Nu får polisen drogkontrollera förares ögon – utan brottsmisstanke

Det är alltid något!!!
En bra början iallafall

Japp 😀👍

Du har ovanan att begå fel. Inget av nedanstående citat är helt korrekta i oförändrad form.

Jag anger länkar till källor i texten till alla påståenden. Se understruken text. Ibland är även den relevanta texten i källan understryken för extra hjälpsamhet.

Drogtester för statligt anställda

I Sverige saknas för närvarande något uttryckligt lagstöd för att arbetsgivare inom offentlig sektor ska kunna kräva drogtester.*Regeringsformen (grundlagen) 2 kap. 6 § stadgar att ”Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp”. lagen.nu Detta skydd omfattar offentliga arbetsgivare och anses inbegripa drogtester som kräver kroppsvätskor (t.ex. urin- eller blodprov). Skyddet kan endast inskränkas genom lag, men någon sådan inskränkning finns inte idag. Endast om den anställde samtycker till testet gäller det inte som tvingande ingrepp. lagen.nu

Det finns dock en specialregel i lag om offentlig anställning (LOA). Enligt LOA 30 § kan offentligt anställda i särskilda fall åläggas periodiska hälsoundersökningar om arbetsuppgifterna innebär att brister i hälsotillståndet kan leda till risk för liv, säkerhet eller väsentlig skada på miljö eller egendom. vårdfokus Sådana hälsokontroller måste föregås av kollektivavtal eller särskild föreskrift. I praktiken innebär det att offentliga arbetsgivare endast i undantagsfall kan kräva kroppsliga provtagningar, och då krävs strikt stöd i avtal eller lag. Vårdfokus I övrigt har fackförbund framhållit att offentligt anställda genom RF 2:6 får ett starkt integritetsskydd mot kroppsliga ingrepp. Vårdfokus Akavia

Under 2024 har Arbetsgivarverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR) lämnat in en hemställan till regeringen om att utreda möjligheten till drogtester inom offentlig sektor. Accentmagasin De menar att offentlig verksamhet har samma behov av säkerhet som privat sektor och föreslår en lagändring (ändring av LOA) för att möjliggöra obligatoriska tester. Accentmagasin Detta har väckt diskussion men har ännu inte lett till något lagförslag. Samtidigt betonar kritiker att grundlagsskyddet består och att tester inom offentlig sektor i dag endast kan ske på frivillig grund och med stöd av avtal eller lag. Vårdfokus Vårdfokus

Drogtester för privat anställda

Det finns ingen särskild lag som uttryckligen reglerar drogtester i privat sektor. Möjligheten att testa privatanställda grundar sig istället på arbetsgivarens arbetsledningsrätt och överenskommelser. I praktiken sker drogtester i privat sektor vanligen genom: (i) avtal i kollektivavtal, (ii) villkor i anställningsavtal eller (iii) arbetsgivarens så kallade arbetsledningsrätt – förutsatt att det sker i enlighet med lag och god sed. Akavia Förekomsten av ett test måste alltså motiveras av exempelvis säkerhetsskäl eller verksamhetens natur. Arbetsdomstolen har vid ett flertal tillfällen gjort individuella intresseavvägningar där arbetsgivarens behov av en drogfri arbetsplats vägs mot arbetstagarens integritet; praxis visar att tester godkänns om de är förenliga med verksamhetens ändamål och genomförs skonsamt (t.ex. AD 1991:45 och senare beslut).

Drogtester innebär att särskilda personuppgifter (hälsodata) behandlas. Enligt dataskyddsförordningen (GDPR) krävs normalt samtycke eller starkt berättigat intresse, och testresultaten måste hanteras konfidentiellt.

Arbetsmiljölagen (AML) ålägger arbetsgivaren att förebygga ohälsa och olycksfall. lagen.nu I arbetsmiljösammanhang kan en arbetsgivare hävda att drogtester är en åtgärd för att undanröja risker i verksamhet där påverkade arbetstagare kan orsaka olyckor. AML 3 kap. 2 § lyder: ”Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.”. lagen.nu Detta ger stöd för att testa i säkerhetskritiska yrken, men det är inte ett implicit krav; istället ställs krav på riskbedömning och övriga skyddsåtgärder (t.ex. utbildning och rutiner).

Sammanfattningsvis: privata arbetsgivare kan erbjuda eller kräva drogtester utifrån kollektivavtal, anställningsvillkor och arbetsledningsrätt, under förutsättning att åtgärden är proportionerlig och försvarbar mot den anställdes integritet. Det finns flera rättsfall som ställer upp att ändamålet måste vara legitimt (t.ex. säkerhet) och metoden sakligt försvarbar. Akavia lagen.nu

Skitbra! De har ju fått tvinga förare att blåsa utan brottsmisstanke i åratal, nu är det knarkarnas tur.

i din text står det ju klart och tydligt "Detta har väckt diskussion men har ännu inte lett till något lagförslag."

samt: "Skyddet kan endast inskränkas genom lag, men någon sådan inskränkning finns inte idag. Endast om den anställde samtycker till testet gäller det inte som tvingande ingrepp."

