Citat:
	
Jag måste fråga vad som räknas som att man vinner argumentet?
Jag har varit inne på frågan tidigare, och vill inte vara repetitiv; men du kan vinna striden men förlora kriget. Striden är om logos och den kan konservativa alltid vinna, men kriget om patos vann vänstern för längesedan genom en närmast monopol över kulturskapandet.
Så argumentet tycks enkel att vinna, men när du går till krig mot en religion som har skapat en stark mytologisk struktur med "heliga sanningar" så får du svårigheter att skjuta ner känslan som folk bär på undermedvetet.
En allt större klick i internethögern har ju lämnat religionen, så vi har lämnat bakom saker som "vit skuld", "patriarkatet är bara till ondo", "LGBT är magiska varelser som måste skyddas", men lägg märke att för inte så lång tid sedan så var nästan alla borgerliga personligheter (och än idag i mainstreamhögern) helt insnöade om att vänstern hade rätt kring sina heliga sanningar men det handlade bara om metoderna det var fel på. Jo, vita bär givetvis i princip skuld för alla historiens hemskheter, men vi behöver inte straffa dagens vita kollektivt för historiska orättvisor var i princip vad en mellanmjölksmoderat skulle tycka och idag kanske är mer försiktig att framföra. Jo, mångkultur är vår styrka, och vi har alltid varit mångkulturella i Sverige, men vi måste sätta krav så att alla kan integrera sig väl till svenska normer, etc.
Det är styrkan i just att styra över kulturella institutioner att du har makt att skapa mytologiska strukturen som vi måste navigera igenom. Zeitgeist tillhör den som skapar den kultur som folket konsumerar. Det är inte sanningen som är mäktigast utan poeternas lögner och halvlögner, det som får hjärtat att slå.
Så låt säga att jag själv ger exempel på hur poeternas halvlögner gjorde mig ignorant angående inkvisitionen och franska revolutionen fram till att jag faktiskt läste på om alla detaljerna i dessa två historiska händelserna. Ena är väl exempel på progressiv tyranni och den andra reaktionär tyranni. Spanska inkvisitionen mördade ett par tusen på 400 år medan franska revolutionen avrättade 10 gånger fler på bara 2 år. Jag hade genom denna indirekta påverkan från kulturens mytologi en inkorrekt antagande att inkvisitionen mördade många fler än så innan jag läste på om detaljerna. Jag hade likaså inkorrekta antaganden att det främst var priviligierade och aristokrater som mördades i franska revolutionen, och hade ingen aning att en majoritet var bönder och människor från lägsta kasten och att även progressiva från girondinerna avrättades av jakobinerna (inte bara pro-monarkister).
Du kan givetvis korrigera människors antaganden om historiska händelser och faktabomba dem, men ändå så kommer det inte göras hollywoodmusikaler som delvis hyllar spanska inkvisitionen som är fallet med franska revolutionen. Känslan av att franska revolutionen mestadels var en positiv historisk händelse har ju människor behållit. Det finns en mytologisk positiv anda kring franska revolutionen liksom 68-vänstern, ibland till och med ryska revolutionen (det förstördes "bara" av Stalin).
Du kan inte argumentera emot en känsla, den genomsyrar precis allt. Att berätta en bättre historia är otroligt svårt, speciellt då så få läser och större kulturinstitutioner som producerar filmer/serier domineras av vänsterliberala. Jag är själv övertygad om att exempelvis youtubes beroendeframkallande amatörproduktioner från ofta ganska vanliga snubbar ligger bakom att högern börjat skapa en egen zeitgeist som kretsar kring just "vanliga snubbars" vilja att bryta genom bruset och anarkistiskt skapa ett narrativ kring frågor om politik, historia och kultur som går emot allt som vi växte upp med. En antiwoke-kultur växte fram i och med att hollywood och mainstreammedia gick för långt i sina lögner och halvlögner - som upphörde att vara tilltalande för vanliga människor och började upplevas som för uppläxande och med låg underhållningsvärde.
Problemet är att vi lever i en tid med människor som verkligen lever i helt frånskilda bubblor kring vad som räknas som "heliga sanningar", otroliga skillnader finner du mellan kön och generationer kring dessa frågor. För en ung vit man så är kanske heliga sanningen att hans förfäder byggde ett land ämnad åt just det folkslag som han tillhör och att han till varje pris inte vill bli en minoritet i detta land, och han vill helga sina förfäders goda insatser och deras minne, medan för en ung vit kvinna så är det gamla heliga sanningar om att "vit etnocentrism är det ondaste av det onda", att hennes vita förfäder orsakat enormt lidande i världen och att vita människor främst är skyldiga för att förstöra världen nu när vi går mot en "klimatapokalyps".