Jehovas vittnen

Nej du, fel igen. Det är inte jag som ständigt kritiserar icke JVs för att läsa i böcker för att få nån förståelse av bibeln. Däremot brukar andra vara mkt snabba att klaga på vittnena att de har böcker och publikationer till hjälp. Och nu är du en av dem som inte kan klaga på JV om det fler ggr.

Att din Bibel är felöversatt och enbart spekulerar kring Guds namn enligt Jesus. Iofs hoppas jag själv att han använde sig av Tetragrammaton, men det vet vi ju inte. Han kan lika gärna ha använt det andra namnet på Gud som frekvent används i GT vid sidan av Tetragrammaton, Elohim eller "Gud". Detta namn har ju JV-Bibeln också helt missat i sin översättning av GT.

Jag håller dock med JV om att Tetragrammaton är det främsta namnet på Gud, ett namn vars sanna uttal har gått förlorat sedan andra Templets förstörelse. Jehova eller Jahvé är sålunda vulgära uttal av Tetragrammaton (IHVH). Troligtvis visste Jesus om detta namns sanna uttal, vilket antagligen dina citat från John tyder på. Kanske var det kunskapen om detta namn som gav Jesus bemyndigande (orsakade miraklen) eller övertygade lärjungarna om hans äkthet? Men detta är enbart spekulationer. Den grekiska originaltexten ger inga antydningar, tyvärr

S.R.

Enligt min menig så uttalade han aldrig namnet. Det var ju förbjudet av judarna. Jesus anklagades för mycket men aldrig för att ha använt Guds namn. Det hade tydligen spelat ut sin roll. Därför finns det inte ens med i originalskrifterna. Fokus är istället på Jesus.

Som flitig läsare, inom många ämnen, brukar jag inte kritisera JV för att de tar publikationer till hjälp. Det gör alla som verkligen vill veta.
Däremot kan jag kritisera JV för att många enbart läser Jv-litteratur, och totalt vägrar att befatta sig med annat.
Det har jag sett gång på gång i min JV-närhet.

Att dessa människor utvecklar en sorts tunnelseende, och blir väldigt enkelriktade och trångsinta är väl bara naturligt.

Och ja, jag läser också en del JV-litteratur, liksom jag har läst Samvetskris och annan kritisk litteratur.

Håller inte med dig. Jag anser att de bibelställen jag citerat visar att Jesus använde och värderade Guds namn högt. Hur skulle han kunna göra namnet känt om han inte uttalade det? Han använde det med säkerhet.

Ojoj det finns så mycket att läsa på nätet...

Läs gärna själv...

http://www.besked.se/?p=claim

http://www.besked.se/?p=recognize

http://hem.passagen.se/robbano/domedag/

http://www.christerjohansson.se/JV/70years.htm

http://www.solascriptura.se/jehovitt.html

Nästan alla dessa känner till tidigare profetiror av
Bibelforskarna och Jehova Vittnen.

Men du och jag som var vittne fick aldrig höra tals om detta..
Så gör en sanningens Gud genom sin organisation...

"Does this admission of making mistakes stamp them [Watchtower] as false ´
prophets? Not at all, for false prophets do not admit to making mistakes."
VT 1972, 1 nov, 644

"Detta är första försöket från Vakttornets sida att finna en väg ut från
anklagelserna om att vara en falsk profet. Man menar att om en falsk profet
erkänner sitt misstag så är det inte längre en falsk profet. Detta påstående
har inget stöd i Bibeln. De flesta skulle nog anse en person som sagt att en
händelse som skulle ha inträffat men inte gjorde det, och samtidigt INTE
erkände sitt misstag vore en idiot. En falsk profet är en falsk profet oavsett
erkännande om misstag eller inte. Detta enligt både Bibeln och enligt
Vakttornet 1930, 15 maj, s 153-154 (se ovan)."

citat från: http://www.besked.se/?p=recognize
Där du också kan hitta dokument som stödjer deras artiklar..

