Hur bör vi uppgradera vår flotta?

Den stora fördelen med Nato är väl att vi ska samarbeta? Om Nato behöver skicka en pansardivision till Estland blir det jävligt jobbigt om att ska göra lika mycket och skicka runt 10 stridsvagnar var, samt ordna hela transporten, inklusive eventuell landsättning nära strid?
Bättre att dela upp uppgifterna så att, med Östersjön som exempel, Finland fokuserar att skydda landgränsen mot Ryssland och ha tillgängliga flygbaser för Natoflyg men skiter i större landstigningskapacitet, Sverige fokuserar på att sänka båtar i Östersjön och att skydda Gotland (samt Bornholm och Åland i samarbete med Danmark och Finland), Tyskland och Polen fokuserar på markstridskrafter och Danmark, som ligger relativt skyddat i Östersjön, fokuserar på trupptransportfartyg. Sedan får givetvis varje medlem ha lite extra koll på sitt egna skydd.

Absolut. Du har helt rätt. Men om vi delar upp det så kategoriskt så får vi svårt när nån av kapaciteterna faller bort. Då blir det som när Tyskland tycker att det räcker med 5 korvetter, för de ska ändå syssla med tanks och marktrupper.

Så jag håller med om att vi behöver lite extra koll på vårt eget försvar, och tycker då att vi behöver ha lite egna flexibla transportmöjligheter.

En sak som jag också ser som problematisk med att förlita sig på andras resurser är den egna övningsförmågan. Om vi ska bli transporterade för tex. landsättning, hur övar vi på det? Vi kan då vid skarpt läge få tillgång till andra NATO-länders landstigningsfartyg, men då blir vi begränsade till att bara öva när det är typ Baltops.

Att ha åtminstone ett sådant fartyg ger möjlighet att öva året runt. Och man kan öva fler grupper i samma sak då man har möjlighet att ligga kvar länge vid samma plats. Sen kan man rotera till en annan övningstyp för att maximera utnyttjandet.

Om man nu har något liknande Absalon et al; Typ i två-tre veckor låta P-kompanierna öva på att lasta av mekaniserade förband för att i skarpt läge vara duktiga och effektiva på det. Sedan infanteri i några veckor, sen större ubåtsjaktinsats, minläggning och röjning, certifiering av helikopterpiloter att landa till havs, osv osv.

Inte för att det kommer vara vår primära uppgift, men för att vi inte ska vara blåbär när det blir skarpt läge, och vi plötsligt behöver stödja t.ex. Litauen. Det är ju bra om våra piloter KAN landa på fartyg i dåligt väder, för det lär det vara den dagen det behövs.

Utan en egen resurs blir sånt mycket svårare att få till, då antagligen Royal Dutch Navy behöver öva själva, eller deras transportfartyg är i bruk nån annanstans. Samma med Danskarna.

Så, jag tycker iaf att vi behöver åtminstone ett eget fartyg för sånt, sen är det mer en fråga om vad som passar bra och går att få tag på för en rimlig kostnad och inom rimlig tid. Kan DAMEN eller Orskov Yard bygga ett åt oss snabbt och billigt, kör bara kör.

Precis. Vi behöver ett grundskydd med några brigader och i övrigt är det den militära kontrollen av Östersjön som gäller.

Apropå DAMEN förresten, jag vet att Kockums samarbetade med dem angående A26, men tror vi YSF2030 kan utnyttja deras SIGMA plattform? Om nu skrovet ska vara i stål så kunde kanske DAMEN bygga den delen och Kockums överdelen i komposit? De har ju alla storlekar från 60-125m. SIGMA 9113 eller 9813 ligger ju bra i storlek. Då kunde vi få dem i vattnet snabbt också. Vad jag vet brukar de ta c:a 18 månader att bygga.

Håller med TS, prio ett före allt annat: Luftvärnskapacitet på befintliga korvetter.
Genast, helst i går med modernt surface to air missiles som tex ASTER.

Aster får inte plats. Kommer garanterat bli Sea Ceptor som installeras på Visby-korvetterna.

Kockums är duktiga på att kröka stålplåt i de kvalitéerna, tryckskrovet till A26 görs ju i Karlskrona. Storleken på skrovet spelar ingen roll sålänge man har riktig svetsteknik.

