Slut på snusket i lärarutbildningen!

...sin tid. Ledarskapskurser är på modet sedan något decennium tillbaka och en och annan charlatan kan göra pengar på detta. Jag får intrycket att Du förväxlar undervisningens innehåll med formen. Innehåll måste styra form, inte tvärt om. Undervisning utan pedagogik, är således snarast som en kopp kaffe utan kopp.
Alltså hävdar jag att pedagogiken bör få mindre betydelse för äldre elever, eftersom det är viktigt att förbereda dem för en "pedagogiklös" vuxenvärld. Att betänka för de elever som skall vidare till högre utbildning är det gamla talesättet att "den som behöver pedagogik för att lära sig bör göra något annat". Elitistiskt? Javisst. Högre utbildning bör vara just elitistiskt.

Här har vi typiskt exempel på hur man klagar på nuverande skola. Fast man inte har en aning om hur den ser ut. Det enda man jämför med är sin egen skolan. Jag såg att folk redan hade bemöt det med pedagogiken. Lärare bör lära sig pedagogik för kunna lära ut.


Så du säger med andra ord att lärarna inte ska lära alla Elever att läsa och skriva? Hur blir det då med kunskapen i skolan, och hur kommer kunskapen blir i samhället då?



Jo, jag var nog lite otydlig på punkten, men hur tror du dessa elever funkar i skolan under tiden sociala myndigheterna håller på att utreda deras problem

...skall så klart lära sig pedagogik, men i lagom utsträckning efter vilken nivå han skall undervisa. Mer i yngre år - mindre i äldre. Men det skall vara riktig vetenskaplig pedagogik, inte den modepedagogik som idag tycks dominera utbildningen, där ideologi och mode dominerar över vetenskap och beprövad erfarenhet. Exempel hittas tidigare i tråden.


Nu skall jag vara så tydlig jag kan, som varande pedagogiskt obildad:
Lärare skall sträva efter att lära alla elever läsa, skriva, räkna, natur- och samhällslära och mera därtill som de enligt läroplanen förväntas kunna. Men, lika litet som man kan klandra läkaren för att inte lyckas bota 100% av de sjuka, så kan man klandra läraren för att han inte kan lära 100% av eleverna alla kunskaper. Eleverna är som varandes människor, mycket olika i förmåga. Vissa kan lära i det närmaste hur mycket som helst, andra kan nästan inte lära sig något. För att bästa resultat skall ske bör eleverna delvis nivågrupperas tidit, och så gott som helt från högstadiet. All erfarenhet tyder på att alla lära sig bäst då. Att så inte sker idag har inte med pedagogisk forskning att göra, utan med pedagogisk ideologi.


De fungerar sannolikt dåligt, annars hade väl knappast socialen utrett, med tanke på hur litet pengar socialen alltid hävdar att man har. Den elev som inte fungerar i en klassrumssituation, får helt enkelt lyftas ut och sättas i hjälpklass. Ett gammalt och beprövat sätt. Inte heller detta är pedagogik, utan organisation.

Förskola/Dagis - extrem övervikt av kvinnor
Grundskola - övervikt av kvinnor
Gymnasium- övervikt av män

Personligen tror jag att Babianen har fel och att det behövs båda män och kvinnor genom hela skolväsendet.

...jag också. Men det bör inte vara jämnt fördelat över åldrarna. Mest kvinnor i förskola och lågstadium. Break even på mellanstadiet, och sedan allt kraftigare övervikt av män. Ett stort manligt inslag har en tendens att öka seriositet, kunskapsfokus samt ordning och reda. Det höjer också yrkets statut och löneläge.

...åtgärderna! Precis den uppdelning som är den lämpliga. Det går en uppenbar skillnad i undervisningen mellan låg- och mellanstadiet respektive högstadiet, således är det lämpligt att lärarutbildningen och skiljs åt där.
Jag brukar inte berömma fp, men nu tycks de vara på rätt väg: http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14420821.asp

Då gavs den nya lärarutbildningen inte chansen eftersom den bara har varit sex år. Det bara hoppas de inser sitt misstag här! Lågstadielärare och övriga ska alltså inte ha rätten att äga frågan om skolan. Det är ju bara så skrattretande så det är patetiskt. Alltså ska psykologer och övriga som inte är inne i den dagliga verksamheten äga frågan om skolan. Lågstadie och förskolelärare ska inte har bestämmande rätt över det.

Fast det är postivit att det backar en lite bit i alla fall, med att man ska få förlänga ett halvår om man vill. Fast det skulle egentligen vara oblagatoriskt tycker man. Det bara inse att det kommer få backa för det här. Förläng utbildningen istället.

Dessutom är det är bakåt strävande typ 50 år tillbaka i tiden, så nu blir du väl nöjd strix. Då ska man alltså skrämma eleverna till kunskapen. Det ska aldrig reflektera över varför de ska lära sig det. Nä, hoppas på att remissen inte går genom.

Vad säger att det är mindre komplext att undervisa lågstadieelever än högstadieelever. Jag tror att alla som är lärare behöver minst 60p pedagogik.



Ja, vi lyfter ut alla elver som inte kan läsa för stunden, och sätter de i en specialklass. Då lyfts Sverige till nummer ett igen i att vara bäst, men frågan man då ställer sig. Hur många elever kommer då vara kvar i klassen? Då det finns vetenskapliga bevis på att om man lyfter ut tre elever i klassrummet ett år, och om man följer upp det till nästa år så är det ytterligare tre elever som lyftas ut. Om du inte tror mig kan du läsa boken. Elevers olikheter av Bengt Persson.

Har undersköterskor vetorätt om läkarutbildningen?

Nej, men läser man till undersköterska på högskolenivå? Det gör man när det gäller lärare i alla olika åldersgrupper. Vad säger att högstadielärare och gymnasielärare är bättre än förskolelärare och lågstadielärare? En läkare läser på högskola/univ medan en undersköterska antaligen läser på gymnasiet.

Dessutom har väl en läkare mer ansvar än en sjuksköterska. Kan du säga vilka som har mest ansvar när det gäller skolan. Vem har mest ansvar där?

Jag tycker det är ganska uppenbart att en högstadielärare har mer krävande arbetsuppgifter än en lågstadielärare.

Är det enligt ditt sätt att se på saken någon egentlig skillnad mellan dagispersonal och gymnasielärare? Alla är ju pedagoger, liksom.

På vilket sätt har det mer krävande arbetsuppgifter?

Ja, det finns skillnader mellan en förskolelärare och gymnasielärare. En skillnad kan ju vara att gymnasieläraren måste ha mer ämnesdjup än vad en lågstadielärare måste ha. Dessutom måste en lågstadielärare antaligen lägga mer enegeri på fostran än vad en gymnasielärare behöver göra. Dock så behöver en lågstadielärare mer bredd kompetens i olika ämnen än vad en gymnasielärare behöver. Jag tror att det är lika komplext att undervisa yngre barn som äldre barn. Hur man lär ut saker lär ju också finnas vissa skillnader i.

Jag anser dock fortfarande att lärarna oavsett vilka ålder man har inriktad sig på ska ha rätten att äga frågan om skolan.

Det bästa regerningen kunde har gjort är att har allmänautbildningsområdet 2, och 3 på avancerad nivå. För då hade man kunnat anpassa lärarutbildningen efter bolognaprocessen, eftersom det bara krävs 40p på avancerad nivå för att få forskarbehörighet. Det hade varit den billigaste och enklaste lösningen av allt.