Det låter som om du relaterar till något som gällde för 100 år sedan. Det finns inget enhetligt kollektiv »äldre« [vilka du nu avser med beteckningen äldre] som hyser sådana förlegade uppfattningar.
Det är som jag skrev ovan stor skillnader mellan dialekterna inom jätteområden Norrland. Bondska är det ju i praktiken ingen som talar längre. De platser som gjorde det för 50-70 år sedan är avfolkade och bondskan har inte gått i arv. Att det finns enstaka individer som kan några ord eller fraser på bondska är något helt annat.
Stadsdialekterna är inte heller präglade av att förfina inlandsdialekterna. Inlandet var ganska långt från städerna och det var inget frekvent utbyte dem emellan. Tar du Luleå som ett exempel så fanns det en stor livaktighet i de närliggande byarna, men dessa betecknades inte som »inlandet«.
Äldre så menade jag de som var födda under 20-40talet. Finns många envisa tjurskallar i vissa av byarna i inlandet än idag som pratar den gamla bondskan, kanske inte som den lät under låt oss säga 1800 talet men iaf som den lät under 1900 talets mitt. Många av de äldre (20talister, 30talister) återgår till barnsmål när de hamnar i högre ålder och kanske börjar bli dementa.
Du har rätt angående avfolkningen av inlandet, det är helt fördjävligt.
Men du inser väl att målen pratades inom väldigt stora områden, tex i Arvidsjaur så pratar man Pitemål. Även i byarna mellan Arvidsjaur och Pite (längst älven och längst kusten, Vidsel, Bredsel, Älvsbyn, Hortlax, Norrfjärden, Böle, Svensbyn osv.), så pratar man detta mål, visst är det vissa skillnader dem emellan, men inte lika stor skillnad som tex Pitemål mot Lulemål, trots att det är längre mellan Arvidsjaur och Pite, än mellan Lule och Pite. Gränsen går vid Rosvik i norr och Jävre i söder.
Där jag växte upp så pratade man pitemål (bondska) och inte svenska i hemmet (under 80talet).
Och vad menar du med att den inte har gått i arv? hur kommer det sig att jag pratar det då? mina föräldrar, syskon, kusiner, vänner och deras föräldrar gör det ju också. (inte alla men väldigt många)
Därför många av dessa äldre (20-30talister) blir så glada när jag både förstår vad de säger men även kan svara på språket de själva har växt upp med. (inom jobbet)
Vö're jä're i'skåll'n? Sko I raaL åt najn så döm konna si:i ätt dä? I jär et wrång opa dä, men dö sko et si:ig åt mä at I et konna pråta måLe.
Äldre så menade jag de som var födda under 20-40talet. Finns många envisa tjurskallar i vissa av byarna i inlandet än idag som pratar den gamla bondskan, kanske inte som den lät under låt oss säga 1800 talet men iaf som den lät under 1900 talets mitt. Många av de äldre (20talister, 30talister) återgår till barnsmål när de hamnar i högre ålder och kanske börjar bli dementa.
Enstaka individer, möjligen.
Citat:
Men du inser väl att målen pratades inom väldigt stora områden, tex i Arvidsjaur så pratar man Pitemål. Även i byarna mellan Arvidsjaur och Pite (längst älven och längst kusten, Vidsel, Bredsel, Älvsbyn, Hortlax, Norrfjärden, Böle, Svensbyn osv.), så pratar man detta mål, visst är det vissa skillnader dem emellan, men inte lika stor skillnad som tex Pitemål mot Lulemål, trots att det är längre mellan Arvidsjaur och Pite, än mellan Lule och Pite. Gränsen går vid Rosvik i norr och Jävre i söder.
Pitemålet är speciellt och är det enda med tydliga inslag av bondska än idag i huvuddialekten. När det gäller Luleå så måste du skilja på Överluleå och Nederluleå. Något »lulefint« finns inte på samma sätt som pitefint.
