Citat:
Gällande att barn sagt att föräldrar slagit sina barn så säger förälder att barnet ljuger men i många fall säger de också att de inte bott så länge i Sverige och inte visste hur svenska lagar är , låter ju som om de faktiskt slagit barnen men räknade det som något de trott varit lagligt
Fast det är ju du som nu gör gällande att det föreligger principiella skillnader mellan de olika processerna, i verkligheten (både juridiskt och i praktiken) föreligger ingen sådan principiell skillnad.
Även åklagare vinner nästan alltid. Skälet till detta är inte att domstolarna blint litar på ansökande/stämmande parts inlagor, utan för att man inte går till domstolsprövning innan man har ett gediget utredningsmaterial.
Ett något märkligt resonemang från din sida måste jag påstå, i synnerhet mot bakgrund av att du tycks vila stora delar av din argumentation på "Fallet Adam". Det är svårt att förena dina uppgifter om att ingen kan hållas ansvarig i LVU-processen samtidigt som förundersökning har inletts angående tjänstefel i just det fallet. Att tjänstemän i LVU-processer skulle vara undantagna juridiskt ansvar är alltså direkt felaktigt.
Det blir även uppenbart att du saknar djupare kunskaper både på det juridiska och det allmängiltiga planet om hur rättsordningen fungerar. Du påstår alltså att det skulle saknas möjlighet till exempelvis vittnesförhör eller resning i LVU-ärenden. Det är direkt felaktigt, och vittnesförhör tillhör vanligheten i muntliga förhandlingar i denna målkategori. Det föreligger därtill inga som helst hinder att ansöka om resning vad gäller en dom avseende LVU.
När du nu påstår att "påtaglig risk" skulle vara beviskravet i LVU-ärenden blir det ju nästan löjligt uppenbart att du inte vet vad du pratar om...
Påtaglig risk är inte ett beviskrav, utan ett rekvisit för vård. Att påstå att det är ett beviskrav är lika dumt som att påstå att "tillfoga smärta" skulle vara ett beviskrav i ett mål angående misshandel. Det är vad som ska visas (rekvisit), inte hur det ska visas (beviskrav).
Om det inte var det tidigare så är det i vart fall nu tydligt att du inte vet vad du pratar om...
Mycket bra, du redogör i vart fall för korrekt beviskrav i brottsprocessen. Bedömningen i LVU-ärenden bygger däremot inte på socialnämndens berättelse, utan vad de redogör för. Vilket inte är samma sak. Det står vidare motparterna (vårdnadshavarna) fritt att lyfta fram underlag som visar att socialnämndens redogörelser är inkorrekta, vilket även sker. Alternativt att förklara varför socialnämndens underlag inte visar på tillräckliga brister, vilket också sker.
Nej, det är inte fråga om någon grundläggande rättsstatlig princip att ta del av samtligt bakomliggande material i ett ärende. Det här har du fått om bakfoten och så ser ingen process i den svenska rättsordningen ut (eller någon internationell rättsordning för den delen).
Som jag redan redogjort för så står det naturligtvis dig fritt att argumentera för att sådan fullständig insyn är nödvändig, men det är inte så det fungerar. Det är även svårt att förena en sådan idealistisk inställning med praktisk handläggning.
Om det står i en utredning att du har slagit dina barn, och du menar att du inte har slagit dina barn. Är det då svårt att identifiera detta som en falsk uppgift och begära att domstolen inhämtar underlaget? Jag har mycket svårt att förstå en sådan inställning. Även vårdnadshavare i LVU-ärenden är ju tänkande, funktionella och vuxna individer och inte analfabeter som saknar förmåga att förstå vad som läggs dem till last i utredningen.
Nej, det är visserligen korrekt att domstolen inte på rutin begär in material. Det är därför jag ifrågasätter vilka hinder som finns för en part att begära detta. Än så länge har du kommit med svepskäl som närmast endast kan förklaras som att vårdnadshavarna skulle vara för dumma för att förstå vad som läggs dem till last, eller att socialnämnden felaktigt tillämpar sekretess. Det håller inte när vi diskuterar domstolens utredningsskyldighet alternativt edition.
