Slut på snusket i lärarutbildningen!

Det vet jag inte ännu, eftersom jag inte har börjat jobba som lärare ännu.



Alla har vi olika åsikter om hur man skall svara på saker och ting. Härskarteknik är inget jag stöder.



Varför gick inte kunskapen ner efter 1994 då? Obehöriga lärare är orsaken till att kunskapen minskar. Något som jag fundera på att forska i framtiden om.



Där har du helt rätt.



Är du bredd att lägga dina skattepengar på detta?

...bli varse. Allt för många lärare tror att "pedagogik" går före både lag och läroplan.


Tja, det är väl det politik går ut på? Att härska alltså.


Det gjorde den. Kunskaperna har sjunkit dramatiskt sedan 1969. Det gäller alla ämnen utom möjligen engelska.


Vi har världens dyraste skola, så pengarna finns. Använd dem rätt. Gör som förr i världen.

Jaja, får själv bilda mig en uppfattning om detta.



Jo, kanske det




De tror jag inte ett dugg på p.g.a. informationsamhället vi liver i.



Hur skall de användas till? Var vill du att de skall använda till? Nej, de gamla skolan är förlegad och att man hade bättre kunskap förr än nu. De köper jag inte och det finns en hel del andra jävla problem i dagens Sverige med att vi inte är bäst i världen när de gäller skolan.

Tror de flesta här har missat något. Lärarhögskolan är tvingad att acceptera och senare godkänna elever som är idioter. Så länge grundskolan och gymnasiet släpper ut idioter kommer vi se nya dumma lärare. IQ-nivån på universitetet är inte högre.

Problemet är att vem som helst tas in på lärarprogrammet. Det är inte de skarpaste hjärnorna som konkurrerar om platserna utan medelmåttor och värre. Hur ska detta åtgärdas? Jag tror att lönerna är en sak. Sen bör större fokus läggas på ämneskunskaper och där ska kraven vara höga. Ett stort problem idag, vilket är generellt för hela högskole- och universitetsväsendet, är att pengar betalas till lärosäten för antalet studenter som passerar en kurs och avslutar ett program. Det tvingar ner kraven på studenterna. Vi behöver fixerade kunskapskrav och utslagning av de som inte har i den högre utbildningen att göra.

Men till och med sossarna tror på mig nu.



Uppenbarligen är sossarna nu rädda för att Alliansen skall skapa en skola som fungerar utan att sossarna är med. Då kommer det obönhörligen att bli en tillgång för Alliansen i nästa val. Dessutom, om rödingarna skulle vinna, så kan de då knappast ändra en skola som börjat fungera.
Nu är det väl mest gymnasiet som man intresserar sig för, men det ena torde ge det andra.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=694073

Tigertompa, jag undervisar ett par kurser per termin på universitetsnivå och har så gjort i sju-åtta år. Jag ser alltså resultatet av förändringar på tidigare utbildningsnivåer. Jag kan försäkra dig att jag själv märker två saker allt mer för varje år:

1. Den generella kunskapsnivån blir faktiskt lägre, och informationssamhället hjälper inte ett dugg i det avseendet. Flera studenter visar varje termin upp kunskapsluckor i ren allmänbildning som inte ens fanns för sju år sen.

Eftersom dessa studenter är lika intelligenta som deras tidigare kollegor tar jag (och alla mina kollegor som ALLA ser precis samma sak) det som ett tecken på att de inte har fått samma kunskapsbas under sin grundskole- och gymnasietid som tidigare årskullar.

Infosamhället hjälper inte eftersom det inte räcker att veta att info principiellt är tillgänglig och hur man får tag i den den. Det räcker inte ens att veta hur man handskas med den källkritiskt om man inte redan i förväg har en stabil kunskapsgrund att stå på. Man söker inte efter något man inte har en aning om existerar. Här har den "nya" skolan misslyckats.

2. Den kunskap som finns blir mer och mer ojämlikt fördelad. Studenter med gedigen akademisk familjebakgrund har ungefär samma utgångsläge idag som när jag började undervisa (med individuella variationer naturligtvis). Andra studenter har det tuffare. Den nya skolan sviker elever med icke-akademisk bakgrund, i stället för att genom att lära disciplin och kunskap ge dem chansen att ta för sig på lika villkor.

Som kunskapsradikalt projekt är "den nya skolan" därför helt självdestruktiv.

...utomordentligt viktigt konstaterande. Inget kan ersätta kunskaper, särskilt inte information om att det finns information. En stabil kunskapsskola är helt nödvändig för landet.

Du kan inte anklaga lärarutbildningen 2001 ett förr denna kunskapslucka hos de elever som kommer till univ/högskolan. De får i sådana stå för tidigare lärarutbildningar stå för, samt att vi har alldelles för många obehöriga lärare i dagens skola. Det är där problemet ligger och inte i lärarutbildningen 2001, eftersom jag tycker att jag har bra grund att stå på. Dessutom har man inte hunnit utbildad så många lärare ännu. Men utredningar är alltid bra, men dessa skall inte vara förutbestämda, vilket utredningen om lärarutbildningen verkar vara med tanke på namnet och inledningen av rapporten.

