Juristprogrammet

Det Orzion är inne på utgör väl de egentliga skillnaderna. Dvs. att Uppsala har terminstentor när SU tentar efter varje kurs. Att Uppsala har PBL med basgrupper och dylikt när SU bygger det hela på föreläsningar, gruppundervisning och en stor portion eget ansvar. En del skulle kanske anklaga SU för att följa den "kommentatoriska metoden" men i grund och botten är det samma rättsvetenskapliga utbildning på alla juristprogram. Svårighetsgraden är därefter. Dvs. i princip densamma.

Tilläggas kan väl att Uppsala, i den eviga lärosätesdebatten, brukar dyka upp som vinnare, men det är nog bäst om den saken endast påverkar ens val allt annat lika.

Imponerande "stor" skillnad i intag till Stock.Uni VT vs. HT. Kanske borde sätta upp mig där med tanke på mina 1,5.

Tack för svaren, det är guld för en velare som mig! Ju mer jag läser desto mer övertygad blir jag om att juristprogrammet är det rätta för mig.

Kvarstår gör då frågan om studieort, Umeå känner jag så det kan vi lämna därhän.

Men Lund vs Uppsala?
Många talar sig varma för det här med PBL på UU, men efter gymnasiet har jag inte mycket till övers för grupparbeten. Är det så att man ändå bedöms individuellt vid dessa grupparbeten? Eller är det så att så gott som alla juridikstuderande faktiskt är motiverade (och kapabla)? Mina erfarenheter säger mig dock att man kan träffa på riktiga hjon vart man än befinner sig, och jag känner mig inte sugen på att behöva dra andras lass eller agera mentor åt någon. Jag tycker helt enkelt inte om att vara beroende av andra människors eventuella duglighet, i alla fall inte vad gäller studier. Är Lund ett bättre val än Uppsala i så fall, eller är det egentligen oviktigt?


Även socialt verkar det skilja en del på LU och UU. Baserat på det här inlägget verkar UU anakronistiskt på ett tillgjort sätt som jag gärna betackar mig för. Smoking, baler och etikettregler kan väl låta kul, men vad är det för kufar som tar sådant på allvar?

Å andra sidan var det ovan refererade inlägget kanske inte skrivet på fullt allvar?

Sammantaget verkar Lundensarna ha en mer laid-back attityd, men förmodligen är den politiska likriktningen också större. Eller är det bara jag som fått för mig att Timbuktu representerar alla Lundensare?

Tjenare
Har snart pluggat klart första året på ett ekonomiprogram, där jag läst Företagsekonomi (FEK 30p) och Nationalekonomi (NEK 30p). Funderar på att hoppa av och börja på juristprogrammet till hösten och undrar om det går att tillgodoräkna dessa kurser på nått sätt?
tacksam för svar!

Det var ju någon som påstod sig ha kommit in med 1,4, sorgligt låga krav i mitt tycke.

-Var nog förresten minst två stycken som har påstått det under den tiden jag har följt tråden, om inte t.om tre.

Det skiljer sig sannolikt ifrån lärosäte till lärosäte.

Vad gäller Stockhom så läser vi visserligen både FEK och NEK, men det är två speciella kurser eftersom de är anpassade för jurister vilket i princip innebär att fokus är på sådant vi ska ha nytta av (vilket blir krystat vid NEK där vi inte har nytta av något). Kurserna är alltså lite annorlunda och jag tror inte, även om jag är lite osäker, att du kan slippa läsa dessa två kurser med hänvisning till att du redan har läst FEK och NEK. Med tanke på att det rör sig om väldigt korta kurser är det i princip onödigt att försöka slippa dem, speciellt med tanke på att du med dina grundläggande kunskaper i FEK och NEK bör kunna ta dig igenom kurserna väldigt lätt.

Med tanke på reformen som ska ske/sker vid juristprogrammet på SU finns kanske inte ens kurserna ifråga kvar när/om du läser på programmet.


Sen finns det möjlighet att tillgodoräkna sig FEK och/eller NEK inom ramen för specialkurserna. Har jag förstått reglerna korrekt innebär dock grundkurs 30 hp i FEK eller NEK att endast 22,5 hp får tillgodoräknas som specialkurs. Det skulle då lämna en lucka på 7,5 hp, men det är kanske möjligt att tillgodoräkna lite poäng ifrån den kursen man inte valde att tillgodoräkna först och främst. Om du t.ex. använder FEK för att tillgodoräkna 22,5 hp som specialkurs och sedan NEK för att tillgodoräkna resterande 7,5 hp. Det bör funka men jag är osäker.

Värt att tänka på kanske är att det tar ett bra tag innan man kommer till specialkurserna.

Sorgligt låga krav? Allting handlar ju om hur högt söktryck det är på
programmet. Man ska ta sig igenom utbildningen när man väl har tagit sig
in också och ett 1.4 på högskoleprovet är knappast ett dåligt resultat för den
lägste intagna.

Det finns ju mångt mycket tuffare utbildningar som har lägre intagningspoäng
på grund av att färre söker programmet just på grund av svårigheten.
Om man sedan tar sig igenom teknisk fysik, så säger ett högskoleprovsresultat
på 1.4 inte särskilt mycket.

Ett krav är något som hindrar någon med lägre resultat att komma in även om
det finns platser på programmet. HHS använder sig av det på sitt retail
management program tror jag. Att de sätter gränsen på 1.5 är för mig väldigt
underligt då resultat på 1.3 och uppåt knappast kan ses som särskilt dåligt.

Okey, ungefär vad jag hade förväntat mig då, tack för svar!

1.4 är lågt och det är inget högt resultat för att komma in på en av de mer statusfyllda utbildningarna i Sverige. Universiteten tar in för många elever.

Så du anser att universiteten bör minska antalet platser för att bibehålla statusen? Är inte skolornas uppgift att matcha antalet platser baserat på arbetsmarknadens efterfrågan?

1,8 krävs för arkitekt - innebär det att den med 1,4 på något sätt blir en sämre arkitekt? Gå inte över ån för att hämta vatten.

Nej, för att behålla kvalitéten på personerna de examinerar och på sin utbildning. Jag går på Uppsala, och inte ens lokalerna räcker till antalet studenter




Nej.



Nej, men arkitekt är ett speciellt yrke då det krävs en speciell fallenhet som inte syns på ett högskoleprovet.

Betygen under själva utbildningen verkar vara väldigt viktiga. Kan man inte "sitta ting" trots dåliga betyg om man istället har relevant arbetslivserfarenhet eller är det enbart betygen man går på?