Accentmagasin är inte namnet på en politiker mig veterligen.

Du har ovanan att begå fel. Inget av nedanstående citat är helt korrekta i oförändrad form.


Drograttfylleri

Lagstiftning

Drograttfylleri regleras i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. riksdagen.se Lagen stadgar en nolltolerans: den som för ett motorfordon ”efter att ha intagit narkotika … i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet” döms för rattfylleri. riksdagen.se Begreppet ”narkotiskt ämne” avses i narkotikastrafflagens 8 § och omfattar både olaglig narkotika och narkotikaklassade läkemedel (om de inte tagits enligt läkarordination). riksdagen.se

Straffansvar

Det räcker alltså med spår av narkotika i blodet vid färd eller strax därefter, även om föraren inte är vare sig påtagligt berusad eller påverkad vid själva färdtillfället. riksdagen.se Endast ett förordnat medicinskt bruk av narkotikaklassat läkemedel undantas. riksdagen.se För grovt rattfylleri (4 a §) krävs minst 1,0 promille alkohol eller kraftig påverkan av annat medel.

Tidsaspekt

Lagen anger ingen specifik tidsgräns för hur länge efter intag en person kan dömas, utan ger polisen rätt att beordra blodprov om ”under eller efter” färden narkotika återfinns. riksdagen.se I praktiken beror detta på respektive substans halveringstid och detektionsfönster. Exempelvis kan THC (cannabis) spåras i blod ett par dygn efter intag, medan vissa andra droger försvinner snabbare eller långsammare. Viktigt är att även om personen återfått normal nykterhet kan kvarvarande spår i blodet medföra åtal.

Praxis och rättsutveckling:

Åklagarmyndigheten har konstaterat att endast en metabolit (t.ex. THC-syra) i blodet inte räknas som ”narkotika” enligt lagen. Domstolar har därför frikänt personer som enbart haft THC-syra (inaktiv nedbrytningsprodukt) och inte aktiv THC i blodet. aklagare.se Enligt Riksåklagarens riktlinjer ska felaktiga fällande domar på grund av enbart THC-syra rättas till. aklagare.se I övrigt tillämpas nolltoleransregeln strikt.

Politiska diskussioner och lagförslag

Det pågår för närvarande diskussioner om både drogtester och drograttfylleri:

Drogtester

SKR och Arbetsgivarverket har offentligt väckt frågan om förändringar. I november 2024 utlystes en hemställan om att regeringen ska utreda om nuvarande regelverk (särskilt LOA) kan ändras så att offentligt anställda också kan testas. Accentmagasin Även vissa regeringsföreträdare (särskilt inom de partier som stödjer regeringens drogpolitik) har uttalat behov av lagändringar. Samtidigt har fackliga företrädare, t.ex. Vårdförbundet, motsatt sig tvingande tester i vården och betonat grundlagsskyddet. Accentmagasin Vårdfokus Inga konkreta lagförslag är ännu antagna, utan förslaget ligger på remiss eller ska utredas vidare.

Drograttfylleri

Svensk lagstiftning om rattonykterhet (inklusive drograttfylleri) har stått fast sedan 2000-talet. Den grundläggande nolltoleransregeln har stöd i förarbetena och har inte varit föremål för ny prövning i riksdagen. Det har däremot förekommit motioner och diskussion om att införa eftersupning (dvs. förbud mot alkoholkonsumtion efter körtillfället), vilket är en alkoholrelaterad fråga och inte direkt drograttfylleri. I drograttfyllerifrågan har ingen majoritet drivit på för regeländring, även om rättstillämpningen fortlöpande utvecklas (t.ex. praxis om metaboliter ovan).

Är det något allvarligt fel på dig? texten du har kopierat in fastställer ju exakt det jag skrev?

precis som jag skriver är ju bekräftat med denna text: I praktiken beror detta på respektive substans halveringstid och detektionsfönster. Exempelvis kan THC (cannabis) spåras i blod ett par dygn efter intag, medan vissa andra droger försvinner snabbare eller långsammare. Viktigt är att även om personen återfått normal nykterhet kan kvarvarande spår i blodet medföra åtal.

Du har ovanan att begå fel. Inget av nedanstående citat är helt korrekta i oförändrad form.


Analys av dina påståenden

• ”Vi har en lag som skyddar alla statligt anställda från… drogtest.” Detta är korrekt i sak men behöver nyanseras: Skyddet finns i grundlagen (Regeringsformen 2 kap. 6 §) och gäller gentemot det allmänna (stat, kommuner, regioner). Ingen speciell särskild lag för statligt anställda har införts; det är grundlagens allmänna integritetsskydd som räknas som gäller för alla som befinner sig i Sverige. lagen.nu Lagen om offentlig anställning (LOA) tillåter enbart vissa hälsokontroller i undantagsfall med stöd av kollektivavtal. lagen.nu Med andra ord skyddas offentligt anställda starkt mot tvångsprovtagning, men det är en grundlagsbestämmelse, och inte specifikt en arbetstagares skydd. När provtagning är frivillig (samtycke) äventyras inte detta skydd. lagen.nu

• ”Att riva upp lagen…ingen politiker myntat ett ord om…” Detta påstående är felaktigt. Som framgår ovan kan grundlagsskyddet bara ändras genom lag. Flera politiker och arbetsgivarorganisationer har uttryckt att man vill utreda nya regler om tester för offentliganställda. Accentmagasin Arbetsgivarverket Än så länge finns inget färdigt lagförslag om att ta bort detta skydd, men det finns initiativ att förändra LOA så att vissa tester skulle kunna göras. Accentmagasin Så påståendet att ”ingen” politiker nämnt frågan är missvisande; frågan har lyfts fram, om än inte genom någon antagen lag än.

