2022-06-19, 18:29
  #565
Medlem
Fabriksbyggnads avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cleovarnamnet
Jag vet. Tack för ditt stöd och peppande kommentar! 🌷




Tack för länk, så gulligt av dig att leta upp det! 🌻 Ska lyssna.
Ja, jag har anledningar, men oavsett vad de var, så bottnar det ju i att jag hanterade problemen fel: jag tröståt i stället för att göra något konstruktivt. Och fattade ju varthän det barkade men jag hade gett upp och tyckte allt ändå var hopplöst och att jag ändå aldrig skulle komma att bli älskad och åtrådd tillbaka av någon.
Tycker jag/tror jag visserligen nu också men har iaf ändrat approach: jag tröstäter inte längre. Jag försöker steg för steg ta mig från this lonely place. Och jag fortsätter att gå ned det jag en gång gick upp och jag tänker inte stanna där. Vill veta hur det känns att vara smal. Har nog aldrig varit det på riktigt.

Cleo! Det handlar inte om din vikt, det tror jag du förstår med tanke på hur du skriver.

Rekommenderar kurser om självkänsla. De sätter sig inte direkt men blir ett verktyg på vägen.

Jag har varit osäker länge, men nu är det inte en grej. Kan noja om mitt hår och sånt ff… men jag har koll på mig. JAG är ok.

I mitt fall har det inte handlat om vikt.

Kram
Citera
2022-06-23, 12:21
  #566
Medlem
cleovarnamnets avatar
Wong, tack för inspirationen angående ägg från shewasahooahs träningsdagbok! Även om jag inte gjorde på 30 som du 😅 så blev det 3 ägg och lite grädde = äggröra till lunch. Så gott! Som att äta ett fluffigt, lent, mjukt moln. Och kanske lite kalorier över att lägga på en chokladboll eller två. 😇

Fortfarande på 91 kilo. Så otålig. Vill gå ner till 90 NU så att jag med gott samvete kan meddela alla jag ser att jag nu gått ner 30 kilo. Jag vet, spela roll, men det är ändå något speciellt med att kunna säga 30 i stället för 28 eller 29. 🎵 Siffermagiker är vi allihopa, allihopa, allihopa - jag med - och du med! 🎵

Har en ny challenge för den här och nästa vecka:
16 000 steg vilket motsvarar strax över en mil. Har bestämt mig, för att göra det lite roligare, att gå på varenda gata, hela gatan, upp och ned, på varje sida (sluta! Det är visst roligt!) på Östermalm, Vasastan och Gamla stan. Börjar med Östermalm och har skrivit upp en massa gator i min listapp. Så tillfredställande att kryssa för dem en efter en! (Södermalm och Kungsholmen - nä, vågar inte, läskiga stadsdelar.) Sen kan jag ta jobb som stadsguide.

Dagens pass blev reformer/megaformer/lagree, mitt femte besök. Som en medtränare sa: ”Ju mer jag tränar och ju starkare jag blir, desto jobbigare blir det!” True.
Ni vet de där maghjulen man kan köra med som man rullar framför sig i någon slags armhävning? Samtliga övningar är som den. Med underlag som rör på sig. Och fjädrar man kan spänna på för att göra det tyngre. Lätt effektivaste träningen jag någonsin testat! Och ja, jag anpassar och ”fuskar” en hel del men det är ändå väldigt ansträngande - svetten rinner! Händer mig aldrig annars.
Har inte gett upp gymmet, hade planerat in ett pass i går men träningsvärken från tisdagens megaformerpass var forfarande too much.

