Ls hela inlgget innan ni svarar s att ni frstr kontexten, trdens titel r hrt frenklad och spelgar inte riktigt vad jag r ute efter.
Lngt bak i tiden lste jag mycket politisk filosofi och gillade att resonera kring vrlden utifrn dessa politiska ideologier. Fr mig var det axiomatiskt att det r stld/rn/utpressning att ta ngons tillgngar (ex. skatt) - jag gick s langt att jag ifrgasatte vad en person egentligen kunde ga ver huvud taget (mutualism). Det blir ganska snabbt problem att f ihop ngra bra tankar nr man brjar ifrgastta om man ska kunna ga sin kropp, ells ens sina tankar.
Hans Herman Hoppe har en lng frelsning om privatiserad lag, och i den pratar han om syftet med olika regelsystem och ideologiska ansatser - nmligen att minimera antalet konflikter mnniskor emellan. Jag gillade det tankesttet, men det klargr egentligen bara en brkdel. Jag tror mnga pa det "normala partipolitiska spektrat" resonerar p samma stt (eller tror att de gr det i alla fall, vem ska bygga alla vgar?). Drutver kan man vrdera olika konflikter olika och d komma fram till ungefr vad man vill.
Hur som helst, jag har inte rstat p ver 15 r d jag tror att jag insett vissa saker om systemet som mnga inte har (jag menar ingenting fantastiskt hr, bara att det inte r vrt min tid att rsta). Jag r dock numer ett slags motvillig etatist, och jag tror att de allra flesta mnniskor behver en mamma och en pappa hela sina liv, och drfr tror jag att vi behver ha en stat. F mognar bortom detta, och de allra flesta frstr inte komplexiteten i beslutstagande i srskilt stor grad (eller, det r min bestmda uppfattning i alla fall) och de behver ngon som sger till dem vad de ska gra och inte. Det r ett stt fr er som lser att frst min stndpunkt idag (utan att gra vrldens utlgg om den).
Det jag vill diskutera r mer nyliberalism och libertarianism, och om dessa ideologier egentligen spelat ut sin roll, eller till och med varit sina egna strsta fiender. Att smhllet i vst gr mot ett mer libertarianskt (eller anarkokapitalistiskt) tankestt p ytan r fr mig tydligt. Vi gr ven mot ett kraft individualistiskt tnk dr alla ska f agera och leva i sin egen sanning. Ironiskt nog har detta lett till en vrld som r mer likritad n ngonsin tidigare, och till en mer polariserad vrld n ngonsin tidigare. r man inte p ett visst stt s r man freml fr hat, tvngstgrder, utfrysning, m.m - vilket ju r precis motpolen till en mer libertariansk ansats (sedan kan man s klart hvda att som libertarian tycker man det r ok att hata hur som helst, och det r ok om stora grupper hatar varandra, men det ska i sdana fall stllas mot konfliktlsandet, fr det lr bli konflikter d).
Det verkar allts som att mer frihet har lett till mindre frihet och mindre lycka (som ett sidospr kan man titta p hur kvinnor mr idag; de r p alla enkla stt man kan mta det friare n ngonsin, men mr i sjlvuppskattningar smre n ngonsin).
En annan sak som jag vill lgga till tnkandet r vr sammansmltning genom teknologi, reglering, grnsdragningar, skuldbelggande m.m. En del av detta r naturliga fenomen som alltid funnits men som vi blivit mer varse om nu (ex. miljgifter vid produktion av varor, kunskapen om hur avverkning pverkar ekosystem och andra mnniskors liv, m.m.). Ett exempel r hur man hittat mikroplaster p den sista platsen p jorden dr man kunde undkomma detta fr inte s lnge sen (vi behver inte grva i om detta r sant eller ej, det kanske var falsk information som s mycket annat, men lt oss anta att det r sant hr). Nr jag agerar som en fri individ idag, srskilt p internet, s hnder ngot med ngon annan som tar del av det jag producerar. Dvs, om jag skriver en text p internet s knner personen som lser texten ngot. Hur mycket ansvar behver jag ta fr det? Ngot hnder med personens verklighetsupplevelse.
S r det givetvis ocks om jag dumpar salt p ngons mark s att grset blir svart och dr. Ska jag ta ansvar fr det? Varfr, eller varfr inte? Ja, det var ju min handling och jag tror de flesta libertarianer tycker att det r p mina axlar, men jag tror inte de flesta hller med mig om det frsta exemplet (om att skriva ngot p internet). Ja, jag frenklar drastiskt hr fr att inte skriva flera sidor om bara detta, men jag tror jag frstr nyanserna.
Nr jag tnker kring detta s verkar det som att mer frihet har lett till bttre teknologi, mer kunskap och individualisering, vilket i sig har lett till mindre frihet och att de mer libertarianska ansatserna dras med mer problem n ngonsin. Hur tnker ni som fortfarande r inbitna libertarianer kring detta? Jag tror inte att detta r en frga som definitivt ska lsas, men jag tycker det r vrt att tnka kring den - och idag, 20 r senare frn nr jag sjlv titulerade mig som anarkokapitalist m. fl., s har jag svrt att se att libertarianismen egentligen lyckas lsa mnga frgor bttre n andra politiska ideologier, kanske inkluderat etatism (en teoretisk sdan, vnligen jmfr inte med det trasiga system vi implementerat idag, det blir orttvisande att jmfra teoretisk libertarianism med en praktisk implementation av etatism).