En normalbegåvad individ kan läsa en ansökan i ett LVU och säga "den här uppgiften är falsk" och därefter begära att domstolen inhämtar materialet som legat till grund för den falska uppgiften. Det är inte särskilt svårt, och det händer. Att vårdnadshavare inte tillvaratar sin rätt är inte detsamma som att de saknar rätt. Åter visar du tydligt att du inte vet vad du pratar om, och i brist på kunskap försöker du blanda bort korten.
Ett kort tillägg: Du påstår även att socialnämnden skulle vägra lämna ut handlingar till domstolen med hänvisning till sekretess. Även detta är naturligtvis helt felaktigt, och visar åter att du helt saknar faktisk kunskap om hur juridiken ser ut.
Även åklagare vinner nästan alltid. Skälet till detta är inte att domstolarna blint litar på ansökande/stämmande parts inlagor, utan för att man inte går till domstolsprövning innan man har ett gediget utredningsmaterial.
Ett något märkligt resonemang från din sida måste jag påstå, i synnerhet mot bakgrund av att du tycks vila stora delar av din argumentation på "Fallet Adam". Det är svårt att förena dina uppgifter om att ingen kan hållas ansvarig i LVU-processen samtidigt som förundersökning har inletts angående tjänstefel i just det fallet. Att tjänstemän i LVU-processer skulle vara undantagna juridiskt ansvar är alltså direkt felaktigt.
Det blir även uppenbart att du saknar djupare kunskaper både på det juridiska och det allmängiltiga planet om hur rättsordningen fungerar. Du påstår alltså att det skulle saknas möjlighet till exempelvis vittnesförhör eller resning i LVU-ärenden. Det är direkt felaktigt, och vittnesförhör tillhör vanligheten i muntliga förhandlingar i denna målkategori. Det föreligger därtill inga som helst hinder att ansöka om resning vad gäller en dom avseende LVU.
När du nu påstår att "påtaglig risk" skulle vara beviskravet i LVU-ärenden blir det ju nästan löjligt uppenbart att du inte vet vad du pratar om...
Påtaglig risk är inte ett beviskrav, utan ett rekvisit för vård. Att påstå att det är ett beviskrav är lika dumt som att påstå att "tillfoga smärta" skulle vara ett beviskrav i ett mål angående misshandel. Det är vad som ska visas (rekvisit), inte hur det ska visas (beviskrav).
Om det inte var det tidigare så är det i vart fall nu tydligt att du inte vet vad du pratar om...
Mycket bra, du redogör i vart fall för korrekt beviskrav i brottsprocessen. Bedömningen i LVU-ärenden bygger däremot inte på socialnämndens berättelse, utan vad de redogör för. Vilket inte är samma sak. Det står vidare motparterna (vårdnadshavarna) fritt att lyfta fram underlag som visar att socialnämndens redogörelser är inkorrekta, vilket även sker. Alternativt att förklara varför socialnämndens underlag inte visar på tillräckliga brister, vilket också sker.
Nej, det är inte fråga om någon grundläggande rättsstatlig princip att ta del av samtligt bakomliggande material i ett ärende. Det här har du fått om bakfoten och så ser ingen process i den svenska rättsordningen ut (eller någon internationell rättsordning för den delen).
Som jag redan redogjort för så står det naturligtvis dig fritt att argumentera för att sådan fullständig insyn är nödvändig, men det är inte så det fungerar. Det är även svårt att förena en sådan idealistisk inställning med praktisk handläggning.
Om det står i en utredning att du har slagit dina barn, och du menar att du inte har slagit dina barn. Är det då svårt att identifiera detta som en falsk uppgift och begära att domstolen inhämtar underlaget? Jag har mycket svårt att förstå en sådan inställning. Även vårdnadshavare i LVU-ärenden är ju tänkande, funktionella och vuxna individer och inte analfabeter som saknar förmåga att förstå vad som läggs dem till last i utredningen.