Citat:
Där jag växte upp så pratade man pitemål (bondska) och inte svenska i hemmet (under 80talet). Och vad menar du med att den inte har gått i arv? hur kommer det sig att jag pratar det då?
Du pratar pitemål, inte pitebondska. Men, som sagt, Piteå älvdal är ett speciellt dialektområde på många sätt. Min främsta invändning var att du drar slutsatser om andra dialektområden utifrån specialfallet Piteå älvdal. Det finns ingen motsvarighet. Det närmaste är Skellefteå, vilket du inte ens nämnde i ditt inlägg.
Enstaka individer, möjligen.
Pitemålet är speciellt och är det enda med tydliga inslag av bondska än idag i huvuddialekten. När det gäller Luleå så måste du skilja på Överluleå och Nederluleå. Något »lulefint« finns inte på samma sätt som pitefint.
Det är ganska många, mer än enstaka individer iaf.
Det är möjligt, är inte så insatt i lulemålen, vet bara att det inte är speciellt likt pitemål.
Menade inte att klumpa ihop alla mål i Norr/västerbotten på det sättet.
Kan du vara en Lulebo måntro?
Citat:
Du pratar pitemål, inte pitebondska. Men, som sagt, Piteå älvdal är ett speciellt dialektområde på många sätt. Min främsta invändning var att du drar slutsatser om andra dialektområden utifrån specialfallet Piteå älvdal. Det finns ingen motsvarighet. Det närmaste är Skellefteå, vilket du inte ens nämnde i ditt inlägg.
På vilket sätt är Pite älvdal ett special fall då?
Trodde bondska var en förnedrings term av stor-svensken för att få de som pratade pitemål (och andra mål) att skämmas, att det skulle vara något fult. Är medveten om att Skelleftemålet är mer likt pitemålet också, samma gäller nog Umemålet. För det är väl de som hör till söder-målen (pite, skellefte, bure, ume) och norr-målen (lule (nedre, övre), kalix, överkalix)
Målen i sig kallas väl även för Västerbottniska (Westrobothnian), och tex pite, lulemål är olika dialekter av detta. Eller?
Edit: länk https://en.wikipedia.org/wiki/Westrobothnian
På vilket sätt är Pite älvdal ett special fall då?
Genom att pitebondskan präglar det nutida pitemålet på ett sätt som det inte finns några motsvarigheter till.
Citat:
Trodde bondska var en förnedrings term av stor-svensken för att få de som pratade pitemål (och andra mål) att skämmas, att det skulle vara något fult. Är medveten om att Skelleftemålet är mer likt pitemålet också, samma gäller nog Umemålet.
Skelleftemålet är inte så likt, men förhållandet är likt. Umemålet är inte alls likt pitemålet på något sätt. Du har en helt annan kulturell utveckling i Umeå än den som gäller i Piteå respektive Skellefteå. De två senare är mycket tydliga agrarsamhällen medan Umeå är en tjänstestad.
Citat:
Målen i sig kallas väl även för Västerbottniska (Westrobothnian), och tex pite, lulemål är olika dialekter av detta. Eller?
Edit: länk https://en.wikipedia.org/wiki/Westrobothnian
Wikipedia är ingen säker källa, speciellt inte den engelskspråkiga när det handlar om svenska bygdemål. Om du väljer svenska som språk för samma länk ser du att den sidan refererar till begreppet bondska. Inte heller den artikeln är särskilt bra att använda som utgångspunkt för hur det faktiskt förhåller sig.
Genom att pitebondskan präglar det nutida pitemålet på ett sätt som det inte finns några motsvarigheter till.
Skelleftemålet är inte så likt, men förhållandet är likt. Umemålet är inte alls likt pitemålet på något sätt. Du har en helt annan kulturell utveckling i Umeå än den som gäller i Piteå respektive Skellefteå. De två senare är mycket tydliga agrarsamhällen medan Umeå är en tjänstestad.
Men det är ju i princip olika dialekter av västerbottniska, jag har inga problem att förstå skelleftemål.
