Abortfrågan - allmän diskussion

Att man i stunden tycker att livet är värt besväret innebär inte att det ur en objektiv synvinkel är det, det kan bara bero på att man har förträngt allt jobbigt man har varit med om.

För att kunna avgöra om ett liv verkligen är värt att leva så måste man objektivt väga de negativa upplevelserna det har bestått av mot de positiva.
Tyvärr inte eftersom vi har en hjärna som programmerats att försvara sig självt. Det är mycket svårt att övervinna överlevnadsinstinkten även om man rent rationellt förstår att ens liv inte är värt att leva.

absinten är en väsentligt ärligare debattör än du och dina halmgubbar

Det kan bero på det. Men inte bara.

Jag har väldigt svårt att se hur det skulle gå att göra objektivt.

Förvisso, men samtidigt är det ju typ det enda observerbara någorlunda objektiva måttet. Tycker man det är värt att leva väljer man att leva. Tycker man inte det väljer man att dö. Jag medger att det inte är ett oproblematiskt mått, men har svårt att se något bättre.

Det är trots allt ungefär så man brukar definiera värde i andra sammanhang. I marknadsekonomi så är värdet av en produkt så mycket som köparna är beredda att betala så länge det finns säljare. Men sen kan ju värdet för saker vara individuellt också. Jag har en del prylar som jag aldrig skulle få sålt för ett pris jag är beredd att sälja dem för. De är värda så mycket för mig.

Du kan fråga honom själv vad han anser om att utrota mänskligheten. Det enda som betyder något för honom enligt han själv är att minimera lidande. Detta är vad som avgör om en handling är rätt eller fel i hans moraliska system.

Av detta följer givetvis den logiska slutsatsen att den ultimata goda gärningen vore att utrota mänskligheten eftersom att då hade inget mänskligt lidande existerat. Det vore det ultimata minimerandet av lidande.


Det han säger är inget nytt, och det kallas för negativ utilitarism. Att den logiska slutsatsen av den filosofin är precis det jag säger är inget nytt heller, och är anledningen till att ingen tar den på allvar. absinten erkänner ju själv att hans argument för abort, negativ utilitarism, också leder till att vi bör utrota mänskligheten.

https://en.wikipedia.org/wiki/Negati...world-exploder

Nej, jag menar att det skulle kunna bero bara på det.
Det är förstås svårt i praktiken. Men man kan försöka göra det så objektivt som möjligt.
Man kan förstå att den enda anledningen till att man fortsätter att leva är att man inte är stark nog att besegra överlevnadsinstinkten. Man kan förstå att det vore bättre för en att dö men att man trots detta inte klarar av det.

Få se nu; hur många subjektiva bedömningar gör du i den meningen för att närma dig din enda 'objektiva' syn på det..

..inser du ens ironin i ditt inlägg?

Sluta kröka.

Det är givetvis inte så att man antingen förhåller sig helt subjektiv eller helt objektiv inför något. Man lutar åt ett av hållen, mycket eller lite.

Vägen till att bli pro-life.

Som jag sagt tidigare i tråden har jag inte så mycket tid att delta i aktiva diskussioner under resterande delen av det här året. Men jag tänkte att en liten historia om varför jag började stå på abortmotståndarnas sida kunde vara på sin plats. Den kan säkert vara intressant oavsett om du är för eller mot abort.

Jag växte upp, som de flesta i Sverige, i en omgivning där abortmotståndet inte bara var starkt utan helt dominerande. Jag tror jag aldrig stötte på en person som var mot abort under min tid som barn och tonåring. Det enda man hörde om abortmotståndare var de riktiga galenpannorna i USA som ibland sprängde Planned Parenthood-kliniker och liknande. Aldrig fick man höra om sansade argument mot abort. Däremot var jag väl bekant med argument för abort – jag höll med om dem och nyttjade dem – men hade aldrig hört seriös argumentation mot dem.