Nej, det är visserligen korrekt att domstolen inte på rutin begär in material. Det är därför jag ifrågasätter vilka hinder som finns för en part att begära detta. Än så länge har du kommit med svepskäl som närmast endast kan förklaras som att vårdnadshavarna skulle vara för dumma för att förstå vad som läggs dem till last, eller att socialnämnden felaktigt tillämpar sekretess. Det håller inte när vi diskuterar domstolens utredningsskyldighet alternativt edition.
En normalbegåvad individ kan läsa en ansökan i ett LVU och säga "den här uppgiften är falsk" och därefter begära att domstolen inhämtar materialet som legat till grund för den falska uppgiften. Det är inte särskilt svårt, och det händer. Att vårdnadshavare inte tillvaratar sin rätt är inte detsamma som att de saknar rätt. Åter visar du tydligt att du inte vet vad du pratar om, och i brist på kunskap försöker du blanda bort korten.
Ett kort tillägg: Du påstår även att socialnämnden skulle vägra lämna ut handlingar till domstolen med hänvisning till sekretess. Även detta är naturligtvis helt felaktigt, och visar åter att du helt saknar faktisk kunskap om hur juridiken ser ut.
Citat:
Fast det är ju du som nu gör gällande att det föreligger principiella skillnader mellan de olika processerna, i verkligheten (både juridiskt och i praktiken) föreligger ingen sådan principiell skillnad.
Även åklagare vinner nästan alltid. Skälet till detta är inte att domstolarna blint litar på ansökande/stämmande parts inlagor, utan för att man inte går till domstolsprövning innan man har ett gediget utredningsmaterial.
Även åklagare vinner nästan alltid. Skälet till detta är inte att domstolarna blint litar på ansökande/stämmande parts inlagor, utan för att man inte går till domstolsprövning innan man har ett gediget utredningsmaterial.
Åklagare går till domstol efter en förundersökning med bevis, vittnen och full insyn.
Socialtjänsten går upp med egna tolkningar, lösryckta citat och subjektiva bedömningar utan krav på källredovisning eller transparens.
Att kalla det samma sak visar hur lite du förstått av hur LVU-processen faktiskt fungerar.
Har du ens jämfört en BBIC-utredning med journalerna? Diskrepansen är ofta enorm.
Du utgår ifrån att soc skriver sakligt, men BBIC-systemet i sig brister och när svagaste länken faller, rasar hela rättssäkerheten.
Citat:
Det är i praktiken omöjligt att fälla en socialsekreterare för tjänstefel.Ett något märkligt resonemang från din sida måste jag påstå, i synnerhet mot bakgrund av att du tycks vila stora delar av din argumentation på "Fallet Adam". Det är svårt att förena dina uppgifter om att ingen kan hållas ansvarig i LVU-processen samtidigt som förundersökning har inletts angående tjänstefel i just det fallet. Att tjänstemän i LVU-processer skulle vara undantagna juridiskt ansvar är alltså direkt felaktigt.
De kan vinkla, fabricera och misstolka utan annat än några rader kritik från IVO eller JO som ingen bryr sig om.
Ansvar finns på papperet, men inte i verkligheten.
Det vet socialtjänsten, och därför vågar de ta genvägar när bevisen brister men “magkänslan” säger att beslutet är rätt med barnens liv som insats.
Citat:
Skillnaden mellan oss är tydlig: jag pratar om verkligheten, du om skolboken.Det blir även uppenbart att du saknar djupare kunskaper både på det juridiska och det allmängiltiga planet om hur rättsordningen fungerar. Du påstår alltså att det skulle saknas möjlighet till exempelvis vittnesförhör eller resning i LVU-ärenden. Det är direkt felaktigt, och vittnesförhör tillhör vanligheten i muntliga förhandlingar i denna målkategori. Det föreligger därtill inga som helst hinder att ansöka om resning vad gäller en dom avseende LVU.
Läs några JO- och IVO-beslut och jämför BBIC-utredningar med originaljournaler, så ser du vad jag menar. Du utgår från att socialtjänsten inte gör fel, men bristerna i barnutredningar är enorma både när risker missas och när de överdrivs.
