Astralresor - egna erfarenheter och diskussion

Hade min första riktiga OOBE inatt!!

Har haft problem med sömnparalyser ända sedan jag var liten, men det var inte förrän jag började läsa lite om det som jag förstod att det går att vända till något positivt . Så det här med vibrationsstadiet, konstiga ljud i samband med insomning, förlamning osv. var ju inget nytt för mig egentligen. Inte sett det mer än som mystiska fenomen i alla fall. (Det gick t.om. så långt att jag uppsökte läkare för sömnparalyserna, dock kunde de inte svara på vad det var jag "led" av..)

Men hursomhelst; Efter att ha läst lite om det hela så har jag försökt åstadkomma en utanför kroppen-upplevelse, dock med magert resultat, då jag varje gång paralysen sätter in har drabbats av panik och ångest och "kämpat" mig ur den.

I natt hursomhelst, var det annorlunda.

Låg lite obekvämt i soffan och var väldigt varm (hade eldat lite mycket). Dessutom hade jag dagen innan jobbat sent, så mitt dygn var lite uppochner. Detta, i kombination med överdriven kaffekonsumtion visade sig vara ett vinnande koncept!

Plötsligt hör jag ett "klong" i huvudet (inget nytt, händer då och då) och jag förstår att nu är det dags igen.. Men den här gången känns det annorlunda! En ganska behaglig euforikänsla sprider sig i kroppen samtidigt som jag är paralyserad.

Då känner jag hur jag börjar sjunka, ja, nästan dras rakt ner i soffan och hamnar liksom under "mig själv".
Tappar synen under några sekunder och lyckas efter en stunds kämpande masa fram min lite smått olydiga "kropp" och jag känner att jag svävar!

Vågar först inte riktigt titta mot soffan för att se mitt "rätta jag", men fattar mod och sneglar lite snabbt. Konstaterar då att min riktiga kropp konstigt nog ligger åt andra hållet mot när jag lade mig. (Detta har "rättat till sig" när jag senare återvänder till den. Någon kanske kan förklara varför det blev så?)

I alla fall; när jag svävar där i rummet tänker jag att jag måste ju prova något av allt det där man har läst om, så min första tanke är att jag ska göra eld med mina händer!

Så, på sant hårdrocksmanér formar jag mina händer till "devilhorns", håller dem ut i luften och skriker metaaaaaal!! . Å jäklar vad eld jag sprutade! Hela rummet lystes upp av ett brandgult sken, och mina händer fungerade fint som eldkastare!

Sedan lutade jag mig ut genom fönstret, släppte taget, och flög rakt upp mot himlen! Fortfarande kändes kroppen lite bångstyrig, men det var fantastiskt! Helt otrolig känsla! Stannade där uppe en stund med pirrande mage och såg mig omkring lite.

Tog en lov förbi grannens fönster och det kändes som han såg mig (konstigt nog) innan jag tog mig tillbaka till mitt verkliga jag.

Vaknade upp lycklig, och sa högt till mig själv: Äntligen!

Kan ju säga att jag var lite skeptisk till det hela innan. Det gick över , och jag hoppas jag får uppleva det här snart igen!

Grattis!!!

Det är en underbar känsla när man äntligen förstår vad folk menar. När man äntligen upplever sin första OOBE och inser att det är mycket verkligare än man kunnat föreställa sig. Man är lika medveten i OOBE som när man är vaken. Väldigt svårt för de som inte upplevt det att föreställa sig vad som menas.

Att du låg annorlunda i sängen etc. är helt normalt. Sådana "verklighetsavvikelser" är vanliga när man är ute. Vad det beror på kan jag inte svara på, men kanske att hjärnan (om det är den som skapar upplevelsen) minns vissa detaljer fel. Grannen du såg var inte din riktiga granne Du flyger runt i en egenskapad värld.

Det kan man väl knappast vara säker på? Speciellt du som lekt med kort

edit: angående verklighetsavvikelserna så finns det även en lite mer metafysisk teori som säger att tiden när man kommer ut kan vara förvrängd, vilket skulle förklara varför möbler och liknande saker i somliga fall står på andra platser, gamla eller nya, osv.