Men så hände något. Jag började bli mer politiskt intresserad (men inte alls engagerad). Jag följde alla politiska partier via facebook och jag började lyssna på politiska poddar. Jag försökte aktivt lyssna på poddar från så många olika ideologiska riktningar jag kunde. Av en slump berörde tre av dessa poddar abortfrågan inom loppet av ett par veckor. Alla tre diskuterade abort på ett sansat sätt och alla tre hade olika ställningstagande. En var en vänsterpodcast där innehavarna var tydligt för abort. En annan var nationalistisk där poddarna var konsekvent mot abort. Den tredje var libertariansk och där var poddarna för att abort skulle vara tillåtet enligt lagen men mot abort på ett personligt plan. Detta ledde mig till att söka mer och jag kom över ett äldre klipp från SVT (https://www.youtube.com/watch?v=RXNZwMhuD-w) som också visade på flera olika ställningstaganden.

Detta skapade en större förståelse för det knepiga i debatten. Allt var inte lika självklart längre. Det hela vände för mig när jag läste boken Defending Life av Francis J. Beckwith som är pro-life men utan att använda religiös argumentation (även om författaren är religiös). Helt plötsligt föll allt på rätt plats. Jag har aldrig varit religiös och den icke-religiösa argumenteringen boken nyttjade var för mig helt tydligt korrekt. Om (1) vetenskapen stämmer att det mänskliga livet börjar vid befruktningen, och om (2) det är fel att döda ett oskyldigt mänskligt liv så kan abort aldrig vara fel. Övriga argument, pro-choice, må vara bra och tänkvärda men de faller alltid om punkt 1 och punkt 2 accepteras.

Min övergång från det ena till det andra skedde inte över natt utan var något som växte fram gradvis.

errata

Och om vetenskapen stämmer att även kvinnor är människor som även de förtjänar politiska rättigheter som kroppsligt självbestämmande och rätt bestämma över sina liv?
Och om vetenskapen stämmer att ingen hjärna/ ingen fullt fungerande hjärna = hjärndöd = död?

Din uppställning av 1 och 2, är helt enkelt inte korrekt. Ja, mänskligt liv går säga startar vid befruktningen, men bara för att något startar, så har du inte automatiskt målet färdigt. En befruktad äggcell, embryo är inte målet "mänskligt liv", för att du ska ha en människa vid liv så krävs en fullt fungerande hjärna, utan det är enkom en startpunkt. Det går inte döda en startpunkt.

Så knasigt det kan bli. Tack för påpekandet. Nu var det för sent för att ändra. Om någon moderator vill och kan får de gärna fixa till det.


Som jag skrev i inlägget har jag ingen tid under de närmaste månaderna att diskutera aktivt. Men du och jag har ju diskuterat detta förr. Men kort sagt; ett mänskligt liv är aldrig färdigt eller fullständigt. Det är alltid under utveckling... eller avveckling

Jag har nog sagt detta förr.
Men, du måste ta konsekvenserna av lidandet i det samhälle du skapar.

Aww. Jag misstänker att du syftar på att det är att ta ansvar för ett framtida lidande av ett oönskat barn med att avsluta befruktningsprocessen / celldelningen innan det blivit ett liv med att karva ut det ur modern i avklippta bitar? Snacka om billigt försök att få ett brutalt ingrepp låta som en god och altruistisk gärning.

..ingen blir gravid av vinden, vattnet eller fredagspizzan. Kvinnor blir gravida av knullande. Det är vid knullande som kvinnor blir gravida, efter ett beslut att knulla med risk för en graviditet.

Om du ärligt hävdar att det är att ta ansvar för ett framtida livs lidande med att avsluta befruktningsprocessen / celldelningen så fokusera på befruktningsögonblicket istället!

ANVÄND SKYDD!!!! ..abort är inget preventivmedel.

..eller varför inte sterilisera er? Där kan vi snacka om ta ansvar för ett framtida livs lidandepå en altruistisk nivå.