På pappret kan socionomer fällas för tjänstefel, men i praktiken klassas allt som "förvaltningsrättsliga fel", även rena fabriceringar.
Citat:
När du nu påstår att "påtaglig risk" skulle vara beviskravet i LVU-ärenden blir det ju nästan löjligt uppenbart att du inte vet vad du pratar om...
Påtaglig risk är inte ett beviskrav, utan ett rekvisit för vård. Att påstå att det är ett beviskrav är lika dumt som att påstå att "tillfoga smärta" skulle vara ett beviskrav i ett mål angående misshandel. Det är vad som ska visas (rekvisit), inte hur det ska visas (beviskrav).
Om det inte var det tidigare så är det i vart fall nu tydligt att du inte vet vad du pratar om...
Påtaglig risk är inte ett beviskrav, utan ett rekvisit för vård. Att påstå att det är ett beviskrav är lika dumt som att påstå att "tillfoga smärta" skulle vara ett beviskrav i ett mål angående misshandel. Det är vad som ska visas (rekvisit), inte hur det ska visas (beviskrav).
Om det inte var det tidigare så är det i vart fall nu tydligt att du inte vet vad du pratar om...
Du kan vrida på juridiken hur du vill, men poängen kvarstår.
När rekvisitet "påtaglig risk" tolkas av socionomer utan juridisk kompetens blir det i praktiken beviskravet. Domstolen litar på socialtjänstens bedömning, inte på konkreta bevis och resultatet blir att föräldrar döms på antaganden istället för fakta.
Citat:
I teorin, ja men i praktiken bygger allt på socialtjänstens redogörelse, eftersom de avgör vad som tas med och vad som utelämnas. Föräldrar kan inte bemöta material de aldrig fått se, och domstolen begär sällan in det som saknas. Så länge ena parten styr hela informationsflödet är rättssäkerheten en illusion. Det förstår man först när man faktiskt sett hur dessa processer går till i verkligheten.Mycket bra, du redogör i vart fall för korrekt beviskrav i brottsprocessen. Bedömningen i LVU-ärenden bygger däremot inte på socialnämndens berättelse, utan vad de redogör för. Vilket inte är samma sak. Det står vidare motparterna (vårdnadshavarna) fritt att lyfta fram underlag som visar att socialnämndens redogörelser är inkorrekta, vilket även sker. Alternativt att förklara varför socialnämndens underlag inte visar på tillräckliga brister, vilket också sker.
Citat:
Det handlar inte om att se allt, utan det som faktiskt ligger till grund för beslutet.Nej, det är inte fråga om någon grundläggande rättsstatlig princip att ta del av samtligt bakomliggande material i ett ärende. Det här har du fått om bakfoten och så ser ingen process i den svenska rättsordningen ut (eller någon internationell rättsordning för den delen).
Utan insyn i vad som valts bort eller tolkats finns ingen verklig partsinsyn.
Att kalla det orimligt visar hur lågt ribban för rättssäkerhet satts.
Just den bristen gjorde att Adam hölls felaktigt omhändertagen i över sju år, för att pappan aldrig fick se vad som dolde sig i socialtjänstens journaler.
Tycker du verkligen det var orimligt att han fick veta sanningen?
Citat:
Rättssäkerhet är alltid opraktiskt, men nödvändigt.Att kalla insyn idealism visar problemet: man sätter myndighetens bekvämlighet före medborgarens rättsskydd. Om socialtjänsten inte klarar att arbeta transparent är det arbetsmetoden som brister, inte kravet på insyn.
Citat:
Det är inte svårt att förstå, men hur ska någon kunna bevisa sin oskuld om socialtjänsten får gömma undan all dokumentation som talar till deras fördel bakom sekretess, inte bara för föräldern utan även för domstol och nämnd?Du verkar inte förstå hur LVU-processer faktiskt fungerar. Du har köpt broschyren, inte verkligheten.
Precis det hände Adams pappa: han och sonen pekades ut som "pedofiler", men bevisen som friade dem hölls undan.