Du kanske har rätt, men att det hade spelat ut sin roll? Nej, det användes regelbundet i Templet (vilket ju fortfarande fanns under Jesu levnadstid). Det fick dock ej användas utanför Templet. Praxis var att översteprästen uttalade Guds Namn en gång per år. Det är högst sannolikt att endast prästeskapet kände till det sanna uttalet av Namnet. Det var först efter Templets förstörelse av Romarna som kunskapen om namnet försvann eftersom man var förbjuden att använda det utanför Templet. Det är ju uppenbart att Jesus har tappat förtroendet om prästeskapet eller t.o.m. om Templets funktion; han förutsäger ju dess förstörelse (Mark. 13:2). Detta kan ha föranlett honom att bruka sig av Faderns sanna namn (det rätta uttalet av Tetragrammaton) inför sina lärjungar. Kanske.

S.R.

Okej, jag tänkte väl att det var felöversatt för i orginaltexten finns inte ordet Jehova i NT....eller hur?


Hur gör man när man "och i ditt hjärta utövar tro på att Gud uppväckte honom från de döda,"?

Resoneraboken sidan 370 där
"står innan de sissta medlemmarna av den generation som levde 1914 har lämnat skådeplatsen SKALL allt detta förutsagda ha inträffat däribland den stora vedermödan i vilken den nuvarnade värsordningen skall nå sitt slut."

Inga tveksammheter där inte.

Det finns inga bibelställen som visar att Jesus uttalde Namnet. I de många böner av Jesus som finns nedteckande i NT finns Namnet INTE uttalat EN ENDA GÅNG - INTE ENS I JVs EGEN ÖVERSÄTTNING. Det finns inte i "mönsterbönen" och inte i den långa bönen i Joh. 17. I stället tilltalade Jesus Gud som "Fader". Jesus "uppenbarade" inte Namnet genom att uttala det. Eftersom Namnet uttalades i templet vid denna tid behövde det inte uppenbaras på det sättet. Vad Jesus gjorde var att uppenbara den djupare betydelsen av Namnet.

Det är sant att Jesus talade OM Guds Namn, men inte att han uttalade det. Samma sak fanns hos esséerna vid Döda Havet och för övrigt i många senare judiska böner. Det finns långa lovprisningar av Guds "Namn" i dödahavsdokumenten (som är förkristna) men det man tilltalar Gud som i sammanhanget är Adonai, dvs "Herren", inte JHVH. Så är det också i NT. Grundtexten har inte "Jehova" eller tetragrammaton en enda gång någonstans. Alla manuskript säger "Herren" eller "Gud". Jv har inte på fötterna när de ändrar detta till "Jehova" i sin översättning. Gud har bevarat grundtexten och vakat över avskrivningen. NT har inte blivit förfuskat, ingenting har tagits bort.

Den judiska Kaddishbönen liknar "Fader Vår" så mycket att de flesta utgår ifrån att Jesus har använt den som utgångspunkt. Precis som "Fader vår" lovrisas Guds upphöjda "namn" i denna bön, men precis som i "Fader Vår" undviker bönen att säga ut själva Namnet. Det finns en förkrossande bevisbörda som visar att Jv är ute och cyklar här.

Grejen är ju att Jv BARA använder Sällskapets litteratur för att förstå Bibeln, så att de ändrar uppfattning, ibland fram och tillbaka, fram och tillbaka, allteftersom Sällskapet, den ENDA verkliga auktoriteten för Jv, ändrar sig. Vad andra bibelforskare säger anses vara totalt irrelevant, såvida de inte håller med Sällskapets senaste utläggningar.

Grundtexten i NT talar om att åkalla "Herrens" namn- det står aldrig Jehova i NT. Och i Rom. 10 gäller åkallandet av Herrens namn KRISTUS, som sammanhanget visar. Ingen kunde bli frälst genomatt bara åkalla "Jehova" i gammal mening. Man måste erkänna Kristus, och också åkalla honom, som det står i Apg. 9:14,21; 22:16 och 1 Kor. 1:2. Tyvärr vägrar Jv att åkalla Kristus som de första kristna gjorde.