• ”Lagen är utformad så att man kan dömas… långt efter man blivit nykter, vilket gör att folk hellre kör påverkade.” Delen om lagen behöver nyanseras: Enligt gällande lagstiftning räcker det att spår av narkotika finns kvar i blodet ”under eller efter färden”. riksdagen.se Det innebär att en förare kan lagföras även om det egentliga narkotikapåverkan upphört, så länge någon narkotisk substans går att påvisa. Det finns ingen tidsgräns i lagen – det handlar om vad som faktiskt kan detekteras. Det stämmer alltså att man kan dömas trots att man själv upplever sig nykter vid tillfället. Däremot är det missvisande att hävda att detta skulle leda till att folk ”hellre kör påverkade”. Inget i lagen talar för att det skulle uppmuntra riskabelt beteende, och det finns ingen empirisk grund för detta antagande.

Sammanfattningsvis

Svenska trafik- och arbetsrättsliga regler slår fast att alla narkotiska spår i blodet leder till brottsansvar vid bilkörning riksdagen.se , medan offentliga arbetsgivare i dag saknar möjlighet att testa sina anställda utan samtycke på grund av grundlagsbestämmelser. lagen.nu

Inga av de citerade påståendena från dig är helt korrekta i oförändrad form – lagstiftningen ger visst grundlagsskydd för offentliga anställda, men frågan om lagändring är under utredning, och drograttfylleribestämmelsen dömer visserligen ut spår, men detta är avsett att motverka körning under berusning, inte att uppmuntra den.

Exakt, så då förstår du att du har fel avseende att ingen politiker har lyft frågan. Bra att vi är överens.

Och jag skyddet kan endast inskränkas enligt lag, vilket innebär att du har fel om att det är en specifik lag som avser politiker. Lagen gäller oss alla. Vi är också skyddade mot statliga ingripanden avseende får integritet. Polisen får inte gå runt på stan och begära provtagning hur som helst. Det krävs lagstöd, d.v.s. brottsmisstanke.

Nej, läs analysen avseende dina påståenden om du inte har förmåga till att identifiera dina felaktigheter. Jag tänkte att jag behöver skriva ut även en analys, för du verkar inte ha normal kognitiv funktion för att förstå en simpel text som förklarar varför du har fel om man inte skriver dig på näsan.

haha asså? jag svarade en person som ansåg att man borde drogtesta folk i riksdagen/poliser, då dem är offentligt anställda går det inte bara göra hur som helst i koppling till deras yrkesutövning, vilket du också bekräftade(?)

Varför du svamlar om folk på stan och hur det är relevant har jag ingen som helst susning om..

Och nej det finns ingen politiker som aktivt arbetar i nuläget med att få grundlagen ändrad i det avseendet.

Det står ju klart och tydligt att så länge det går att detektera det i blodet så kan du dömmas för just - rattfylla, oavsett om du fortfarande är BERUSAD eller inte.

Kom för guds skull inte nu med något fånigt uttalande om att man skulle vara påverkad flera dagar i streck av THC, du har redan gjort dig själv till åtlöje så det räcker.

ah missade den här fåniga texten: Däremot är det missvisande att hävda att detta skulle leda till att folk ”hellre kör påverkade”. Inget i lagen talar för att det skulle uppmuntra riskabelt beteende, och det finns ingen empirisk grund för detta antagande.

Haha vänta nu, det finns inget VADÅ?

Jag skrev utifrån EGEN erfarenhet, JAG PERSONLIGEN, ALLTSÅ I RIKTIGA VERKLIGHETEN NU:

Jag känner till flertal människor som, IDAG med DAGENS lagstiftning KÖR PÅVERKADE, JUST FÖR ATT LAGSTIFNINGEN ÄR SOM DEN ÄR!

Jag sitter alltså på det här forumet, och istället för som dig, talar utifrån saker jag UPPLEVER OCH SER.

Hurvida det inte finns någon statistik eller forskning på just det spelar således 0 roll i sammanhanget, jag har aldrig på något vis hävdat att det finns någon forskning på ämnet.


Sluta smutsa ner tråden nu är du hygglig, jag är inte lika lättkränkt som dig och kommer inte gå ner till din sandlådenivå hur mycket du än försöker få mig dit.

Som lite kul kuriosa skulle det dock vara intressant att veta vilken diagnos du lider av? (i verkligheten nu alltså)