Citat:
Ursprungligen postat av
AutDisceAutDiscede
Vad är kontexten?
Varför står det då tsunamis i texten på alla ställen jag läst om detta fall, då?
Stollen doxycontin är förstås en idiot och konspirationsdåre utan sinne för proportioner då vederbörande yrar om kärnvapen, vilket givetvis ligger någonstans mellan en och fyra storleksordningar under de energier vi pratar om beträffande stora jordbävningar, men han
har en poäng vad gäller tsunamis, även om han inte verkar förstå skillnaden riktigt utan bara rapar vidare sakuppgifter utan förståelse.
Jag är å andra sidan intellektuellt hederlig och förstår när man ska uttrycka försiktighet, men detta är min förståelse (ja, jag
har läst lite geologi och ska faktiskt läsa betydligt mer framöver): Ordet "tsunami" har vi (och Engelskan) lånat in på "två olika sätt" kan man säga, dels i folkmun som bättre ersättare till vad vi förr oegentligt kallade för "flodvåg" (eng. "tidal wave"), dels som mer teknisk akademisk term över fenomenet.
Som allmän ersättare till det redan (i sammanhanget) felaktiga "flodvåg" så duger förstås "tsunami" utmärkt för att beskriva en förödande stor våg oavsett egentlig uppkomst. Som teknisk term, är dock "tsunamis" en
förskjutningsvåg (eng. dispacement wave) och är
barotropisk, dvs passerar en eller flera "lager" av vatten (tänk saker som termo- eller salthaltskliner, dvs olika diskreta lager av vatten), till skillnad från en ytvåg (som ofta inte påverkar på djupet alls, oavsett amplitud). Det betyder att något, förslagsvis havsbotten, måste förskjutas, eller havets geometri måste på något vis förändras, för att den resulterande vågen ska vara en tsunami. Tsunamis kan delas in i "närfälts"- och "fjärrfälts"-tsunamis, där närfälts kommer från en lokal förändring och den som spolar upp vatten på andra sidan havet (vilket på många vis är den traditionella tsunamin), är fjärrfälts.
En jordvävning som har sitt hypocenter på land kan
givetvis skapa en tvättäkta tsunami (doxycontin är som sagt full av skit), men det kräver då att dess
geologiska effekter når ut i havet, dvs det handlar fortfarande om en förskjutningsvåg. Jordskred drabbar ju närmast per definition också havsbotten, problemet här är bara att havet är grunt och vi är typiskt på en kontinentalsockel, så den resulterande vågen, emedan en förskjutningsvåg, drabbar bara ytvattnet, dvs den saknar den barotropiska effekten.
Så, det går liksom inte att säga definitivt bu eller bä här, ni har båda rätt i någon mening. Jag kommer osökt att tänka på gammastrålning. Är en foton en gammafoton därför att den har hög energi (typiskt > 100 keV eller > 1 MeV) eller därför att den kommer från gammasönderfall (dvs kan i princip ha vilken energi som helst, men typiskt ändå har hög energi)? Det är s.a.s. valfritt vilken definition man använder, man måste bara berätta om sammanhanget. Samma sak med tsunamis.
Och nej, några kärnvapen är det inte fråga om här naturligtvis...