Hur menar du att han skulle ha försvarat sig då?
Citat:
Nej, det är klart att du inte förstår, för du har uppenbarligen ingen insyn i hur grovt rättssäkerheten brister i LVU-processen.Titta på Fallet Adam i sin helhet och återkom sedan.
Det är ett skolboksexempel på hur det du beskriver helt faller i praktiken när socialtjänsten tror att en förälder är skyldig, medan föräldern förtvivlat försöker bevisa sin oskuld i ett system som redan bestämt sig.
Citat:
Problemet är inte att föräldrarna är för dumma, problemet är att de inte får full insyn.Nej, det är visserligen korrekt att domstolen inte på rutin begär in material. Det är därför jag ifrågasätter vilka hinder som finns för en part att begära detta. Än så länge har du kommit med svepskäl som närmast endast kan förklaras som att vårdnadshavarna skulle vara för dumma för att förstå vad som läggs dem till last, eller att socialnämnden felaktigt tillämpar sekretess. Det håller inte när vi diskuterar domstolens utredningsskyldighet alternativt edition.
Hur ska man kunna begära in material man inte vet existerar, eller förstå vad som undanhållits när hela beslutsunderlaget filtrerats av samma part? I teorin kan domstolen begära in handlingar, men i praktiken sker det sällan och utan kunskap om vad som saknas blir den rätten meningslös på förhand.
Citat:
Men snälla nån, nu gör du samma misstag som de andra i tråden och blundar för det mest grundläggande: föräldrar kan inte veta vad som är fel om de inte får se underlaget som utredningen bygger på.En normalbegåvad individ kan läsa en ansökan i ett LVU och säga "den här uppgiften är falsk" och därefter begära att domstolen inhämtar materialet som legat till grund för den falska uppgiften. Det är inte särskilt svårt, och det händer. Att vårdnadshavare inte tillvaratar sin rätt är inte detsamma som att de saknar rätt. Åter visar du tydligt att du inte vet vad du pratar om, och i brist på kunskap försöker du blanda bort korten.
Ta Fallet Adam som exempel: pappan fick aldrig veta vad sonen faktiskt sagt till terapeuten, den positiva informationen om honom hölls undan och negativa uppgifter om mamman tonades ner.
Hur skulle han kunna upptäcka det, när det var dolt för honom?
Citat:
Det stämmer att de inte får vägra enligt lagen, men i praktiken sker det ändå, ofta dolt bakom formuleringar som "handlingen finns inte", "är inte relevant" eller "inte färdigställd".
Så nej, det syns inte i statistiken som en vägran, men effekten blir densamma: domstolen får inte hela bilden, och rättssäkerheten urholkas.
Det är detta mixtrande som du helt bortser ifrån. Soc kan göra så här eftersom det inte finns några straff för fulspel och att gömma undan bevis. De kan även förhala processen för föräldrarna om de försöker få ut sina handlingar.
Citat:
Försökt påpeka detta till kurt-sune tidigare här:
(FB) ”LVU-sekten” påstår att Svenska myndigheter systematiskt kidnappar och säljer barn.
Men som du kanske märkt är människan inte mottaglig, föräldrar kan göra i princip vad som helst, det är ändå socialtjänstens fel.
Fallet Adam där mamman hittat på massa saker, irrelevant, socialtjänstens fel ändå!
I fall där förälder blivit ertappad med barnpornografi så lägger kurt-sune vikt i om barnpornografin var på förälderns egna barn och om det verkligen gick ut över föräldraförmågan.
Infall där barn blivit slaget så behöver kurt-sune veta hur hårt barnet slagits för att han ens ska överväga om det är fel att slå barn.
Var även medveten om att så fort diskussionen blir för svår för människan så kommer han börja copy pastea svar från chatGPT.
(FB) ”LVU-sekten” påstår att Svenska myndigheter systematiskt kidnappar och säljer barn.
Men som du kanske märkt är människan inte mottaglig, föräldrar kan göra i princip vad som helst, det är ändå socialtjänstens fel.