Mina vänner som talar skelleftemål har inga problem att förstå mig heller. Kan väl ha att göra med att vi har känt varandra ganska länge, så man kanske har fått en bättre förståelse av varandras mål.
Men att säga att det inte är speciellt lika varandra, då vette fan. I sörlänningars öron kanske.
Du får det att låta som att Pitemål är Danska, medans Skelleftemål/Umemål är Finska.
Citat:
Wikipedia är ingen säker källa, speciellt inte den engelskspråkiga när det handlar om svenska bygdemål. Om du väljer svenska som språk för samma länk ser du att den sidan refererar till begreppet bondska. Inte heller den artikeln är särskilt bra att använda som utgångspunkt för hur det faktiskt förhåller sig.
Den Engelska tar då upp betydligt fler exempel (även skillnader) och historia bakom målen, till skillnad från den Svenska. (Finns förmodligen en orsak till detta)
Den Svenska tar ju inte ens upp att folk blev tvingade att lära sig Svenska, framförallt under 30-talet.
Vad är då en säker källa angående detta?
Hur kommer det sig att du vet så mycket om just Västerbottniska?
Ett vanligt uttryck är tjasch bårrt vilket betyder jaga iväg. Snattren va gö sum n bondynj - Hjortronen är mogna som barnavföring
Och klassikern: "Ja ä int bitter".
det är riks svenska sjasa bort stavas det
ja int bitter är det inte från speeedway föraren https://www.youtube.com/watch?v=PsF-6vASUz4
dalarna så fall så det är väl norrlänska
det där skulle kunna vara grekisga
__________________
Senast redigerad av halbert 2018-02-19 kl. 00:12.
Du får det att låta som att Pitemål är Danska, medans Skelleftemål/Umemål är Finska.
Verkligen inte. Din jämförelse med andra språk är befängd. Om du lyssnar på dialekter landet över så är det ju knappast någon större diskussion om att de allra flesta är svenska och lätta att förstå. Vad är det då som utgör grunder för att kalla dialekter »lika«? Jo något mer distinkt än att börja göra jämförelser med andra språk.
Att du klumpar ihop skelleftemål/umemål till ett gör att du inte känns initierad i frågan.
Ditt första inlägg rörde nutid och hur »de äldre« ogillade »stadsspråk«. Min invändning var då att du är fel i tiden. Sedan har du börjat söka dig bakåt. Det är ju så att Västerbotten är mycket äldre än Norrbotten. Det senare skildes från Västerbotten först under början på 1800-talet. Begreppet »västerbottniska« ur klassisk synvinkel kommer givetvis därvidlag att vara upprinnelsen till de norrbottniska dialekterna.
__________________
Senast redigerad av HerrGickhan 2018-02-19 kl. 06:08.
Verkligen inte. Din jämförelse med andra språk är befängd. Om du lyssnar på dialekter landet över så är det ju knappast någon större diskussion om att de allra flesta är svenska och lätta att förstå. Vad är det då som utgör grunder för att kalla dialekter »lika«? Jo något mer distinkt än att börja göra jämförelser med andra språk.
Att du klumpar ihop skelleftemål/umemål till ett gör att du inte känns initierad i frågan.
Ditt första inlägg rörde nutid och hur »de äldre« ogillade »stadsspråk«. Min invändning var då att du är fel i tiden. Sedan har du börjat söka dig bakåt. Det är ju så att Västerbotten är mycket äldre än Norrbotten. Det senare skildes från Västerbotten först under början på 1800-talet. Begreppet »västerbottniska« ur klassisk synvinkel kommer givetvis därvidlag att vara upprinnelsen till de norrbottniska dialekterna.
Haha jag generaliserade lite. Du svarade aldrig på vad är bra källor för bygdemålen/bondskan? För den oinitierade.
Många av de äldre gillar fortfarande inte Pitefint, än idag 2018. Min Faster är en av dessa som avskyr Pitefint.