Angående informationsamhället som finns, så skall man som lärare vara handledare och ställa frågor till sina studenter, så de lär sig tänka kritisk om saker ting. Du kan t.ex. ställa frågor som gör att de börjar reflektera över saker och ting. Detta kan säkert beror på att de gamla lärare inte har denna kunskapen att vara handledare.

Om man lär sig disiplin så lär man sig hur läraren vill att man skall göra och inte tänka kritisk, utan man tror på allt de läraren säger. Detta kan även vara en orsak till att kunskapen sjunker, eftersom i dagens informationssamhälle så ifrågasätter eleverna mycket mer än förr.

Strix

Det är väl bra om de inte blir massa reformer i skolan hela tiden, eftersom de underlätta för alla parter i sådana fall och de som är verksamma i skolan.

För det första kan jag inte låta bli att notera hur du med ditt kritiska perspektiv tycks ha svalt med hull och hår allt du lärt dig under din lärarutbildning.

För det andra "ifrågasätter" studenterna inte ett dugg mer idag än tidigare. Vad som ökat är rena kunskapsfrågor: jag talar om den tidigare självklara faktorn x, studenter frågar "vadå x?", därefter förklarar jag, och då svarar de "jaha, tack".

Ifrågasättande (av mig, böcker, perspektiv) sker av samma duktiga, självgående studenter som ingen pedagogisk napalmattack i världen kan tillintetgöra. Det är nästan förolämpande att du utgår från att dessa studenter bara tror på allt jag säger, tvärtom, genom att de har överlevt skolans kunskapsnivellering har de helt andra möjligheter att sätta undervisningen i nya perspektiv.

Det är en myt att kunskapsideal på något sätt står i motsättning till kritiskt tänkande. Klassisk katederundervisning står heller inte i motsättning till kritiskt tänkande, om läraren lyssnar på studenternas frågor och synpunkter. För att kunna ifrågasätta konstruktivt och därmed "delta" i lärandeprocessen måste man ha en bra bas att stå på. Skolan idag är sämre på det än den var för 20 år sedan.



Jag har inte anklagat lärarutbildningen 2001, problemet är mycket äldre. Jag tvivlar på att obehöriga lärare är det stora problemet. Fick jag välja mellan en ämneskunnig och entusiastisk obehörig lärare eller en behörig men kunskapsmässigt sämre sådan väljer jag självklart den förstnämnde. Om sen den obehörige läraren har dåliga ämneskunskaper är det en annan sak, men jag ser inget sådant uppenbart samband.

Däremot har jag hört att mina studenter haft en hel del helt lärarlösa lektioner (förmodar av ekonomiska skäl) och det är ju sannerligen inte bra.



Nu utgår du igen från att studenter med bred kunskapsbas inte reflekterar. Det är ju helt uppåt väggarna. Studenter med svagare kunskapsbas har svårare att reflektera. Att vara lärare handlar om att ta ansvar, att låta sig degraderas till en sorts "handledare" eller "coach" är att skjuta ifrån sig det ansvaret och lägga det på studenterna. Och ingenting av detta står i motsättning till ett kritiskt tänkande.

De av de gamla lärarna som var genuint intresserade av sitt ämne och tyckte om att undervisa utifrån en solid, ansvarstagande kunskapsbas var överlägsna allt som den moderna lärarutbildningen kan erbjuda.

Tur att det finns en del unga lärare som är tillräckligt självständiga, engagerade och kritiskt tänkande för att inte acceptera allt som lärarhögskolan lär ut.

Jag trodde vi pratade om eleverna i grundskolan och gymnasiet. Det är väl klart de ifrågasätter mer idag än gårdagens samhälle, med tanke på vilka möjligheter att kunna göra detta idag.


Studenter på univ ifrågasätter så klart saker och ting. De blir ju behandlade som vuxna, vilket man inte blir i grundskolan och gymnasieskolan. Jag pratade dock om grundskolan och gymnasielever, så varför inför du nu detta i diskussionen?

Dessutom tycker de som föreläser om univ om att bli ifrågasatta av studenter, eftersom en ny student som inte är lika långt inne i sitt ämne som en dokterand, eller en professor kan ha andra tankebanor än de andra två damerna/herrna.


Då får du anklaga 1994års reform och inte lärarutbildningen 2001 för detta. Det hela blir ju absurd när fp klaga på sitt egna läroplaner, skollagen när de var dessa som genomförde förändringarna 1994.

Jag menade behavorismen jämfört med de sociokulturella perspektivet står i kontrast till varandra. Om vi lever i ett samhälle som är demokratiskt anser jag att vi skall ha demokratiska ledare i lärarummen som kan föra en diskussion med sina elever, istället för att bestraffa eleverna för att de inte kan uppföra sig. Där av kontrasten. Dessutom skall lärare idag kunna handla eleverna så att de kan sålla informationen och göra dessa till kritiska reflekterande invidider. De funkar inte med de gamla synsättet då man fick skäl om man ifrågasatte läraren och sämre betyg för detta.

