Hur bör vi uppgradera vår flotta?

Något om Kustbevakningens nya bevakningsbåtar: https://www.sjofartstidningen.se/kus...-fartygsserie/

Vad gäller en ny svensk vedettbåt runt 40 meter så tycker jag dock att man bygger i komposit rakt av. För de ska ju även användas till minjakt mm. Vattenjet och rejäla dieslar så att det blir toppfart runt 45 knop.

Nja, jag har hellre färre robotar men riktig landningsplats och hangar. Då ser jag hellre att de HTMar Visby med minihangar för UAV och ger upp helikopter där. MEN, först när vi har YSF2030 i bruk. Vi har alldeles för få fartyg med helikopterförmåga. Det är därför jag tycker fullstor hangar är ett måste. Då kan man i nödfall ha 2 helikoptrar på ett fartyg. (Och bibehållen stealth med bara 1 i hangaren).

Jag säger inte nej till det. Jag vet inte vad som är enklast och billigast, men jag tänker mig att aluminium är mer flexibelt om man måste justera något? Sen är Hamina klassen byggd i aluminium med kompositöverbyggnad om jag förstått rätt. Även SB90H är i aluminium. SB90E är i komposit tror jag.

Det viktigaste för mig iaf är att vi får upp numerären, men också att vi får upp förmågan att bygga. Komposit vet jag att Kockums kan bygga, men av praktiska skäl vill jag INTE att de bygger denna klass. (De ska få tid att bygga klart ubåtarna).

Min tanke är att Dockstavarvet och ev. Gotlandsvarvet bygger denna. De har mycket god erfarenhet av att bygga i aluminium så då borde det vara enklare att fortsätta med det, men i större skala, än att gå över till komposit. I alla fall helt.

Sen ska vi kolla med finnarna om deras Rauma-klass. Den båten har typ exakt de förmågor vi är ute efter, och de har 30 års erfarenhet av dem. Vi tar det som var bäst med dem och utvecklar. Jag skulle inte bli förvånad om de också vill ha sådana och att vi delar på utvecklingen och tillverkningen. De kommer behöva såna när de går över till Pohjanmaa med det tunga artilleriet.

Inga större invändningar mot detta, priset och det praktiska får avgöra - även om jag råkar gilla komposit för det är lättare än aluminium och dessutom har bättre utmattningsegenskaper. Bland nackdelarna är att det är svårare att laga plus att det är dyrare.

Tror även att vi får tänka om vad gäller ASW. Anar att skrovhydrofon är på dekis. Istället har man ett dussintal drönare med dopphydrofoner som lägger sig på vattnet och lyssnar. Eftersom.rotorerna står still så har en ev ubåt inte en aning om var de finns. Man kan även ha ett multistatiskt system med en sändare och ett flertal mottagare. För detta krävs en landningsplatta och ett utrymme för förvaring och underhåll.

Jag gillar hur du tänker. Är de små (typ 1m) borde det lätt finnas plats på en 35-40m båt. Kanske 4 st?

Skrovsonar är väl också en sån där ”idiotsäker” funktion man kan använda när de övriga systemen inte funkar för att det blåser eller nåt, så jag ser gärna det som fail-safe. En modern sådan måste ju vara sjukt mycket mindre än för bara 20 år sedan.

Edit: nåt sånt här kanske från de som levererat sonar till Visby: https://www.nautelsonar.com/sonar-am...fiers/ns72-36/

Jag tror mer på små fjärrstyrda båtar med små dopphydrofoner, som är små nog att vid behov kunna lyftas ut och in med medeltung helikopter. Jag tror att det blir svårt att bygga en flygande drönare som kan bära dopphydrofon, med vinsch, batterier, datalänk till moderskeppet som funkar även på ytan vid sjögång och f.f.a. att få den flygande drönaren att klara av sjögång.

Ska man använda en UAV för ubåtsjakt (vilket är rimligt), så får man nog acceptera att den får hovra och att den får liten uthållighet, alternativt att man får göra den större.

