När barnet blir hämndens sista vapen
Låt oss pröva den hypotes som nästan hela berättelsen tycks vara konstruerad för att utesluta:
Tänk om anklagelserna mot pappan var falska eller kraftigt överdrivna?
Om pappans uppgifter stämmer började konflikten när han ville lämna mamman efter vad han beskriver som hennes otrohet. Då förändras hela berättelsen. Det som har framställts som en kvinnas frigörelse kan i stället vara en gruvlig hämnd, falska brottsanklagelser, ekonomisk och medial exploatering av familjens privatliv – och ett permanent avlägsnande av pappan från barnen. Vilket var syftet, men det är helt skymt.
Pappan är lagakraftvunnet dömd för allvarliga brott. Men även lagakraftvunna domar kan vara felaktiga. Hovrätten sänkte dessutom straffet från tio år till tre år och fyra månader och friade honom från flera våldtäkter, misshandelsfall, sexuellt ofredande, ett koppleribrott m m.
Hypotesen är alltså inte bevisad men legitim att undersöka. Om den stämmer har pappan inte bara blivit felaktigt dömd. Han har fått sitt rykte, sin frihet, sin ekonomi och slutligen sina barn tagna ifrån sig. Vilket kanske var syftet.
Da Costa-fallet visar hur det kan ske
Parallellen till da Costa-fallet är obehaglig. En mamma tolkade sin mycket lilla dotters ordlösa reaktioner som att barnet hade sett sin pappa och en annan läkare stycka Catrine da Costas kropp. Barnet hördes aldrig direkt av polisen. All information filtrerades genom mamman.
SVT:s senare granskning gick igenom mer än nio timmars inspelade samtal mellan mamman och barnet utan att hitta något som ens närmade sig en berättelse om styckning. Experterna hade inte lyssnat på banden utan arbetade med formuleringar som mamman hade lämnat. I ett polisförhör hade mamman själv undrat om hennes tolkningar kunde vara fantasier orsakade av att hon var förblindad av hat mot sin tidigare man som lämnat henne…
Polisen utvecklade tunnelseende. Experter gav mammans tolkningar vetenskaplig auktoritet. Medierna skapade ”allmänläkaren” och ”obducenten”. Sensationen om styckmordet skymde helt frågan om hur anklagelsen hade uppstått.
Läkarna förlorade sina yrken och sina liv. Pappan återfick aldrig kontakten med sin dotter. Nästan 40 år senare bad regeringen om ursäkt och beviljade läkarna lite ersättning.
Men ingen ursäkt kunde ge pappan dotterns barndom tillbaka.
Byt ut styckmordet mot ”sexslaven”
I det aktuella fallet är den sensationella ramen inte ett styckmord utan BDSM, våldtäkt och ”sexslaveri”.
Pappan hävdar att relationen byggde på frivillig BDSM på hennes initiativ. Mamman beskriver samma handlingar som resultatet av tvång och en normaliseringsprocess. Tidigare samtycke bevisar naturligtvis inte samtycke till varje senare handling. Men samtycke kan inte heller återkallas retroaktivt så att frivilliga handlingar automatiskt blir brott nio år efteråt.
Just därför måste den tekniska bevisningen granskas fullständigt.
Pappan pekar på en otömd arbetstelefon, ofullständigt undersökta kameror, avsaknad av den påstådda GPS-utrustningen och Messenger-konversationer som enligt honom visar att mamman själv tog initiativ och styrde kontakterna. Om dessa uppgifter om utredningen är riktiga har polisen inte prövat två konkurrerande hypoteser med samma kraft. Då har man främst samlat sådant som passar den redan valda berättelsen. Likt Da Costa-utredningen.
Medierna har därefter förstärkt den. I HBO-serien säger mamman att ”över hundra personer” varit i hemmet. Efter premiären förklarade hon att hon egentligen syftade på kvinnor som pappan skulle ha träffat. I polisutredning och böcker förekommer inga hundra.
Där ser vi mekanismen i realtid, en uppgift byter innebörd, placeras i en dramatisk berättelse och sprids över världen som true crime.
Berättelsen blev också en lönsam affär
Mammans version har blivit hundratals tidningsartiklar, poddar, kampanj på sociala medier, en internationellt såld bok och en global HBO-serie för miljoner tittare. Hon har själv berättat att hon förväntar sig ersättning.
Det bevisar inte att hon ljuger. Men om vi prövar hypotesen om falska anklagelser blir ekonomin en del av motivbilden. Varje intervju, översättning och visning ökar värdet av berättelsen – samtidigt som varje granskning av den hotar både den offentliga identiteten och den kommersiella produkten.
Hämnd och pengar behöver inte vara alternativa motiv. De kan förstärka varandra. Den ena parten får vårdnaden, sympatin, offentligheten och en säljbar berättelse. Den andra förlorar friheten, anseendet och barnen.
Samhället verkställer raderingen
Det mest skrämmande är inte vad en förälder ensam kan göra. Det är den hjälp till hämnd som samhället kan ge.
Polisen ger anklagelsen auktoritet. Åklagaren gör den till åtal. Domen blir social sanning även långt utanför de gärningar som verkligen prövats. Socialtjänsten använder domen som ett permanent riskbesked. Familjerätten administrerar den nya ordningen. Passiva domstolar väntar medan barnets relation till pappan bryts ned. Medierna förvandlar processen till moralisk skräckunderhållning.
När pappan protesterar kallas protesten eftervåld. När han presenterar motbevisning beskrivs den som manipulation. När han försöker nå barnen blir själva kontaktförsöket ett nytt argument mot kontakt.
Det är samma farliga struktur som i da Costa-fallet: En konfliktfylld separation. En sensationell falsk anklagelse. En bristfällig polisutredning. Ett mediedrev. Barn som förlorar sin pappa.
Skillnaden är att styckmordet då skymde den möjliga hämnden och familjekonflikten. Nu fyller BDSM och ”sexslaven” samma funktion.
Om hypotesen är fel ska en oberoende granskning kunna visa det. Om den är riktig står vi inför något värre än ännu en vinklad dokumentär, ännu ett möjligt svenskt justitiemord som samtidigt fullbordat en föräldraradering. Vilket nog var hela syftet från början?
Da Costa-fallet tog nästan 40 år att erkänna. Staten kunde till slut betala pengar och be om ursäkt.
Men den kunde inte lämna tillbaka dottern.
Det kan den inte göra i detta fall heller. När barndomen är över finns ingen resning som kan återställa den.
https://www.hbomax.com/se/sv/show/d58a6ee0-d3e1-4651-893a-cbb686196034/s1/e1-carolas-berattelse/edad91b6-f2c8-4936-951f-e1e28ee1887b