Fallet Adam där mamman hittat på massa saker, irrelevant, socialtjänstens fel ändå!
I fall där förälder blivit ertappad med barnpornografi så lägger kurt-sune vikt i om barnpornografin var på förälderns egna barn och om det verkligen gick ut över föräldraförmågan.
Infall där barn blivit slaget så behöver kurt-sune veta hur hårt barnet slagits för att han ens ska överväga om det är fel att slå barn.
Var även medveten om att så fort diskussionen blir för svår för människan så kommer han börja copy pastea svar från chatGPT.
Och nu börjar du igen också.
Hur kunde Adams pappa veta vad som var fel om han inte fick se underlaget? Istället för att idiotförklara mig kan du väl svara på den enkla frågan, då jag inte förstår hur du resonerar? Nu är ni väl minst tre personer i denna tråd som ingen av er klarar av att svara på den enkla frågan och förstår problemet med LVU-processen ur ett rättssäkerhetsperspektiv.
Hur ska en förälder kunna veta vad som är fel och klaga på det om soc dolt felet bakom sekretess?
Det är ett av många skolexempel på moment 22 som döljer sig bakom de fina orden i broschyren om hur LVU-processen går till.
Citat:
Misstanke om psykisk ohälsa uppstod ju när han frenetisk skickade en massa filer gällande lvu till all personal på vissa avdelningar på sjukhuset dessutom dokument gällande sitt egna ärende bla delar av utredningen med barnets namn , hur tror du reaktionen blev på detta , att han mådde lite dåligt e
Hur kan du veta exakt vad som hänt och bakgrunden till vad läkaren har gjort på sitt jobb? Föräldrar som blir av med sitt barn mår dåligt. Det är en fullt normal reaktion. Trauma kallas det. Det kanske du skulle kolla upp och lära dig mer om?
Citat:
Du har ju precis fått det förklarat, genom att tänka själv?
Får du läsa en utredning där det står att du förgripit dig på ditt barn, behöver du väl fan inte tillgång till en sockärrings anteckningsblock för att veta att det inte stämmer, eller har du svårt att komma ihåg om du förgripit dig på en unge eller inte?
Citat:
Även åklagare vinner nästan alltid. Skälet till detta är inte att domstolarna blint litar på ansökande/stämmande parts inlagor, utan för att man inte går till domstolsprövning innan man har ett gediget utredningsmaterial.
Det blir även uppenbart att du saknar djupare kunskaper både på det juridiska och det allmängiltiga planet om hur rättsordningen fungerar.
Du påstår alltså att det skulle saknas möjlighet till exempelvis vittnesförhör eller resning i LVU-ärenden. Det är direkt felaktigt, och vittnesförhör tillhör vanligheten i muntliga förhandlingar i denna målkategori. Det föreligger därtill inga som helst hinder att ansöka om resning vad gäller en dom avseende LVU.
Påtaglig risk är inte ett beviskrav, utan ett rekvisit för vård. Det är vad som ska visas (rekvisit), inte hur det ska visas (beviskrav).
Om det står i en utredning att du har slagit dina barn, och du menar att du inte har slagit dina barn. Är det då svårt att identifiera detta som en falsk uppgift och begära att domstolen inhämtar underlaget?
En normalbegåvad individ kan läsa en ansökan i ett LVU och säga "den här uppgiften är falsk" och därefter begära att domstolen inhämtar materialet som legat till grund för den falska uppgiften.
Det blir även uppenbart att du saknar djupare kunskaper både på det juridiska och det allmängiltiga planet om hur rättsordningen fungerar.
Du påstår alltså att det skulle saknas möjlighet till exempelvis vittnesförhör eller resning i LVU-ärenden. Det är direkt felaktigt, och vittnesförhör tillhör vanligheten i muntliga förhandlingar i denna målkategori. Det föreligger därtill inga som helst hinder att ansöka om resning vad gäller en dom avseende LVU.
Påtaglig risk är inte ett beviskrav, utan ett rekvisit för vård. Det är vad som ska visas (rekvisit), inte hur det ska visas (beviskrav).
