• 1
  • 2
2023-08-24, 07:24
  #1
Nu på senaste tiden har jag varit extremt deprimerad över invandringen, för ungefär ett år sen flyttade jag ner till Stockholm efter ha levt i hela mitt liv i Norrland och jag känner att invandringen äter upp mig. Jag skulle inte identifiera mig själv som en racist, då jag inte har något problem med folks hudfärg eller liknande, men det är muslimer precis överallt. På tåget, på jobbet, i affären... Jag känner mig själv som en minoritet i mitt eget land och som att jag inte hör hemma. Det är inte de Sverige jag växte upp i, och jag förstår inte riktigt vad som hänt för att det ska ha blivit såhär illa

Det som gör mig deprimerad är inte specifikt detta dock, utan det är förståelsen att Sverige aldrig kan återgå till det den en gång var. Sverige och svenskar är något som barn om 100+ år inte riktigt kommer förstå sig på, tanken att det fanns blonda vackra människor med blåa ögon kommer vara en otrolig minoritet och sällsynt. Finns inget för att fixa detta, även om vi lyckas vända och slutar ta in folk och intergrerar dom som är här kommer dom aldrig bli del av vår kultur
Citera
2023-08-24, 07:44
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av arthjerna
Nu på senaste tiden har jag varit extremt deprimerad över invandringen, för ungefär ett år sen flyttade jag ner till Stockholm efter ha levt i hela mitt liv i Norrland och jag känner att invandringen äter upp mig. Jag skulle inte identifiera mig själv som en racist, då jag inte har något problem med folks hudfärg eller liknande, men det är muslimer precis överallt. På tåget, på jobbet, i affären... Jag känner mig själv som en minoritet i mitt eget land och som att jag inte hör hemma. Det är inte de Sverige jag växte upp i, och jag förstår inte riktigt vad som hänt för att det ska ha blivit såhär illa

Det som gör mig deprimerad är inte specifikt detta dock, utan det är förståelsen att Sverige aldrig kan återgå till det den en gång var. Sverige och svenskar är något som barn om 100+ år inte riktigt kommer förstå sig på, tanken att det fanns blonda vackra människor med blåa ögon kommer vara en otrolig minoritet och sällsynt. Finns inget för att fixa detta, även om vi lyckas vända och slutar ta in folk och intergrerar dom som är här kommer dom aldrig bli del av vår kultur

Du är bara deprimerad. Då tenderar man att tänka tillbaka på den tidigare delen av sitt liv som mycket bättre och din hjärna försöker rationalisera fram vad det är som skiljer sig. Flytta ifrån Stockholm om du tror det skulle göra dig gladare. Det är däremot något som konkret skiljer sig från ditt tidigare liv.
Citera
2023-08-24, 07:44
  #3
Medlem
Nej, det är en tråkig situation på många sätt. Själv har jag vant mig vid att det är som det är genom att ha sett vart det är på väg i många år. Det i kombination med att ingen brytt sig har väl gjort att jag tänkt att ”jaja, då är det väl så” och ”jaja, är det så ni vill ha det”.

En fråga som jag ställt innan men inte fått svar på, ligger ditt galleri alltså i Järna? Men att du använder en äldre stavning, alltså ”Hjerna”? Försöker hitta adressen då jag tänkte kolla om du har något av intresse för mig, då jag är väldigt konstintresserad, men får inte till det vare sig jag söker på ”Art Järna” eller ”Art Hjerna”.
Citera
2023-08-24, 07:49
  #4
Medlem
Ördögs avatar
Det finns flera trådar på FB som visar att svennarna inte mår bra över invandringen.

(FB) Jag mår dåligt av att vara runt invandrare /Mod
(FB) Någon annan än jag som mår dåligt över invandringen?
(FB) Mår dåligt över invandrarna...
(FB) Jag mår psykiskt dåligt av invandringskrisen
(FB) Sjuk av invandringen
(FB) Kan man bli invandringsdeprimerad?
(FB) Klimatångest i sken av massinvandringen ("invandringsångest")
(FB) Invandring och psykisk ohälsa

Redan 1984 utkom en liten skrift med rubriken "Invandringen ger mig ångest" - om invandrarfientlighet, opinionsyttringar och behovet av syndabockar. Citatet var en rubrik för en insändare från en dam, som inte riktigt förmådde uppskatta den demografiska omvandlingen av Svärje under statsminister OP. Skriftens författare (sök på nätet) ville givetvis visa att damen pratade strunt, och bara sökte efter "syndabockar".

