Norrländska dialekter

Kommer direkt att tänka på "gatta" i betydelse måste/borde. "I gatta faar" - Jag måste åka. "I gatta hé å mä" - Jag var tvungen att klä av mig. Undrar var det kommer ifrån. Engelskans "got to" kanske?

Sen gillar jag "alta" i betydelsen en smula. "Hi vort en alta fajt" - Han har blivit lite tjock.

Tack för alla svar!
Jag förstår honom bättre nu

Har faktiskt aldrig hört "gatta", men däremot så används nögges(Måste) ganska ofta.
Alta har jag heller aldrig hört, nalta borde det väl ändå heta, eller?

Jag har inte heller hört ordet "gatta". Däremot har jag hört "gett" används på ungefär samma sätt.

"Då gatt ja göra" har jag hört folk säga men aldrig "gatta". Tror det är mer vanligt i Västerbotten än här uppe. "Nalta" hör jag dagligen. "Nögges" hör jag då och då men det är nog ett vanligare uttryck för folk nära kusten, särskilt i Piteå-trakten.

"Nögges" och "Nalta" används i södra Norrbotten. Jag har heller aldrig hört "gatta", "gett" eller "gatt", men jag antar att det är uttryck från Medelpad/Gästrikland/Jämtlandstrakten?

Gatt förekommer ofta i Medelpad iaf. Nalta har jag endast hört släktingar i Västerbottens inland säga.

En (kanske OT) fråga till ev jämtar på forumet. Varför kallas Hammerdal för Utrikes Hammerdal ?

Gjett och gatt används i jamtskan men jag vet inte vart det kommer ifrån.
Därför att gränsen mellan Norge och Sverige gick rätt igenom Hammerdal för typ 700 år sedan och vare sig man bodde i Sverige eller Norge så åkte man "utrikes Hammerdal" när man for till det andra landet eftersom orten fanns i bägge.
Uttrycket har levt kvar sedan dess.

Hur har du hört om detta förresten?

Gatt har jag hört under min uppväxt och nalta också, däremot inget jag själv använder i dagligt tal. Ska tilläggas att jag är från Västernorrlands kust.

Åkte ofta vägen över Hammerdal och Strömsund då vi skulle hälsa på släktingar i Åsele-Vilhelminatrakten.

En annan grej som är vanlig i Medelpad är att säga 'bakanför' istället för bakom.

Jaha okej.

Jo men sånna där uttryck är roliga och väldigt vanliga.
Frammaför, tebaker/atbaker, hitaför, pyny, innaför, breddma, frampå, osv.
Fast flera av dessa används nog inte i de traditionella norrländska områderna.

I jett far möjligen.. typ "I jett far dell staan"= Jag måste fara till stan, NU!.

Används väl nästan enbart i det sammanhanget tror jag.
Annars är Jeg eller Jig mer vanligt förekommande när man pratar om sig själv

Inte att förväxla med t.ex. "Ji/je må havarne" = Ni får ha det så bra.

Heter inte "en alta" utan nalta i min bok. Ett ord. Meningen skulle jag säga "Han ha vorte nalta feit/fait". <-Norra Västerbotten...

Jaha engelska.. jag har alltid tyckt att det låter mycket mer tyskt jag. T.ex:
"Kommern ein och eittern nu. " = Kom in och ät.