Självklart vet jag att Västerbotten är äldre än Norrbotten. Pitemål, Lulemål, Umemål osv, hör till de västerbottniska dialekterna. För du inser väl att Pite fanns redan under tiden då det hette Västerbotten. Jag jämförde det inte med andra språk. Jag sa att du får det att låta som att målen inte är besläktade med varandra, därav danska och finska, för dom är inte heller besläktade.
Bra källor så man kan lära sig om detta? om du ens har några.
Haha jag generaliserade lite. Du svarade aldrig på vad är bra källor för bygdemålen/bondskan? För den oinitierade.
Många av de äldre gillar fortfarande inte Pitefint, än idag 2018. Min Faster är en av dessa som avskyr Pitefint.
Självklart vet jag att Västerbotten är äldre än Norrbotten. Pitemål, Lulemål, Umemål osv, hör till de västerbottniska dialekterna. För du inser väl att Pite fanns redan under tiden då det hette Västerbotten. Jag jämförde det inte med andra språk. Jag sa att du får det att låta som att målen inte är besläktade med varandra, därav danska och finska, för dom är inte heller besläktade.
Bra källor så man kan lära sig om detta? om du ens har några.
Din faster kan nog inräknas i det jag benämnde »enstaka individer«.
Sök efter litteratur inom dialektologi och bygdemål. Jag har inga exakta källangivelser.
Känd mä twungen att skriiv na oppa måle våre. Som iwaalgeudat seg sö jär i vårt fall pitmåle fortfarande mäir häll minder levandes. He finnsh döm åv oss som våra gåode åoong men som ändå veta vöre man tåla bonshka. Sjölv jär i född oppa nittitale, ändå hav i ållte hort mötje pitmål hääim då i växt opp. Seda hav i fäl hatt e intress för dialekten och känt att he betoid na för mä konna nöte'n. Neumäir breuk i fräist tåla vä gåmmalfolke oppa måle då i trääff döm om sommarn, sö i få öuuv nalta.
I veit itt vöre he jär i ader bojom, men däda i kåm sku i seeg att maang borti bojbåoom fortfarande konna pråta pitemåle. Döm som våra äller (65+ kanske) djära ne nasom ållihåop mila vorader. Anners pråta i fäl meste naje shlags pitfint, i pråta åller pitmåle vä döm som våra leka gåmmal som jeg.
He håll å dåj, men he jär itt dött än!
Översättning: Som iwaalgeudat säger så är i alla fall pitemålet fortfarande mer eller mindre levande. Det finns dem av oss som är rätt unga men som ändå vet hur man talar bondska. Själv är jag född på nittiotalet, ändå har jag alltid hört mycket pitemål hemma när jag växte upp. Sen har jag väl haft ett intresse för dialekten och känt att det betyder något för mig att kunna använda mig av den. Numera brukar jag försöka prata pitemålet med gamlingarna när jag träffar dem om sommaren, så jag får öva mig.
Jag vet inte hur det är i andra byar, men där jag kommer från skulle jag säga att många av byborna fortfarande kan prata pitemålet. De som är äldre gör det nästan allihop mellan varandra. Annars pratar jag väl för det mesta något slags pitefint, jag pratar aldrig pitemålet med de som är lika gamla som jag. Det håller på att dö, men det är inte dött än!
Förövrigt pratar folk hemma om "pitbonshka" och "pitmåle" som synonymer i min erfarenhet.
__________________
Senast redigerad av Jernberg94 2018-02-19 kl. 23:47.
Nä nu jet ja till åhh sprättna upp na pilsneflasen till... för nu jere sköj! så nanting heltjötes sköj!
ATT VA FEJT NEDI BÅÅTN!
Ja haa int kakke ååå om jii tro hee!
Men nu jett jii få höör va som hännt i fjoool, då ja va opp dell Schtooorschaanschööö-stugan på semester!
Jag tog grisbiln opp från Stockholms centraaaaln, jaa ji vejt bussn!
Hee va se myche falke att ja höll på å kvammen ååå!! Men hellseekes se trangt he vaaa!!
