Citat:
Ursprungligen postat av
Xltvr
Kan inte låta bli att tänka över hur mycket J får vara med i besluten kring fler barn.. han brukar beskriva sig själv som den lugna, den som stoppar P och den som har lite realistiskt tänk. Han känns lagom mogen i sina tankar för att ha kunnat vara iaf liiiite tveksam till ett nytt försök? Eller? För P tror jag nämligen att det var ett enkelt beslut, även om hon vill få det att låta som något de tänkt över ”länge”..
J är ovanligt tyst, är han inte helt sinnesrubbad måste det någonstans i hjärtat kännas förjävligt att hans förstfödde inte får vara en del av deras gemensamma liv?? istället ersätts lills t med flickvän, bonusbarn och gemensamma HELSYSKON!!
Vad tyckte han om aborten av pojke i våras?? Hur svårt ska det vara att sätta på sig en kondom om J inte vill riskera Ps liv eller är det gravid till VARJE pris?? Kanske är det enda han duger till, spermadonator.. annars drömmer P väll sig bort med tiden med L, livet hon ofta visar att hon ångrar att hon gav upp så lätt..
Hur i helvete kan deras vänner & familj stötta och uppmuntra det här??