Lngt bak i tiden lste jag mycket politisk filosofi och gillade att resonera kring vrlden utifrn dessa politiska ideologier. Fr mig var det axiomatiskt att det r stld/rn/utpressning att ta ngons tillgngar (ex. skatt) - jag gick s langt att jag ifrgasatte vad en person egentligen kunde ga ver huvud taget (mutualism). Det blir ganska snabbt problem att f ihop ngra bra tankar nr man brjar ifrgastta om man ska kunna ga sin kropp, ells ens sina tankar.
Hans Herman Hoppe har en lng frelsning om privatiserad lag, och i den pratar han om syftet med olika regelsystem och ideologiska ansatser - nmligen att minimera antalet konflikter mnniskor emellan. Jag gillade det tankesttet, men det klargr egentligen bara en brkdel. Jag tror mnga pa det "normala partipolitiska spektrat" resonerar p samma stt (eller tror att de gr det i alla fall, vem ska bygga alla vgar?). Drutver kan man vrdera olika konflikter olika och d komma fram till ungefr vad man vill.
Hur som helst, jag har inte rstat p ver 15 r d jag tror att jag insett vissa saker om systemet som mnga inte har (jag menar ingenting fantastiskt hr, bara att det inte r vrt min tid att rsta). Jag r dock numer ett slags motvillig etatist, och jag tror att de allra flesta mnniskor behver en mamma och en pappa hela sina liv, och drfr tror jag att vi behver ha en stat. F mognar bortom detta, och de allra flesta frstr inte komplexiteten i beslutstagande i srskilt stor grad (eller, det r min bestmda uppfattning i alla fall) och de behver ngon som sger till dem vad de ska gra och inte. Det r ett stt fr er som lser att frst min stndpunkt idag (utan att gra vrldens utlgg om den).
Det jag vill diskutera r mer nyliberalism och libertarianism, och om dessa ideologier egentligen spelat ut sin roll, eller till och med varit sina egna strsta fiender. Att smhllet i vst gr mot ett mer libertarianskt (eller anarkokapitalistiskt) tankestt p ytan r fr mig tydligt. Vi gr ven mot ett kraft individualistiskt tnk dr alla ska f agera och leva i sin egen sanning. Ironiskt nog har detta lett till en vrld som r mer likritad n ngonsin tidigare, och till en mer polariserad vrld n ngonsin tidigare. r man inte p ett visst stt s r man freml fr hat, tvngstgrder, utfrysning, m.m - vilket ju r precis motpolen till en mer libertariansk ansats (sedan kan man s klart hvda att som libertarian tycker man det r ok att hata hur som helst, och det r ok om stora grupper hatar varandra, men det ska i sdana fall stllas mot konfliktlsandet, fr det lr bli konflikter d).
Det verkar allts som att mer frihet har lett till mindre frihet och mindre lycka (som ett sidospr kan man titta p hur kvinnor mr idag; de r p alla enkla stt man kan mta det friare n ngonsin, men mr i sjlvuppskattningar smre n ngonsin).
En annan sak som jag vill lgga till tnkandet r vr sammansmltning genom teknologi, reglering, grnsdragningar, skuldbelggande m.m. En del av detta r naturliga fenomen som alltid funnits men som vi blivit mer varse om nu (ex. miljgifter vid produktion av varor, kunskapen om hur avverkning pverkar ekosystem och andra mnniskors liv, m.m.). Ett exempel r hur man hittat mikroplaster p den sista platsen p jorden dr man kunde undkomma detta fr inte s lnge sen (vi behver inte grva i om detta r sant eller ej, det kanske var falsk information som s mycket annat, men lt oss anta att det r sant hr). Nr jag agerar som en fri individ idag, srskilt p internet, s hnder ngot med ngon annan som tar del av det jag producerar. Dvs, om jag skriver en text p internet s knner personen som lser texten ngot. Hur mycket ansvar behver jag ta fr det? Ngot hnder med personens verklighetsupplevelse.
S r det givetvis ocks om jag dumpar salt p ngons mark s att grset blir svart och dr. Ska jag ta ansvar fr det? Varfr, eller varfr inte? Ja, det var ju min handling och jag tror de flesta libertarianer tycker att det r p mina axlar, men jag tror inte de flesta hller med mig om det frsta exemplet (om att skriva ngot p internet). Ja, jag frenklar drastiskt hr fr att inte skriva flera sidor om bara detta, men jag tror jag frstr nyanserna.
Nr jag tnker kring detta s verkar det som att mer frihet har lett till bttre teknologi, mer kunskap och individualisering, vilket i sig har lett till mindre frihet och att de mer libertarianska ansatserna dras med mer problem n ngonsin. Hur tnker ni som fortfarande r inbitna libertarianer kring detta? Jag tror inte att detta r en frga som definitivt ska lsas, men jag tycker det r vrt att tnka kring den - och idag, 20 r senare frn nr jag sjlv titulerade mig som anarkokapitalist m. fl., s har jag svrt att se att libertarianismen egentligen lyckas lsa mnga frgor bttre n andra politiska ideologier, kanske inkluderat etatism (en teoretisk sdan, vnligen jmfr inte med det trasiga system vi implementerat idag, det blir orttvisande att jmfra teoretisk libertarianism med en praktisk implementation av etatism).