Om det står i en utredning att du har slagit dina barn, och du menar att du inte har slagit dina barn. Är det då svårt att identifiera detta som en falsk uppgift och begära att domstolen inhämtar underlaget?
En normalbegåvad individ kan läsa en ansökan i ett LVU och säga "den här uppgiften är falsk" och därefter begära att domstolen inhämtar materialet som legat till grund för den falska uppgiften.
För det första borde du som tidigare rådman vid Förvaltningsrätten förstå skillnaden på nämnden, socialsekreterare och åklagare. Jag börjar där. Utbildningsmässigt är det som att likställa undersköterska med specialistläkare.
För det andra, vad driver dig att ha så nedlåtande ton. Hur många gånger skrev du att Kurt-Sune saknar kunskap? Är det i just förvaltningsrätten eller redan på juristlinjen ni lär er att se ner på andra?
Snälla du, ta fram ett enda målnummer där det blivit resning gällande LVU. Ett enda. Ja man kan ansöka, man kan också spela på lotto när man har ont om pengar. Du har ungefär samma chans.
Påtaglig risk är ett rekvisit, men det ska ju bevisas. Eller?
Angående det du säger om att rätten ska inhämta underlag. Om det är fråga om bedömningar enskilda socialsekreterare har gjort, vad menar du då för underlag rätten ska hämta in? Du borde ju veta att de flesta beslut om LVU grundar sig i bedömningar, eller?
Citat:
Ja och det gjorde ju Adams pappa. Han visste mycket väl att han var helt oskyldig, men vad hjälpte det. Hur skulle han gjort? Läst tankar? Skaffat sig röntgensyn? Bryta sig in på soc kontor och bryta upp arkivskåpen?
Citat:
Jo det är precis vad du behöver när du möter soc i en domstol. Påstår de att du är pedofil, då är du en pedofil oavsett om du är dömd för det i domstol eller inte. Du får inget straff, men du blir av med ditt barn på obestämd tid. Precis det som hände Adams pappa.
Du måste skoja med mig, eller så är det full kognitiv dissonans hos dig just nu. Du vill inte ta in att LVU-processen har grova luckor med avseende på rättssäkerhet för föräldrar och barn. Den är i princip helt riggad till soc fördel. Därav vinner de nästan alltid i domstol: Vilket barn som helst kan tvångsomhändertas med rätt ord.
Citat:
Ja och det gjorde ju Adams pappa. Han visste mycket väl att han var helt oskyldig, men vad hjälpte det. Hur skulle han gjort? Läst tankar? Skaffat sig röntgensyn? Bryta sig in på soc kontor och bryta upp arkivskåpen?
Jo det är precis vad du behöver när du möter soc i en domstol. Påstår de att du är pedofil, då är du en pedofil oavsett om du är dömd för det i domstol eller inte. Du får inget straff, men du blir av med ditt barn på obestämd tid. Precis det som hände Adams pappa.
Du måste skoja med mig, eller så är det full kognitiv dissonans hos dig just nu. Du vill inte ta in att LVU-processen har grova luckor med avseende på rättssäkerhet för föräldrar och barn. Den är i princip helt riggad till soc fördel. Därav vinner de nästan alltid i domstol: Vilket barn som helst kan tvångsomhändertas med rätt ord.
Jo det är precis vad du behöver när du möter soc i en domstol. Påstår de att du är pedofil, då är du en pedofil oavsett om du är dömd för det i domstol eller inte. Du får inget straff, men du blir av med ditt barn på obestämd tid. Precis det som hände Adams pappa.
Du måste skoja med mig, eller så är det full kognitiv dissonans hos dig just nu. Du vill inte ta in att LVU-processen har grova luckor med avseende på rättssäkerhet för föräldrar och barn. Den är i princip helt riggad till soc fördel. Därav vinner de nästan alltid i domstol: Vilket barn som helst kan tvångsomhändertas med rätt ord.
Helt rätt, exakt så är det. Påstår socialtjänsten eller familjerätten något då är det så punkt slut. De vet det, rätten vet det, socvurmarna här vet det för de är en sekt.