Ja fick kläm in me mellan sätena, o sitt bredave 2 fejtgöbbana, som lukte gamm-dyngbrunn.. ja...tjännt me söm huvvuvill bortå luktn å ja satt å skruuuve på me å tjööjjessee meste hele vägen opp dell Vindeln.....
Hele bussn va fullt ve göjjva tyckt ja, gamm-tjääälingen som prata i ett, söm hönsen, småonga som skridd rakt ut, o göbba söm satt å glodd å spärre ve ööga....
Jaa, dem glodd på mig tro ja....Ioförsig, he je väl int se könstigt egeeentligen, då he va mitt i sömmarn å ja hadd Helle-Hansen ställe på mig, skoterstövvlen åå armens vinter-myssa oppa skalln, å fika kontn ve me, ve smöörgååsen...
Man vejt allri hur vädre jee se he je lika bra man jee förberedd bruuk ja sääääj.....joojoo....Men hinna va nog varmaste daagen på åre, ja schwettese se he rann nee åt pannan å ryggen....
Int vart he bätter då ja drack borto termosen, ja hadd ve me en liter het mört-buljong, gött se nånting , men bätter på vintern tro ja, för svalkande, he va he ICKET!! Ja satt å bada i schwetten tro ja tammetuusan, öga for runn runn inne huvvune, dell slut trodd ja att nu kakk ja ååå!!
O waaaart va he, luftkonditions-snerringen fungere ICKET, he ba kömme varm-sur-fiiis-lufta....
"HAAAAH!! tänkt ja för me sjölven, hoppas vi int vaal stååens längs vägen, för då jere gocke däre Nickes!!".......
(undra vem den där Nicke vaa för n göbb egentligen, jere nån söm tjänn han??!)
Ialla fullafall se etter myche dynglukta se va vi fraaam å ja kunne rusa ut från grisbiln å tjippa etter andan........
GUUUU SE SCHÖÖÖNT o få dra in Vindeln-lukta te lill-gris-näsborra mina.....
Ja vart som fejjen å ringt ejn Jonas å sa att ja hadd kömme fram, å han tyckt vi skull feer å fisk dell Mjösjöön om kvälln å fiisk nalta, se ja for in på Järnbolaaaaaage å tjöfft e se fint e drag dell spöe, he va ejn Rappala tro ja....
Man jett ju köst på se då man ska fisk först gånga på ååre tyck ja!
Nåväääl, kvälln kömme å ejn Jonas kömme å hämte opp mig, han hadd fyrhjulingen vee se, å tjört framför biln söm ja vaa te....
I vanlig ordning när he köm dell motorfordon se jee he ju som regel att he ska ju sotas ur avgasrööra när he jäll n Jonas, he ska icket finnas ett varvtal som ska va ovarvat, se han drog iväg som ejn skållad Kanka (läs om den dären lite tidigare jenna på siia) å gruse sprute söm allri förr, han ställa opp den där fyrhjulingen i varje kurva å satt å skridd o skratte om vartanne....
ja hadd fullt schååå å häng vee, ja satt å törke schvetten i sinne å han flög etter den där lill-gamm-vägen dell Mjösjön, se ja trodd att köm he en traktor nu se köm han å sitt söm e frimärke inni plåtn!!
Grästuven flög å till slut va vi fram ve ejn vägbom, se ja jette lämn biiln.....
Ja fick åk ve ejn Jonas sist biitn, för biln tog se int länger, he va se dålig ejn väg....eller väg å väg...he va väl mer nån sorts stig, unjefäär som vägen mella Vindeln å Granö kunne ja tro!
å ja skull ha hadd ejn vuxenblöja på me, för ja klamre fast me ve fingra se dem vart alldeles vit å blåå.....Han tjört söm den där gånga ja fick åk moped för först gången, (ja ska lägg opp den där historien jenna hadd ja tänkt, han köm! ) å ja hytt å skridd men en Jonas bara brännt iväg över stocka å tuven å jörning snåre.......Han hadd tejpa fast gaasen tro ja.....Ingen människ kör sinna!!