Vi har även två stycken saker vi skall lära ut i dagens skola. Det första är kunskapen till eleverna. Den andra är att vi skall fostra eleverna till goda demokratiska medborgare. Jag tror inte det är lärarna som brister idag, utan det är föräldrarnas roll som inte hjälper till idag som man gjorde förr med t.ex. läxläsning och fråga om hur de går i skolan för barnet.

Själv så har jag varit med på utvecklingsamtal där föräldrarna inte ens har kommit till skolan, eller de har varit där men inte brytt sig ett enda dugg om vad läraren har sagt.



Även om han bara kan lära ut på ett sätt och du inte fattar något av de sättet? Vad skulle du då lära dig? Om vi då jämför med en lärare som har PYTTElite sämre kunskap än den obehöriga lärare, men han lär ut på flera sätt. Då hade jag valt den andra lärare, eftersom han antaligen kommer lära mig mer kunskap än den första och tillräckligt för att klara mig i samhället.

Den första läraren du pratar om skall dock få gå en snabbutbildning inom pedagogik så att vi kan använda hans erfarenhet och kunskap, så att han lär ut på mer än ett sätt.


Där är vi helt överens om att man inte skall ha lärarlösa lektioner. Det här började dock redan när jag gick i årskurs nio med att man skulle läsa själv under håltimmar och så. Om man då pluggade SO så kunde man ha en lärare som var matematiklärare som inte kunde hjälpa en.


Jag utgår som sagt ifrån att grundskoleelever och gymnasieskolelever inte gör detta då det är uppfostrade i den behavoristiska skolan. Där man skulle följa de regler och lagar läraren har satt upp. Om du ifrågasatte läraren och hans kunskap så låg detta säkert grund till att du fick sämre betyg och du blev bestraffad så fort du gjorde något som läraren inte tyckte var bra. Du lärde dig de läraren ville att du skulle lära dig, utan att reflektera över detta själv.

När man själv gick i skolan ställde man sig ofta frågan till läraren. Varför skall jag lära mig detta för att klara mig i samhället? Du fick inget svar på den frågan oftast, utan du fick en utskällning att du skulle vara tyst och räkna precis som alla andra.

Självklart skall läraren också har den mer tradionella rollen, men som sagt han måste ha grupparbete i sina kurser, eftersom det står i läroplanen94 att det är en av metodiken läraren skall jobba med är grupparbete. Förr i tiden stod de bör från lgr80.


Självklart är jag också kritisk till vissa saker inom lärarubildning man lär ut. Jag kan namge en hel del saker som att t.ex. att en kurs jag läste ville man att man skulle lära ut redan i femman hur en funktion fungera. I en svenskkurs vill de att man skulle gå ut med eleverna varje dag och lära de läsa på de sättet. Jag tycker dock det finns väldigt mycket poänger i den nya lärarutbildningen 2001 som är användbart i dagens skola för lärare att använda.

tras/ Håller helt med. Motsättningen mellan kunskap och kritiskt tänkande är falsk. Kunskap är en förutsättning för äkta kritiskt tänkande. Och ja, skillnaden mellan okunniga och kunniga studenter blir större och större (dock är min erfarenhet att det faktiskt finns en duktig grupp studenter som är minst lika duktiga som tidigare kullar - håller du med?).

Babblet om att kunskapsinlärning kan ersättas av informationsinhämtande är det värsta dravel jag hört nån gång. Motbjudande.

Vad gäller kritiskt tänkande är det en besvärlig genre. Det har utvecklats en typ av "negativism" som egentligen är en parodi på sant kritiskt tänkande: den är i stort sett en sorts "tvärtom-tänkande" där man vänder på allting: disciplin är dåligt, kvantitativ forskning är dåligt, västerlandet är dåligt, etc, etc. Det man gör är att man utsätter "the received view" för en mycket ytlig och ofta helt förfelad kritik, samtidigt som man inte på nåt sätt argumenterar för ett alternativ. Men implicit blir man ändå för anarki, postmodernism och multikulturalism - det går att utläsa mellan raderna. Följden blir att man ställer oerhört mycket högre krav på "the received view" än den motsatta: tvärtemot alla vetenskapsteoretiska råd som säger att det man redan tror på ceteris paribus har ett överläge mot andra teorier: inom vetenskapen är konservatism en dygd.

Detta är en parodi på kritiskt tänkande, eftersom kritiskt tänkande använder sig inte av en generell regel utan ser på varje sak var och en för sig och utreder den utifrån sina egenskaper. Negativismen använder sig av "tvärtomregeln" och är därför ett bliigt sätt att verka djup och anti.

Detta utläggs i den eminenta danska boken Kritik av den negativa uppbyggligheten, som rekommenderas varmt.

http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9185191191&r=1

http://www.axess.se/svenska/2007/05/intervju_lundberg.php