Jag funderade på detta med astralresor och OBE för några år sedan. Provade en gång i ett solarium vilket bara resulterade i att jag somnade. Efter det provade jag inte igen, efter att ha läst skumma saker om att silverbandet kunde klippas så att man aldrig kom tillbaka till kroppen igen etc etc.
Tiden gick och jag har väl inte direkt tänkt så mycket på det mer.

Förrän den sista tiden.. Jag kan inte riktigt förklara men jag känner ofta på mig saker som ska hända, har haft sanndrömmar etc. Drömmer överhudtaget väldigt mycket.
Så kom jag då in på den här tråden igårkväll innan jag skulle lägga mig. Fastnade och läste ganska mycket innan jag blev för trött och gick och la mig.
Jag hade efter vad jag läst släppt rädslan om att jag skulle kunna "försvinna" i astralvärlden och kände mig redo att prova igen. Men konstaterade snabbt att jag var alltför trött och att jag fick testa när jag vaknade istället.
Sagt och gjort.. När jag vaknade imorse så gjorde jag ett försök. Jag ligger alltid bekvämast på sidan så jag la mig på sidan med ansiktet mot väggen och slappnade av och koncentrerade mig inåt. Ganska snabbt började jag känna hjärtat slå snabbare och snabbare.. sen måste jag ha somnat för helt plötsligt så drömde jag. Tyvärr var det ingen medveten dröm.. så jag låg där och drömde på.. tills jag vaknade till lite halvt och bestämde mig för att försöka igen. Sagt och gjort.
Jag låg fortfarande på sidan med ansiktet mot väggen och slappnade åter igen av. Hjärtat började banka och efter ett tag började hela jag vibrera och jag hörde något slags brusande ljud i huvudet, väldigt högt! Då försökte jag tänka mig att jag skulle uppåt, vilket lyckades lite halvt. Jag kände att överkroppen lyftes uppåt och så hamnade jag vid mina fötter. Men jag kände mig jätte svag och hade stora problem att röra på mig. Gjorde ett nytt försök och nu gled jag av sängen och hamnade på golvet bredvid sängen men hade fortfarande stora problem att kunna röra mig mer än det där konstiga svävandet. Grejen är att jag kände det som att jag fortfarande låg med huvudet åt sidan som jag gjort när jag låg i sängen MEN jag låg åt helt andra hållet. Som en spegelbild! Jag hann tänka att jag skulle kolla upp mot sängen för att se om min kropp låg där men greps då av någon slags skräck och vågade inte.. och vips vaknade jag upp i sängen med en stor flämtning.

Jag måste säga att jag är väldigt nöjd ändå, jag lyckades ju i alla fall ta mig en liten bit bort från min kropp. Men är det vanligt att man har problem att röra sig i början? Och är det vanligt att man liksom ligger i samma position som den fysiska kroppen? (fast spegelvänt). Efersom jag kände mig lite smått paralyserad var jag kanske ändå fortfarande starkt bunden till min fysiska kropp? Eller vad tror ni?
Någon som har något tips om hur man ska kunna röra på armar och ben?

Det lustiga är att nu när jag väl upplevt detta så kände jag ändå igen det så väl. Jag antar jag måste varit ute ur kroppen förut men att jag inte fattat det själv då.
Jag är i alla fall riktigt lycklig nu när jag vet att jag klarar av det. Det gjorde ju lätt min dag

STORT Grattis!

Solklart vibrationstillstånd samt separation. Förutsatt att du verkligen beskriver något som inträffade så är jag 100% säker på att du var med om en riktig projektion. Det är kul att läsa sådana här inlägg där jag med en gång vet att personen som skriver faktiskt projicerat. Det där höga ljudet samt vibrationerna kan bli tillräckligt kraftigt för att det ska göra ont. Hursomhelst så beror det på att du är nybörjare och/eller att du inte slappnar av när vibrationstillståndet väl inträffar. Intensiteten brukar minska i takt med att man upplever det fler gånger.