http://libris.kb.se/bib/7746943
https://thoralfalfsson.webblogg.se/2...aterblick.html
(FB) Hur stort var motståndet mot invandringen under 80-, och 90-talet?
__________________
Senast redigerad av Ördög 2023-08-24 kl. 08:03.
Citera
2023-08-24, 07:52
  #5
Medlem
De enda som inte mår dåligt av detta är människor utan konsekvenstänk, dvs progressiva.
Människor som inte kan tänka utan en manual. Säger media att det är så, då är det så. Säger forskningen att det är så, då är det så.
__________________
Senast redigerad av censuria 2023-08-24 kl. 07:54.
Citera
2023-08-24, 07:56
  #6
Citat:
Ursprungligen postat av 69Nordisk
Du är bara deprimerad. Då tenderar man att tänka tillbaka på den tidigare delen av sitt liv som mycket bättre och din hjärna försöker rationalisera fram vad det är som skiljer sig. Flytta ifrån Stockholm om du tror det skulle göra dig gladare. Det är däremot något som konkret skiljer sig från ditt tidigare liv.

Nej det tror jag verkligen inte. Jag syftar inte mot en traditionell deprission utan mer en evig sorg över vart sverige är påväg. Dagligen är allt bra, men nån gång då och då börjar jag se mig runt och inse att något är fel. På jobbet pratar vi inte ens svenska längre, alla är tvungen att prata engelska för vi har så många invandrare som medarbetare

Det är ungefär som att kalla nån deprimerad för att dom är sorgsen när deras vän, hund eller familjemedlem gått bort. Det är inte deprision, utan en evig sorg
__________________
Senast redigerad av arthjerna 2023-08-24 kl. 07:58.
Citera
2023-08-24, 08:11
  #7
Medlem
Jag har länge känt samma som du och det är sannerligen ingen rolig känsla.

Men svenskarna har gjort ditt val och vill bli utplånade.

Vi får hoppas att andra länder lär sig av våra misstag.
Citera
2023-08-24, 08:34
  #8
Medlem
sommarlovs avatar
Det är en förbjuden känsla.
Många förtrycker den och tror det är fel på dom.
Men välkommen till klubben, vad gör vi?
Citera
2023-08-24, 08:38
  #9
Medlem
Själv blir jag deprimerad av norrlänningarnas fortsatta arrogans.

Vi sörlänningar försökte i DECENNIER att förklara följande för er: anledningen till att ingen bryr sig om...

...era avvecklade byar (som ni hade kunnat hålla igång genom att vara företagsamma istället för att rösta för bidrag)

...era bensinkostnader (som ni kunnat lösa genom att byta antingen jobb eller bostad)

...era avvecklade busslinjer (som hade funnits kvar om ni inte tyckt att 1 buss i timmen rättfärdigade egen bil vid 16 års ålder)

...era avvecklade sjukhus och vårdcentraler (som ni kunde besöka när som helst medan sörlänningarna köade sex månader för cancertest på VC 1 km från sin bostad)

...er arbetsbrist (orsakad av lathet och en förväntan på att Stockholm ska skapa jobb åt norrlänningarna)



.......ALLT DETTA SKITER VI I för att vi i decennier har förklarat följande för er:

1. Sluta rösta på sossarna och vänstern som översvämmar Götaland och Svealand med invandrare. Vi behöver pengarna som Norrlands råvaror genererar till att bekosta de invandrare norrlänningarna röstat in till VÅRA hemtrakter. Ni kan inte förstöra våra liv med invandring och sedan klaga på att bensinkostnaderna är för höga för er i era pursvenska småbyar, som om de två problemen är jämviktiga och lika lätta att lösa.

2. Era problem är bara den norrländska versionen av samma problem sörlänningarna har, med den lilla detaljen att ni har en jävla massa mark, råvaror och PURSVENSKA OMRÅDEN som tillåter er att hitta lösningar, och ändå har ni bara suttit på arslet och klagat för att ni får för lite bidrag av sörlänningarna.



Nu har norrlänningarna äntligen börjat få känna på det helvete de utsatt oss sörlänningar för - I DECENNIER!!! - men ber ni om ursäkt? Erkänner ni att era långa bilresor till och från jobbet hade kunnat lösas på svensktrogna och mer företagsamma sätt än att tigga bidrag och rösta för massinvandring? NEJ!!! Ni fortsätter bara gnälla som om ni är universums mittpunkt. Ni tror att allt dåligt som händer er är nytt under solen och att allt dåligt som händer andra är petitesser.