För övrigt har jag köpt en ny mobil. Jösses vilken bra kamera! Lite stressande! Den fångar en lite FÖR bra alltså.
Lite som när jag trodde att alla mina celluliter var borta för jag såg dem inte i spegeln i skenet i hallampan och sedan bytte jag glödlampa till en starkare… 🤦‍♀️
Dåliga kameror och skum belysning är ju ett tips för att känna sig snyggare.
Med detta ville jag säga att mobilen förslog en ny folder i bildbiblioteket som den döpt till ”konst” (hoppas att den inte menade ”konstigt”) och redan sorterat in bilder i och frontade foldern med en nakenbild på mig! Blev glad och smickrad (hey, åtminstone min mobil ger mig komplimanger!) för ett ögonblick innan jag kom på att den kanske associerade till Rubens eller Venus från Willendorf. 😅
Här är iaf bilden: (och ja, jag har trosor på mig men har ändå censurerat, så inte mer naket än man kan se i simhallen)

http://www.bilddump.se/bilder/20220623121156-83.251.1.114.jpeg

Alltså, mina höfter och lår… Väldigt rubenskt… men nu är jag inte ett konstverk från 1600-talet och är glad att mina höfter, rumpa och lår är betydligt smalare nu. Måste ha gått ner typ 20 kilo sen den bilden togs?


Citat:
Ursprungligen postat av ryssfemm
Hej! Jag har följt din träningsdagbok lite till och från, mest egentligen för att jag tycker du skriver väldigt roligt! Och så är det så gött att se alla fina och peppande kommentarer. Flashback är inte alltid internets rövhål.😌
Men det jag egentligen ville säga är att du ju är skitsnygg på bilderna! Jag fattar att man ser sig själv på ett annat sätt (jag med hell yes!) än andra gör. Men på riktigt, snygg!

Jag tror också, som ovanstående inlägg om att väga vs mäta, att det är bättre att göra det mer sällan för att inte tappa peppen. Såklart helt personligt, men när jag var som mest viktfixerad så var nog det dagliga (flera ggr om dagen!) vägandet mer triggande. Tror också på att mått är ett bättre mått (!) än vikt. Som du själv skrivit så har du med stor sannolikhet tappat mer i vikt men också gått upp i muskelmassa! Jag vet inte om du träffat en pt (har ej läst hela tråden), annars rekommenderar jag det varmt. Det är stor skillnad på att träna själv mot att få ett program, plus peppen och det extra jävlar anammat en duktig pt kan ge!

Keep on the good work, mycket inspirerande! 👏

Åh, gulle dig!!! 😍 Tack! Blev väldigt glad. Men har som sagt var valt ut bra vinklar och mitt ansikte visar jag ju inte och det är väl primärt där snyggheten sitter…

Jepp, ska mäta mig varje vecka nu, tänkte jag. Dock skippar jag inte den dagliga vikten. Tragiskt nog det mest spännande i mitt liv atm. 😉

Jo, har kört några pt-pass, ska nog köpa några till. Får t ex lite ont i svanken vid marklyft och är nojig över att skada mig, så är nog värt pengarna ändå.


Citat:
Ursprungligen postat av Fabriksbyggnad
Cleo! Det handlar inte om din vikt, det tror jag du förstår med tanke på hur du skriver.

Rekommenderar kurser om självkänsla. De sätter sig inte direkt men blir ett verktyg på vägen.

Jag har varit osäker länge, men nu är det inte en grej. Kan noja om mitt hår och sånt ff… men jag har koll på mig. JAG är ok.

I mitt fall har det inte handlat om vikt.

