Citat:
Ursprungligen postat av
John-Rocca
Jag sålde nyligen ett stort antal Star Wars-gubbar av den äldre sorten. Jag förvånades över hur MYCKET jag fick för dem. Jag hade alltid trott att de behövde vara i förpackning för att generera några pengar men jag fick bra betalt för mina som låg huller om buller i en hink och hade lekts med i 40år. Star Wars har ju fortsatt vara populärt bland yngre generationer och jag kan tänka mig att de som är barn idag, uppvuxna med Star Wars-LEGO gärna köper ”Riktiga” Star Wars-Gubbar om tio år när de börjar bli vuxna och har egna pengar. Star Wars-gubbar är egentligen leksaker som blivit samlar-föremål med åren. Värre är det för de plastgubbar som ursprungligen säljs som ”samlarfigurer”. Ni vet sånt där japanskt Nintendo, Hentai, Kawaii-skräp som autistiska tonåringar köper nytt för löjligt höga priser med tron att det ska bli ännu mera värt om de bara låter den ligga kvar i lådan. Typexemplet är en liten plastbjörn som heter Medicom, kollar man på Tradera så hittar man massor av desperata säljare som vägra inse att det tåget har gått och kommer aldrig igen. Utropspriser på upp till tusentals kronor trots att inte ens de under hundra kronor blir sålda. LEGO däremot fungerar precis så som leksakssamlarna vill att marknaden ska fungera. Om du köper någon av de större dyrare byggsatserna och låter bli att öppna förpackningen på några år flerdubbla du lätt pengarna, (det gäller dock inte små LEGO-grejer som man köper till barn).
Sen jag var barn har jag alltid samlat på skivor och jag har alltid stött på gubbar (olika gubbar aldrig samma) som upphöjer antingen Elvis eller Beatles genialitet och ekonomiska värde till absurdum. De här gubbarna är generellt sett ointresserad av musik och skivsamlande, de vet inte hur skivindustrin fungerar och förnekar teorin om ”tillgång och efterfrågan”. De ställer alltid Elvis i en glasmonter i sin antikvitetsbod/ loppis/ skivbörs. En skiva med Elvis är alltid jättevärdefull för han är KUNGEN, oavsett om det är en ”Best of Elvis” utgiven på ett svenskt skitbolag 1987. Inte för att jag behöver bry mig då jag inte köper Elvis, men man blir ju lite äcklad av att behöva gå in i ett rum som har Elvis i en Glasmonter. Angående medium som serietidningar, stenkakor, kasettband, videofilmer, böcker, osv så varierar efterfrågan såklart med åren. Det kan hända att kasettband är mer inne nu än för tio år sedan, men bra och originella utgåvor kommer alltid ha ett stabilt ökande värde. Johannes Nilssons pocketbok ”Recension” gavs ut i en liten upplaga på ett litet förlag 2002, den ökar konstant i värde och börjar närma sig tusenlappen. Torbjörn Flygts bok ”Underdog” från samma år är kanske en bättre roman men ligger trots det och skräpar på varenda loppis eller som tändpapper vid vedspisen.
Antalet personer som känner till eller bryr sig om Nilsson är litet men upplagan är också liten så den boken bör du köpa om du snubblar över den på en lopps.
Ericofonen (Kobratelefonen) som har nämnts i tråden är ett fantastiskt designföremål, men det hjälper inte när tekniken gått ur tiden. Förhoppningsvis använde de som köpte en kobratelefon får tusen kronor även telefonen i sin vardag. Idag är det inte så kul att ha en stendöd telefon i ett vitrinskåp.
Jag har en Braun SK-55 (radiogrammofon) som jag använder dagligen istället för klockradio. Jag bävar inför den dagen då FM-radio släcks ned, miljontals välfungerande apparater görs obrukbara över en natt. Min radiogrammofon är idag värd ca 10 000kr, Intresset för Designern Dieter Rams är stort och till och med ökar, men frågan är vad man ska med världens bästa radio till när det inte längre sänds radio? Teknik går ur tiden och det går snabbare och snabbare med åren. Ingen teknik efter 80-talet kommer öka i värde eftersom 80-talet är "peak-teknik", ingenting har blivet bättre sen dess utan bara snabbare, mindre, billigare. Teknik tillverkad efter 10-talet blir oftast fullständigt obrukbar efter bara några år. Satsa på prylar som inte kräver uppkoppling, abonemang osv. iPod (stora ”classic” modellerna ej Nano eller Touch) har ökat i värde de senaste åren medans iPhone eller iPad är totalt värdelöst efter några år.
Kul att du nämner min favoritdesigner Dieter Rams, som fyller 90 i år.
Lösningen är att köpa hans Soffor och Hyllor, det har jag gjort, "Snövit"- grammofonen är hur cool som helst, men helt hopplös i ett modernt hem.
LL