Ni såg bärplockare i skogen någon enstaka dag varje sommar och trodde ni visste vad ni ställt till med söderut.

Håll käft och njut av det helvete ni skapat.

Jag hoppas hela Norrland görs om till lägenhetshus som ni tvingas dela med invandrare medan ni åker buss till jobbet varje morgon och hör MENA-språk vart ni än vänder er, ni som i decennier har predikat för oss att det levernet är så privilegierat.


Vidriga jävla norrlänningar.
Citera
2023-08-24, 08:39
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av arthjerna
Nu på senaste tiden har jag varit extremt deprimerad över invandringen, för ungefär ett år sen flyttade jag ner till Stockholm efter ha levt i hela mitt liv i Norrland och jag känner att invandringen äter upp mig. Jag skulle inte identifiera mig själv som en racist, då jag inte har något problem med folks hudfärg eller liknande, men det är muslimer precis överallt. På tåget, på jobbet, i affären... Jag känner mig själv som en minoritet i mitt eget land och som att jag inte hör hemma. Det är inte de Sverige jag växte upp i, och jag förstår inte riktigt vad som hänt för att det ska ha blivit såhär illa

Det som gör mig deprimerad är inte specifikt detta dock, utan det är förståelsen att Sverige aldrig kan återgå till det den en gång var. Sverige och svenskar är något som barn om 100+ år inte riktigt kommer förstå sig på, tanken att det fanns blonda vackra människor med blåa ögon kommer vara en otrolig minoritet och sällsynt. Finns inget för att fixa detta, även om vi lyckas vända och slutar ta in folk och intergrerar dom som är här kommer dom aldrig bli del av vår kultur
Det som i judisk media kallas rasism är inget annat än vit etnocentrism, dvs att identifiera sig med sin grupp och att vilja gynna den (och på så sätt gynna sig själv). En människa behöver, för att gynna sig själv, sin grupp och identifierar sig med den i form av familj, vänner, släkt, klan, folk, ras, art, dvs "rasism" är detsamma som att älska och gynna sin familj i förlängningen. Det rör sig alltså om subversiva propaganda när det slängs med begreppet "rasist".
Citera
2023-08-24, 08:44
  #11
Medlem
Silltunnas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Det är en förbjuden känsla.
Många förtrycker den och tror det är fel på dom.
Men välkommen till klubben, vad gör vi?

Ni får väl söka hjälp för er depression!
Det finns exempelvis KBT och medicinering att tillgå. Om man inte behandlar en depression kan den bli kronisk och orsaka bestående skador på hjärna och kropp.
Citera
2023-08-24, 08:46
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av arthjerna
Nu på senaste tiden har jag varit extremt deprimerad över invandringen, för ungefär ett år sen flyttade jag ner till Stockholm efter ha levt i hela mitt liv i Norrland och jag känner att invandringen äter upp mig. Jag skulle inte identifiera mig själv som en racist, då jag inte har något problem med folks hudfärg eller liknande, men det är muslimer precis överallt. På tåget, på jobbet, i affären... Jag känner mig själv som en minoritet i mitt eget land och som att jag inte hör hemma. Det är inte de Sverige jag växte upp i, och jag förstår inte riktigt vad som hänt för att det ska ha blivit såhär illa

Det som gör mig deprimerad är inte specifikt detta dock, utan det är förståelsen att Sverige aldrig kan återgå till det den en gång var. Sverige och svenskar är något som barn om 100+ år inte riktigt kommer förstå sig på, tanken att det fanns blonda vackra människor med blåa ögon kommer vara en otrolig minoritet och sällsynt. Finns inget för att fixa detta, även om vi lyckas vända och slutar ta in folk och intergrerar dom som är här kommer dom aldrig bli del av vår kultur
Tyvärr är ju vad du beskriver en konsekvens av staten, dvs att vi är slavar under den, vilket då betyder att det blir som staten (och överstaten) bestämmer, ex att upplösa/utrota ett folk, en kultur etc om så gynnar staten (och överstaten). Visst är det deprimerande men jag hoppas människan kan vakna någon gång och bekämpa staten och etatismen för vad den är; en tyrannisk maktapparat krävande människans slaver (genom upphörande av hennes privata egendomsrätt).
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in