Mitt tips till dig är att bara slappna av helt och hållet och tänka så lite som möjligt när du börjar vibrera. Då går vibrationerna så småningom över av sig själva och du separerar automatiskt. Det tog mig lång tid innan jag faktiskt provade det. Annars försökte jag stärka vibrationerna (vilket gör det obehagligt starkt) och slita/rycka mig ut. Det fungerade visserligen då och då, men att bara slappna av och låta allt hända av sig själv är mycket lättare och lyckas nästan alltid. Du märker helt enkelt att kroppsdelar börjar sväva. En underbar känsla som du tydligen fick uppleva. När det tystnat och du känner dig tyngdlös är du ute.

Jag var också rädd för att titta på min kropp i början men det är lika bra att få det överstökat. En gång kollade den tillbaks på mig i halvsovande stadie, ryggade tillbaks, och vände sig om för att somna igen Den betedde sig precis som en människa som går i sömnen. Misstänker att folk som går i sömnen helt enkelt är kroppar där "astralkroppen" inte är närvarande. Låter flummigt, men det finns säkert en vetenskaplig förklaring, t.ex. att den del av hjärnan som simulerar och är delaktig i astralprojektionen helt enkelt inte är tillgänglig för resten av hjärnan när den befinner sig i projicerat tillstånd. Eller så är det verkligen så att "vi" lämnar våra kroppar (skal), och det som blir kvar är en kropp med hjärna i autopilot-läge.

Återigen grattis. Lycka till med kommande försök. Det är en mycket spännande värld

Kul att få det bekräftat! Ja jag beskriver det precis så som det hände


Okej så man kan liksom vänta ut vibrationerna då alltså? För jag reste mig ganska direkt när det där surrandet i huvudet började, tog det som startsignal. Det är inte stor risk att man somnar då om man väntar?



Ja du har så rätt.. nästa gång jag lyckas ska jag samla mod och titta på min fysiska kropp. Det blir ju verkligen ett bevis på att det verkligen händer. Men är rädd jag kommer sugas in i min kropp direkt för att jag kommer bli lite skraj hehe (speciellt om min fysiska kropp skulle titta tillbaka på mig som din gjorde hahaha jösses). Men det är väl bara att öva på!
Känns riktigt häftigt det här i alla fall och kul att jag lyckades så med en gång också. Tror du det är så att man ska försöka ta sig långt bort från sin kropp med en gång för att minska risken för att sugas tillbaka?

Och jag undrar en annan sak.. när man ska försöka röra på fingrar eller tår etc, ska man TÄNKA att man vill röra på de då?

Hej angeldust. Av nyfikenhet, använder du dig av något mantra? Eller ligger du bara och "inte tänker på någonting" eller tänker du på andningen eller liknande?

mvh

Hej - här kommer ett inlägg som var meningen som kort men blev långt istället.

Har under hösten och vintern sysslat en del med lucid dreaming och har nått bra resultat. När jag har varit som duktigast har jag haft en LD i veckan. Det har varit en grym upplevelse och det har gjort mig väldigt kunskapstörstig och sugen på att nå "nästa steg". Alltså OBE's och astralprojektion. Ett par snabba frågor:

Jag har under hela min uppväxt, precis som någon skrev ett par inlägg sedan, haft "problem" med sömnparalyser. De har ofta resulterat i riktigt hemska mardrömmar, men precis som många andra har jag nu istället börjat betrakta dessa återkommande paralyser som något positivt.

I takt med att jag fick bättre "awareness" över de olika insomnandefaserna under tiden jag ansträngde mig för att försöka utföra så kallade "WILDs" (metod där man går från vaket tillstånd via sömnparalys till klardröm) började jag märka hur kroppen ibland började glida iväg, eller sväva. Det känns ibland som om något drar i mig från fotändan. Ibland svävar jag i sidled, ibland "rullar jag runt" i luften och tror att jag ska slå i väggen till höger om sängen. Detta har hänt kanske 10 ggr. När detta händer är jag inte rädd överhuvudtaget, vilket har kunnat hända under sömnparalyser. Under tiden dessa svävningar har inträffat har jag inte reflekterat så mycket annat än "nu håller jag på att glida in i drömvärlden" (min främsta ambition har ju varit att få klardrömmar).

