Norrländska dialekter

Kommer ihåg ett dataspel där det fanns en sverigekarta där Klarälven rann upp i Storsjön i Jämtland och genom Siljan och ut i Vänern.

Jora, inga kônstiheter mä dialekta.

Det finns 7 dialekter i Värmland:
Nordvrml mål, Älvdalsmål, Fryksdalsmål, Västvrml mål, Glafsfjordsmål, Sydvrml mål, Västliga mål, Östliga mål och Bergslagsmål.

Med så många på så liten yta blir det tätt emellan. Det är väl de långa sjöarna och älva som hållit isär folk.

Arbetskraft till skogsbruk och bergsbruk i Norrland kom från skogslänen och från bergslagen så borde ha avsatt en del spår i dialekterna. Vad jag läst så lär det finnas öar av dialekter i Norrland som skiljer sig mot omgivande och som beror på vilken typ av industri som finns där.

Rejält med nordväst till min släkts kyrkbyggen

Jag tycker en del norrländska dialekter påminner om isländska i uttalat många gånger, framförallt Kalixmålet och bondska.

Du menar nog Överkalix.

Halar upp den här tråden för en språkfundering: Att det vi lär oss när vi är väldigt små, sitter i, trots att vi kanske inte kommer ihåg det medvetet.

Häromdan klev jag på en buss,och framför mig går en man som ser lite annorlunda ut. "Han är lite efter se" tänker jag automatiskt. Sen börjar jag fundera på vad jag tänkt.
¨
Någon som var utvecklingsstörd var "efter se(j)" i det Umeå där jag växte upp på 60-talet. Antagligen har jag som liten unge glott nyfiket på avvikande personer, varefter mor eller far avlett mitt intresse och förklarat "Ja, ja, han är lite efter se. Glo inte!" Det man lär sig som treåring, lär man sig för evigt.

Är det någon mer än jag som känner igen detta uttryck? Vad säger ni i Umeå numera?

Passar nog bättre i den här tråden:

(FB) Bruk av ordet "efterbliven"

Neej, det var en väldigt speciell tråd det där, som snabbt snurrade iväg lite avigt.

Jag tycker nog att min undran passar bättre här i den allmänna norrländska tråden. Så vad säger ni Umebor?

Intressant tråd, tror det finns fler dialekter i norrland än övriga Sverige trots att vi bara är 10% av befolkningen.

Beror nog på isoleringen med många mil mellan byarna. Tror jag rent spontant.

Omvänt uttryckt: norrländska är inte en dialekt. Sedan kan man ju undra varför personer från Karesuando skulle känna att de har något som helst gemensamt med personer från Hudiksvall med 100 mil emellan.


Nu är det ju även stora skillnader mellan dialekterna för de olika städerna i Norrland och dessa städer (exempelvis Sundsvall, Umeå, Skellefteå och Luleå) kan ju inte betecknas som isolerade.

Det är väldigt stor skillnad på dialekten man talar i kust städerna (Pitefint, Umefint, Lulefint osv), som då är en grovt försvenskad variant av dialekterna jämfört med inlandet. De äldre brukar inte gilla Fin språket som talas i städerna speciellt mycket. Blivit utskälld av mina morföräldrar många gånger, då man pratar nå fin flosa waller i deras öron.

Min morfar var väldigt emot pitefint och svenska i allmänhet, kan ha att göra med att han blev tvingad som liten att lära sig svenska, och sen när min mor och hennes syskon växte upp så kom samma folk från skolan/staten och sa att ni får inte prata bondska mer era barn, dom ska lära sig svenska.

I jär då gLa döm pråta måLe vä mä då I var eijn lit'n snöRokläpp.
MåLe henna hå:ål å doij eut, hä jär et nå bra.
Å I hoppes Ståor-Schwänsken acceptär språke vå're naijn gang, så döm lä:är eut hä del bana ine skåola.

Det låter som om du relaterar till något som gällde för 100 år sedan. Det finns inget enhetligt kollektiv »äldre« [vilka du nu avser med beteckningen äldre] som hyser sådana förlegade uppfattningar.

Det är som jag skrev ovan stor skillnader mellan dialekterna inom jätteområden Norrland. Bondska är det ju i praktiken ingen som talar längre. De platser som gjorde det för 50-70 år sedan är avfolkade och bondskan har inte gått i arv. Att det finns enstaka individer som kan några ord eller fraser på bondska är något helt annat.

Stadsdialekterna är inte heller präglade av att förfina inlandsdialekterna. Inlandet var ganska långt från städerna och det var inget frekvent utbyte dem emellan. Tar du Luleå som ett exempel så fanns det en stor livaktighet i de närliggande byarna, men dessa betecknades inte som »inlandet«.