Citat:
Ja de visar faktiskt alla tecken på att vara en sekt. Ingen av dem klarar av att svara på en enkel fråga. Kanske för att lider av svår kognitiv dissonans? De kan inte ta in att LVU-processen är ett totalt skämt med avseende på rättssäkerhet för föräldrarna och deras barn.
Fallet Adam är ju ett skolexempel på detta och precis samma problem gäller förstås i varenda LVU-mål då processen ser precis likadan ut.
Soc sitter på hela materialet och kontrollerar narrativet, medan föräldrarna och deras ombud får några smulor.
Och sedan säger man från statens sida att det är "rättssäkert" eftersom föräldrar och barn får ett varsitt ombud. Men det hjälper ju föga om soc kan gömma undan alla bevis på en sådan nivå att föräldrarna inte ens vet vad de ska försvara sig emot?
Snacka om moment 22...
Citat:
Ja de visar faktiskt alla tecken på att vara en sekt. Ingen av dem klarar av att svara på en enkel fråga. Kanske för att lider av svår kognitiv dissonans? De kan inte ta in att LVU-processen är ett totalt skämt med avseende på rättssäkerhet för föräldrarna och deras barn.
Fallet Adam är ju ett skolexempel på detta och precis samma problem gäller förstås i varenda LVU-mål då processen ser precis likadan ut.
Soc sitter på hela materialet och kontrollerar narrativet, medan föräldrarna och deras ombud får några smulor.
Och sedan säger man från statens sida att det är "rättssäkert" eftersom föräldrar och barn får ett varsitt ombud. Men det hjälper ju föga om soc kan gömma undan alla bevis på en sådan nivå att föräldrarna inte ens vet vad de ska försvara sig emot?
Snacka om moment 22...
Fallet Adam är ju ett skolexempel på detta och precis samma problem gäller förstås i varenda LVU-mål då processen ser precis likadan ut.
Soc sitter på hela materialet och kontrollerar narrativet, medan föräldrarna och deras ombud får några smulor.
Och sedan säger man från statens sida att det är "rättssäkert" eftersom föräldrar och barn får ett varsitt ombud. Men det hjälper ju föga om soc kan gömma undan alla bevis på en sådan nivå att föräldrarna inte ens vet vad de ska försvara sig emot?
Snacka om moment 22...
Ja verkligen. Man kan också lägga till att ombudet får betalt för att spendera en timme med dig som klient, inget mer. Föräldrarna och barnen är dessutom ofta i kris och traumatiserade då det faktiskt är fråga om ens hela liv. Det handlar om det absolut mest värdefulla en levande människa kan ha, ens barn.
Familjerna som inte varit med tidigare kan knappt ens tro att det som händer är sant. Hur kan en svensk domstol bara ta ens barn baserat på hittepå och lögner, LVU processen är en sjuk fars inget annat.
Det är just därför jag kallar socialtjänsterna och domstolarna för en farlig sekt, för de är det.
Citat:
Ja och det gjorde ju Adams pappa. Han visste mycket väl att han var helt oskyldig, men vad hjälpte det. Hur skulle han gjort? Läst tankar? Skaffat sig röntgensyn? Bryta sig in på soc kontor och bryta upp arkivskåpen?
Jo det är precis vad du behöver när du möter soc i en domstol. Påstår de att du är pedofil, då är du en pedofil oavsett om du är dömd för det i domstol eller inte. Du får inget straff, men du blir av med ditt barn på obestämd tid. Precis det som hände Adams pappa.
Jo det är precis vad du behöver när du möter soc i en domstol. Påstår de att du är pedofil, då är du en pedofil oavsett om du är dömd för det i domstol eller inte. Du får inget straff, men du blir av med ditt barn på obestämd tid. Precis det som hände Adams pappa.
Men kurt vad fan yrar du om?
Om socialtjänsten eller rätten menar på att du förgripit dig på ett barn, då vet du ju redan allt du behöver veta?
Det är väl irrelevant vad socialtjänsten valt att inte använda mot dig då det ändå inte prövas?
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
