? Blev inte Abraham, vår fader, förklarad rättfärdig till följd av gärningar, sedan han hade offrat sin son Isak på altaret? Du ser att tron samverkade med hans gärningar, och genom hans gärningar blev tron fullkomnad....Ni ser att en människa ska förklaras rättfärdig på grund av gärningar och inte bara på grund av tro.
Ja, liksom kroppen utan ande är död, så är oxå tron utan gärningar död." -Jak 2:20-24,26
"Till vilken nytta är det...om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl denna tro rädda honom? Om en broder eller en syster är naken och inte har mat nog för dagen, och någon av er säger till dem: "Gå i frid, håll er varma och mätta", men ni inte ger dem vad kroppen behöver, till vilken nytta är väl det? Så är oxå tron, om den inte har gärningar, i sig själv död." -Jak 2:14-17

Ett annat ex på detta att utöva tro -att det är något man gör, en aktiv handling..."Då vi nu har samma trons ande som den om vilken det står skrivet:"Jag utövade tro, därför talade jag", utövar oxå vi tro, och därför talar vi." 2 Kor 4:13

Denna deras tro drev dem till att tala om den.

Tro i hjärtat är av absolut största vikt, för då är den äkta. Och denna äkta tro påverkar ens liv till den grad att man handlar, i gärning. Det ena bör ge det andra. Och det första kan inte vara utan det andra och tvärtom.

Ok... ska kolla i "boka"...hm, det står här att det "enligt den historiska berättelsen i bibeln var för över 4370 år sen".
Och det kan man ju tro om man tycker det känns bra.
Jag kan inte säga annat än att även Jesus nämnde denna översvämning och eftersom jag tror på att det som står om honom är sant så...är det som det är.
Jag vet för övrigt inte vad "ID tokarna(?!)" och "vanliga" kristna säger. Det är säkert olika. Men enligt bibelns historik borde det vara det jag skrev ovan.

[quote=Leviticus]1.Du förstod tydligen inte vad jag skrev sist. Tar det igen då...
Ingen utöver de 144000 är märkta med sigill! "De smorda" är bara ett annat namn på de 144000, eftersom de är smorda till att härska som kungar med Jesus. JV har det uttrycket för de 144000. "De smorda". Samma grupp -olika benämningar.

Jag har frågat dig tidigare, men du kanske missade det.
Alltså; ni säger att 144 000 är ett bokstavligt antal, som är taget ur 12 symboliska stammar.
Gräs och träd och gräshoppor osv är också symboliska.
Liksom det mesta i Uppenbarelseboken.

Vad, förutom det bokstavliga antalet 144 000 ska förstås bokstavligt i Uppenbarelseboken?

Med tanke på debatten om Guds namn i NT kan det vara intressant att tänka på de sista verserna i Upp.

Jag tänker på Upp 22:18,19.

Om Guds namn inte finns i grundskrifterna till NT, så har ju JV gjort fel när de skriver ut namnet i NW.

Ok...jag citerar rakt av här och där från Insikt...

"Bland judarna uppstod med tiden en vidskeplig föreställning om att det var fel att uttala Guds namn. Detta ledde först till att judarna slutade att uttala namnet och sedan till att man tog bort det i grekiska bibelhandskrifter. Så småningom blev det så att man i de flesta översättningar helt ersatte Guds namn med sådana uttryck som "Herren" och "Gud".

"På dessa papyrusfragment (bilder) av den grekiska Septuaginta-övers. från det första århundradet f.v.t kan man se tetragrammet i olika delar av 5 Mos. Under flera hundra år efter detta fortsatte man att återge Guds namn med dessa fyra hebreiska bokstäver i vissa avskrifter av Septuaginta. Jesus Kristus och hans lärjungar hade alltså både den hebreiska bibeltexten och den grekiska Septuaginta, och båda innehöll Guds namn. De som ursprungligen skrev de kristna grekiska skrifterna använde därför med all säkerhet Guds namn, särskilt när de citerade sådana avsnitt från de hebreiska skrifterna som innehöll tetragrammet."

Uj det står så många sidor om detta så jag börjar så här...

Men det verkar som att namnet fanns med i "de tidigaste avskrifterna av Septuaginta".

Sen kan man ju fråga sig om det verkligen är Guds vilja att hans namn inte ska användas.

Och kort formen "Jah" finns för övrigt med i Uppenbarelseboken. "Hallelujah".

Det håller inte.

1. Septuaginta är en grekisk översättning av GT, alttså inte NT.

2. Om Gud hade velat att hans namn skulle användas i NT, så hade han med största säkerhet kunnat ombesörja att det fanns och hade bevarats där.

3. Intressant att JV hänvisar till formen Hallelujah, eftersom jag aldrig har hört något JV använda detta uttryck, som ju är så vanligt bland många kristna. Men att namnet endast finns i denna form i NT säger väl en del.
Eller tror du inte att Gud har klarat av att bevara sitt ord intakt?

[quote=Gitte]

Det var ju ingen liten fråga, lite svår måste jag säga, jag sitter inte och lusläser Upp varje dag direkt...vad som är symboliskt och bokstavligt kan man ju se av sammanhanget...
T ex detta med vilddjuren, de är symboliska bilder av verkliga saker, Det stora Babylon är en symbol av en högst verklig instans.
Även Daniel såg olika vilddjur i en kavalkad som hade sin betydelse i efter varann avlösande kungavälden.
Att detta med de 144000, oavsett om vi nu säger att det är ett bokstavligt eller ett symboliskt tal,att de är en, egen, för sig, utpekad grupp tycker jag är väldigt tydligt.
Att någon av dessa grupper är mindre än den andra finns antytt i Luk 12:32 där det sägs: "Var inte rädd, du lilla hjord, eftersom det har behagat er Fader att ge er kungariket."

Och sen kvarstår ju det faktum att människors plats är på jorden. Inte i himlen.
Som det står i Ps 115:16:
"Himlen -himlen tillhör Jehova, men jorden har han gett åt människosönerna."

Det finns så mkt skrivet om hur människor ska besitta jorden och bo på den för evigt att detta med att alla ska till himlen helt enkelt inte stämmer.
Att det däremot står att det ska finnas "kungar och präster" som ska regera tillsammans med Lammet är en annan sak. De är där i det syftet. Att släpa upp alla människor dit är inte syftet. Då stämmer ju ingenting med tanke på var Gud placerade de första människorna.

Förstår du hur jag tänker?

2,3. Denna tanke har, konstigt nog, inte slagit mig förut. Jag brukar ju kunna säga i andra sammanhang att Gud skyddat sitt ord från felaktigheter, så det borde ju, rent logiskt, kunna inbegripa hans namn oxå. Och kanske speciellt hans namn.

Punkt 1.....jag är nu ingen stjärna på alla gamla handskrifter och översättningar -kanske är enkelt att kolla upp men det har jag inte gjort. Än.

Men jag tycker nog att frågan om hur detta namn skulle kunna göras känt, hur det skulle kunna helgas, hur man ska kunna söka räddning hos detta namn...hur går det till om det ska vara hemligt? Av vilken anledning skulle Gud inte vilja att hans namn uttalas eller används? Ska han helt plötsligt bli en mystisk Gud, lite distanserad?
Från att bland sitt folk i Israel och genom hela de hebreiska skrifterna ha varit klar i vem han är och vad han heter...till att i grekiska delen inte längre vilja varken höras eller synas...
Konstigt.

Nytt förbund du vet. Frälsningen i namnet Jesus.