Citat:
Ursprungligen postat av
Putinhater
Jag bad dig visa ett fall där målsägandens tidigare domar har använts som motbevisning av försvaret du påstod att det gick till så men kan inte hitta några belägg för det och sen och sen ducka du frågan så jo jag kan utan problem säga att du blev ägd som vanligt
Jag tror att det är detta inlägg du försöker svara på, lite oklart då jag inte riktigt förstår dig.
(FB) Chalmerist ville sova över, våldtog kurskamrat. Dömd till 3 år och 3 månader fängelse (jan, 2024)
Det är nästan imponerande hur du lyckas läsa ett inlägg utan att förstå en enda del av det.
Poängen var glasklar
- tidigare brott kan användas för att ifrågasätta trovärdighet, inte som direkt bevis för skuld
- något du antingen inte kan eller inte vill förstå.
Istället för att bemöta det som faktiskt skrivits, vevar du vidare med halmgubbar och självgoda utrop om 'ägd'.
Det börjar kännas som att försöka föra en diskussion med någon som hör men inte lyssnar, men det är väl att förvänta sig när argumenten tryter och läsförståelsen aldrig var där till att börja med.
Hur har du det med IQ120?
TR har utfört en grundlig och välstrukturerad analys av bevisningen i målet, med en tydlig redogörelse för hur slutsatserna dras i linje med rättspraxis.
Bedömningen av målsägandens berättelse
Målsägandens utsaga framstår som sammanhängande, detaljrik och fri från konstansbrister eller osannolika inslag.
Hon har på frågor givit rimliga och trovärdiga förklaringar, vilket uppfyller de högt ställda krav som Högsta domstolen har formulerat i tidigare avgöranden (t.ex. NJA 2009 s. 447 och NJA 2017 s. 316).
Rätten framhåller att hennes berättelse dessutom är återhållsam, vilket ofta är ett kännetecken för trovärdighet i rättsfall som dessa.
Stöd från vittnesmål och omständigheter
Vittnesmål från AD, JJ och ZW stärker målsägandens trovärdighet.
Dessa vittnen har redogjort för hennes emotionella tillstånd och vad hon berättade för dem strax efter händelsen.
Särskilt framhåller tingsrätten AD:s detaljerade iakttagelser som objektiva och tillförlitliga.
Därtill har teknisk bevisning, såsom dokumenterade blåmärken, bedömts av rättsläkare som förenliga med målsägandens berättelse om att ha blivit fasthållen mot ett bord.
Vittnesmål om hur blåmärkena uppkom förstärker ytterligare detta bevis.
Beaktande av alternativa förklaringar
Tingsrätten har noggrant analyserat den tilltalades version av händelsen och funnit den otillräcklig som förklaring till både målsägandens agerande och de dokumenterade skadorna.
Det framgår tydligt att rätten har tagit till sig den tilltalades invändningar men funnit dessa sakna substans.
Sammanvägning och helhetsbedömning
Domstolens helhetsbedömning väger målsägandens trovärdighet, stödjande bevisning och bristen på alternativa förklaringar.
Samtliga dessa faktorer stärker åklagarens bevisning och minskar risken för att målsägandens berättelse är fabricerad.
Förankring i praxis
Genom att hänvisa till HD:s praxis i NJA 2009 s. 447 och NJA 2017 s. 316 visar tingsrätten att bedömningen av trovärdighet och stödbevisning följer rättsliga riktlinjer.
Detta förankrar domen i etablerad rättspraxis och ger den en stark juridisk grund.
Min Slutsats
Styrkan i domen ligger i dess metodiska struktur och tydliga motivering.
Kombinationen av en trovärdig berättelse, stödjande vittnesmål, teknisk bevisning och en rimlig analys av alternativa scenarier gör att slutsatsen framstår som robust och välgrundad.
Tingsrättens bedömning framstår som både rättvis och logisk, vilket ytterligare stärker dess legitimitet.
Den här formuleringen tydliggör domen och dess styrkor, samtidigt som den är juridiskt korrekt och övertygande vilket kommer att stärkas av faställnde av Domen i HR.