Sedan så finns det en hel del potential med UUV.er för ubåtsjakt. USA:s Mk18 Mod 1 är t.ex. lätt nog för att hanteras för hand i och ur små båtar (så gruppbåtar skulle t.ex. kunna användas för att placera ut eller plocka upp dem) och kan leta efter minor och ubåtar i grunda vatten i ungefär ett halvt dygn. Mk18 Mod 2, som är stor som en ubåtsjaktstorped kan även den hanteras av mindre båtar, men kräver hjälpmedel (kran eller särskilda vaggor för att lägga i och lyfta ur dem). Dessa kan verka på alla djup i Östersjön och har en uthållighet på över ett dygn. Sedan så jobbar man på 53cm UUV, som kan jaga ubåt i 2-3 dygn i sträck.

Men generellt sett så tror jag på obemannade plattformar (under, på och över vattenytan) som de primära sensor och vapenplattformarna vid ubåtsjakt i framtiden, där de bemannade fartygens uppgift blir att transportera och underhålla de obemannade plattformarna, samt agera stridsledning.

Det fetmarkerade, behövs helikopter? Om båtarna opererar i närheten av moderfartyget så räcker det väl med en vanlig kran? Fast en nackdel med det skulle kunna vara att ubåtar hör hydrofonbåtarna när de kör till/från moderfartyget.

Jag ser inget större behov av en fullstor bemannad helikopter för ubåtsjakt. Vad som behövs är ett moderfartyg på eller under ytan som dirigerar en hel svärm av UUV och UAV vilka bär sensorer och vapen.

Det är åtminstone ditåt utvecklingen går och det är tur att A26 har bogport. :-)

När det gäller hydrofon, åtminstone i skärgården, borde det inte vara bäst att ha ett rejält gäng fast utplacerade? Inte som enda lösning förstås. Men som bas. De hör man ju definitivt inte när de rör sig av uppenbara skäl. Jag vet inte hur väl bibehållet det gamla systemet med fasta hyfrofoner, ubåtsnät och fasta mineringar är och det ska väl egentligen inte diskuteras alls, förstås. Men oavsett eventuella nyinvesteringar i mobila enheter så känns de stationära delarna som en rätt viktig del av de marina stridskrafterna. Så de bör ju också få lite ekonomiskt utrymme. Återigen bör jag kanske säga att den marina delen ligger utanför vad jag anser mig ha någon vidare insyn i. Så det kan ju förstås vara så att såna saker är precis lika passé som de gamla fasta kustartilleriinstallationerna.

Håller med. Mindre båtar behöver inte helikopter i normal storlek. Då duger UAV och UUV bra.

Om den är som en torped, kan man skjuta ut den så också? Då kan man ju ladda ena torpedstället med UUVer.

Stora fartyg (minst Visby) SKA ha helikopter. Inte bara för ASW, men för förmåga att byta ut personal och reservdelar när man ligger ute till havs så man inte behöver gå till hamn.

Varvid vi kommer till helt autonoma understödsfartyg för brännolja, ammunition, förplägnad och div reservmateriel. De kör i hög fart till en brytpunkt där de dockar med det behövande fartyget, sedan återvänder de till den skyddande skärgården.

Varför? Jo personalen är ju den viktigaste resursen och man ska inte riskera svenska sjömäns liv när de bara kör mellan punkt A och punkt B.

De enskilt bästa uppgraderingarna vi skulle kunna tillföra sjöstridskrafterna är:
1. Rejält luftvärn, både långräckviddigt för att mota bort flygföretag och kort för att kunna möta drönare.
2. Drönarförmåga hos alla fartyg.

"Drönarförmåga" - ett system för att från fartyget kunna skicka iväg och leda drönare för såväl spaning/ övervakning som bekämpning av mål. Då behöver inte fartygen exponera sig lika mycket och kan nyttja skärgården som skydd.