Dell slut kömme vi iallafall fram levande, å gu se fint he va denna!! Ejn liiitn stuga å båtn låg förtöjd se fint att.....
Hinna va anne än å strosa på Sveavägen bland toka å blåfåra!!!
Vi klämt ne oss dell bååtn å vi fick som styyr ut han branåå långt innan vi schlute bottna.....Ja tänkt int mer på he, utan vi börje på å rooo å hellberevittarns se tongt he gick!! Jii skull ha titte på!
Denna nedi båtn satt vi, se föronnat fejt jee vi ju int, men bååtn höll på å sjunka!! vattne va precis vid år-tulla, ja lova!! he va söm att vi rodd ejn ubåt!
Ja va tvungen å mönn ve ååren för att he int skull skalp in vattne!
Tongt se myche jääääävulsk vart he.......mitt utta sjön tänkt ja att hinna köm vi allri å klara......båtn bara börje på å sjoonk mer å mer tyckt ja.....men he va int EN droppe vatten te bååtn....ja begrep ingenting, men vi satt denna te badkare mitt uta Mjösjön å börje fiisk......
Ejn Jonas fick e napp, och vart se fejjen att hele bååtn börje skeka å he skalpe in vattne.....
Ja hytt å skridd rätt ut att han jett ju sitt still te bååtn annars sjunk vi juu!!
Jonas hytt å veva å vifte ve spöe se ja trodd han hadd fått Parkinson, för han skeke å vifte ve arma int utå denna värld....
Båtn gunge sakta å för varje gung se skalpe he in mer o mer vattne......MEN HELLSEEEKES VI SJUNK JUUU!!! Hytt jaa....ja börje på å ööösa ve klomphännren mina, för annars hadd vi vyre nedi böttn på nån minut, ös-kaare gick som trumpinna dell hännren mina, he sprute ut vattne söm en vattenspriidar.......
Iallafall se lossne fisken å Jonas vart förbajjad på att int gammgädda vart plocke opp....
Ja torke schwetten å va gla att ejn Jonas hadd lugne ne see nalta....Vi börje på å roo in dell lann, för man vart som orolig dell kroppen, vi kunne ju sjonk närsomhelst tjänntes he söm!!
He va söm å ro en stor oljetanker, ja lova!
Vi hadd vattne oppi kanten på båtn nu, å ja trodd ååren skull gå åå....när vi börje närme oss lann se hännt det mest otroliga......
vi gick på grund!!....vi vart ståååen....mitt uta sjön tjänntes he söm.......vi hadd bottne ve båtn, unjefär 20 meter från lann.....
Nu tänkt ja att nu jett ja börj på å äta mindre å träna mer, då man je se hellberevittarns fejt se man gå på grunn mitt uta sjööön!!
Vi ba titte på varann å skeke på huvvune.....denna satt vi.....fastkilade te bötten, int en människ på flere kilometers avstånd.....ingen mottagning på mobiln.....he vart alldeles tyst, bara en kråka söm kraxe å skratte åt oss, hörtes i fjärran.....
Etter myche juckande se lyckades vi bryt oss loss ve åren, å tog oss kanske ett par triiii meter dell, men sen varte pött tjätt igen.....
Sist biitn fick vi vada ilann, men de konstiga va att båtn va lika tung ändå såg he ut söm....Vi drog opp han se långt vi orke o for hejm igen.....Hemvägen såg ut ungefär som ditfärden....En blandning av skräck, framflygandes bland snår och stigar medans ejn Jonas skratte å tejpa gasen....
Ett par dagana senare se kömme ejn Jonas förbi stugan å förklare att den där båtn hadd tydligen dubbla skrov, å då hadd he gått hål på ena å båtn va fylld ve vattne mella skrova!! Se vi va int se fejt söm vi trodd!
He va ja tvungen å fira ve ejn koke gädda å makaronen!!!
Se kunn he gå dell ibland!!
__________________
Senast redigerad av TraXzman 2019-02-23 kl. 23:50.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