MEN nu till min fråga: om jag hade slagit upp mina ögon när jag upplevde den svävande känslan - hade jag då upplevt en OBE/UKU? Hade jag sett mig själv ligga i sängen?

Om jag har kommit så långt att jag relativt lätt kan framkalla dessa svävningar, vad är då nästa steg för antingen OBE's eller astralprojektioner? Jag är fortfarande novis på detta område, men håller på att läsa lite Robert Bruce-litteratur just nu, så dessa frågor kommer kanske besvaras.

Det finns även en annan känsla som har inträffat mycket under de senaste veckorna, precis under insomnandet. När känslan inträffar har jag varit relativt avdomnad och omedveten, men precis som om någon hade slagit om en strömbrytare blir jag plötsligt alert och medveten. Det närmaste jag kan beskriva det är att jag får någon sorts vakuumkänsla i kropp och huvud. Känner mig väldigt lätt, dock inte svävande. Det bruset som finns i vardagen när jag "lyssnar på tystnaden" lägger sig som en hög ljudmatta. Jag hinner inte tänka mer än att "shit, nu händer det något" innan jag vaknar till/somnar. (Jag är osäker, men i de fall jag har känt denna känsla kan jag ha haft klardrömmmar. Jag vet dock inte om sambandet är kausalt.)

Som sagt, håller på att läsa upp mig på ämnet, så detta kanske är nybörjarfrågor. Men kan någon känna igen och sätta ord på "faserna" jag har befunnit mig i? Den sista kanske är väl diffust beskriven, men det var det bästa jag kunde åstadkomma. Vad skulle jag gjort för att uppleva en OBE eller en astralprojektion? Fler tips?

Tack på förhand, håller på att läsa igenom tråden från början. Det finns mycket bra här.

Nej jag har inte använt mig av mantra utan koncentrerade mig bara på mitt hjärta och slog bort tankar som kom. Men jag har ju som sagt bara lyckats få en obe en gång och det var den jag beskrev över. Har bara haft tillfälle att prova en gång till efter min obe men då lyckades jag inte utan somnade istället. =/
Det här med mantra är ju värt att testa.. Men vet inte så mycket om sånt. Använder du dig av mantran?

Jag skulle vilja tipsa om IRC kanalen #ubchat
https://webchat.freenode.net/?channels=#ubchat
Där brukar det finnas folk (oftast på kvällen/natten som just nu) som kan en hel del om Astral projecting osv Är väldigt trevligt också.

Både jag och nej, hehe.

Jag har bara "halvlyckats" en gång och då använde jag mig av ett mantra, jag tänkte i princip "in-ut" i takt med min andning. Jag kom till ett stadie där jag knappt kunde andas, pulsen gick upp i massvarv och jag kippade efter andan. Jag tror inte vibrationsstadiet var så långt bort.

Jag vet inte om man lättare uppnår en OOBE utan mantra eller med, eller omd et har någon betydelse över huvud taget, så jag vet inte vilken teknik jag ska använda när jag "övar".

Något säger mig att man lättare uppnår OOBE om man inte använder mantra, utan helt sonika "inte tänker på någonting".

Men jag vet inte, jag har så lite tid att öva ojämna veckor då jag jobbar riktigt knepiga tider (jag föredrar att öva på kvällar).

Det finna väl heller inget "rätt sätt", man får väl helt enkelt hitta det som passar bäst, tidskrävande är det ju i alla fall

Lycka till och uppdatera oss med framsteg och tekniker

Har försökt väldigt länge nu utan att lyckas. Min "tro" om att bara vissa kan göra detta förstärks för varje eget misslyckande. Har börjat ge upp, synd då det skulle ha varit roligt att bara ha lyckats en gång för få känna på det själv, men som sagt jag börjar bli övertygad om att detta är inget alla kan göra, så jag tror inte det spelar någon roll hur många gånger jag försöker, jag kommer nog inte lyckas.

Jag har iofs drömt att jag har lyckats, och det har i vissa fall känts verkligt, men det har varit en dröm.