Citat:
Ursprungligen postat av
TomatKungen
Du menar att skattebetalarna (dvs. vi) ska betala i minst 18 år, för ett barn som pappan har "juridiskt aborterat"? För det blir ju då skattebetalarna som får betala underhållet för barnet, i 18 år. Inte pappan. Eller tja, via sin skattesedel betalar han också, både för sitt barn och för alla andra barn vars pappor har "juridiskt aborterat" sina barn. Detta tänker ni inte på, ni som är för "juridisk abort". En vanlig biologisk abort kostar inte alla de pengar som ett barn kostar i underhåll i minst 18 år.
En sak till ni inte tänker på är att det "juridiskt aborterade" barnet, faktiskt kan komma att finna sin halvbror/halvsyster intressant. Och att de två blir ett par. Vad ska då pappan säga till det "juridiskt aborterade" barnet och sin son/dotter? "Ni är halvsyskon, så ni får inte gifta er och absolut inte skaffa barn!". Det kan han inte säga. Han har ju "juridiskt aborterat" barnet. Så han får finna sig i banjo-spelande barnbarn som han både är farfar och morfar till. En vanlig biologisk abort kan aldrig ge dessa bekymmer.
"Juridisk abort" är ingen bra grej, helt enkelt. I synnerhet inte för barnet som alltid kommer veta hur pass oönskad denna var av sin pappa.
För det första har du som (sannolik) kvinna ingen rätt att ha åsikter om mäns reproduktiva rättigheter. I jämställdhetens namn ska du helt enkelt hålla käft.
Kvinnor och män ska som utgångspunkt givetvis ha samma rättigheter och skyldigheter, även när det gäller reproduktiva rättigheter.
Risken att ha sex med halvsyskon/släkting finns redan idag. Man kan inte garantera att make/pojkvän är biologisk förälder - om man inte kollar det, men vem fan gör det.
Mannen aborterar (juridiskt) inte ett barn vid tillfället, eller hur. 😉 Mannen har således inte oönskat sig barnet ifråga, då det inte ens var ett foster. (Det är väl utgångspunkten för en biologisk abort.)
Ärligt talat, har du inte en unken sexistisk syn på saker och ting och inte minst reproduktiva rättigheter. En stenåldersmänniska helt enkelt.