Kockums tillverkar mycket i komposit, även hela överbyggnader, då som underleverantör till andra varv.

Så tekniken finns inom landet. Frågan är bara när man ska ha stål och när man ska ha komposit. En variant är stål i nedre delen av skrovet till en bit ovanför vattenlinjen och resten i komposit. En annan variant är att specialisera vissa fartyg för minjakt och där ha allt i komposit. Överbyggnaden blir alltid i komposit oavsett vad man väljer i övrigt.

Edit: Om vi tittar på korvett/fregatt 9113 från DAMEN så verkar den vara konventionellt byggd i vanligt fartygsstål med ett framdrivningsmaskineri som slutar i två propelleraxlar och med roder. 90 m och ett deplacement på 1700 ton.

Detta är inget att fräsa omkring i våra skärgårdar med. För då kör man upp på land.

Kockum/SAAB har även en flexpatrol på 98 meter. Den visas nu i SAAB:s broschyr. Där man visar olika fördelar med sonar och radar. Då man visar samarbete med olika slag som andra båtar, flyg och kustrobot. Där möjligen antennen kommer från Finska YSF2030 tror den som hänvisat till broschyren. Det finns också i gamla broschyrer med ett minröjningsfartyg på 88 meter.

Så det kan lika gärna bli en flexpatrol på 98 m. Som vi nog får vara nöjda om det blir den storleken. Sedan beror det på hur den utrustas.

Freedom-klassen har ett för fartygstypen rätt konventionellt drivsystem med CODOG, vilket även är vad Visby-klassen har. Man har dock problem med en koppling i detta drivsystem hos Freedom-klassen. Utan denna typ av drivsystem så blir fartprestandan usel. Visby kan som jämförelse göra ca. 15 knop med lågfartsdieslarna, därefter så behövs turbinerna. Hos Freedom klassen så kan de två dieselmotorerna tillsammans ge 13,6 MW, och de två turbinerna 72 MW.

Hos modernare fartyg så skulle jag dock säga att utvecklingen snarare går mot CODLAG.

Ubåtar mer ubåtar! Allra helst ubåtar med kapacitet att bära kryssningsrobotar för att kunna slå mot ryska hamnar och flygfält.

Alla tänkbara scenario med rysk aggression mot Sverige bygger på att ryssen över tid kan tillföra trupp och upprätthålla logistik över östersjön. Med rejäl ubåtsflotta blir det i praktiken omöjligt. Kan vi också verka mot ryska baser med kryssningsrobotar blir ekvationen riktigt svår för Kreml

Ja, varför inte? Det är väl mest kapaciteten att leverera som jag funderade över. Kockums lär ju ha fullt upp om de ska leverera båda A26orna, uppgradera/reparera Södermanland ubåten, bli klara med HMS Sundsvall osv.

DAMEN verkar ju jobba just modulärt med SIGMA, de behöver inte bygga hela båten, bara de delar vi vill ha, tex skrovet upp till däck. Så får Kockums fokusera på att bygga överbyggnaden i komposit, med låg radarsignatur. Och sen sätter de ihop allt i Karlskrona, beväpnar och sjösätter.

Förutsatt att DAMEN har kapaciteten så skulle det nog spara oss en hel del tid. Men det blir ju deras modell förstås. Frågan är vad som är viktigast, snabbhet eller optimisering för våra behov. Eventuellt kan man ju göra som du föreslog att de 2 första YSF2030 gör man så här med och utvärderar om det var bra, så kan man planera nästa batch under tiden?

Edit: Marocko verkar ha två Sigma 9813 (med VLS) som man kanske skulle titta närmare på i såna fall. I övrigt är jag mycket nöjd med en storlek på 98m. Känns välbalanserat för Sverige. Mycket mer plats för vapen som VLS och luftvärn, men inte så stort att det blir otympligt i skärgården, eller kräver jättebesättning.

Jo, helt riktigt. Jag förenklade nog lite för mycket.

Men kontentan är densamma. Jag tror de kan köra typ 18knop på dieslarna, och därför har USN pausat hela fartygsklassen.