Kram
Gulle dig också! 😘
Har faktiskt börjat träffa (eller träffa och träffa, via chatt) en psykolog. Har bett om att få viga nästa samtal om mina utseendeissues. De påverkar mig enormt i vardagen och har gjort länge, länge. Började redan på mellanstadiet då jag började få ångest över mina fötter. Ja, jag vet. Men jag vågar fortfarande inte visa dem för folk (läs: män). De ser ut som hobbitfötter! Fast utan pälsen, tack och lov. Men väldigt ansträngande att må dåligt över allt i ens utseende. Vill så gärna känna mig kvinnlig och SÖT.
Citera
2022-06-26, 11:43
  #567
Medlem
cleovarnamnets avatar
Fortfarande på 91. Har visserligen ätit chokladbollar varje dag den här veckan men ändå inte gått över dagens tillåtna ranson av kolhydrater. Har också gått en mil varje dag. (16 000 steg.)
Visst, inte bra, men har dragit ned sockret till hälften och gör halva satser (ja, alltså - sockret hälften av hälften då 😉 ), i dag gjorde jag en fjärdedels sats på två msk smör, 1 msk socker, 1 msk kakao, 1 dl havregryn.
Förlåt, men choklad(bollar) är så gott och det är den enda njutningen i mitt liv just nu.
Ska hälsa på en kompis, som bor nära en idrottsplats, några dagar nästa vecka. Ska försöka träna lite löpning då. Eller ja - lär ju bli mindre löpning och mer skumpjogg i slow motion. Har alltid varit rädd att få ännu hängigare bröst än tidigare av att springa men ingen man lär ju nånsin se mig naken igen så spela roll. (Och förlåt, jag vill inte vara oartig, men ni behöver inte skicka PM och erbjuda era tjänster. Jag kommer aldrig NÅNSIN mer att ha ett one night stand, eller någon som bara ser mig som ett upprepat sånt, i mitt liv. Finns det ingen ömhet, omtanke och själslig och intellektuell attraktion så är det UTESLUTET.)
Så less på allting just nu. Mest mig själv obviously. Och fettet. Verkligen SÅ fet. Men visst - också en tröst. Tänk att vara så här missnöjd men inte ha något att förbättra. Om man bortser från min taskiga attityd har jag ju minst 20 kilo till att få bort.
__________________
Senast redigerad av cleovarnamnet 2022-06-26 kl. 12:12.
Citera
2022-06-26, 19:19
  #568
Medlem
maxatdunders avatar
Jag tror på dig Cleo du kan ta 85kg till Augusti om du ligger underskott, och då är det ändå en hälsosam viktnedgång. 80kg hade i teorin fungerat om du gick på några dagar vattenfasta och kraftigt underskott, hade inte rekommenderat det dock om du är inne i en period där du inte är så jätte pepp.

Det fina med träning är väl att man ändå kan se och känna förändringar veckovis tycker jag, och finns det något härligare än att kliva ur sin portdörr i 28 graders värme iklädd nyköpt sommarklänning efter att man gått ned i vikt? Fimpa skräpmaten! Heja heja!
Citera
2022-06-27, 09:14
  #569
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av cleovarnamnet
Jag vet. Tack för ditt stöd och peppande kommentar! 🌷




Tack för länk, så gulligt av dig att leta upp det! 🌻 Ska lyssna.
Ja, jag har anledningar, men oavsett vad de var, så bottnar det ju i att jag hanterade problemen fel: jag tröståt i stället för att göra något konstruktivt. Och fattade ju varthän det barkade men jag hade gett upp och tyckte allt ändå var hopplöst och att jag ändå aldrig skulle komma att bli älskad och åtrådd tillbaka av någon.
Tycker jag/tror jag visserligen nu också men har iaf ändrat approach: jag tröstäter inte längre. Jag försöker steg för steg ta mig från this lonely place. Och jag fortsätter att gå ned det jag en gång gick upp och jag tänker inte stanna där. Vill veta hur det känns att vara smal. Har nog aldrig varit det på riktigt.

Det är bra att du bygger upp dig själv igen. Känns som du har en kreativ sida. Har du det?
Själv befinner jag mig i ett krig mot något nattligt djur som äter upp mina planterade solrosor så fort de kommer upp ur marken. Efter jobbet ska jag snickra ihop ett växthus så de får stå orörda och växa till sig innan jag ställer ut dem. Inget fancy. Brädor och plast som jag hittat liggande hemma. Men det roliga är ju att vara kreativ och man rör sig väldigt mycket när man håller på med växter. Det är ett jäkla jobb och förbannat kul tycker jag
Citera
2022-06-27, 13:56
  #570
Medlem
-Ines-s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cleovarnamnet
Ska försöka träna lite löpning då. Eller ja - lär ju bli mindre löpning och mer skumpjogg i slow motion. Har alltid varit rädd att få ännu hängigare bröst än tidigare av att springa men ingen man lär ju nånsin se mig naken igen så spela roll.

Gå och köp en bra sport-bh med Mycket Stöd. Då slipper du det problemet i alla fall Inte kul om det känns som om brösten leker stora svallvågor när man tränar.

Följer din tråd också men har inte kommenterat än. Jag gillar dig fröken cleo! Visst klagar du ibland (vem gör inte det!) men du skriver med en sån humor att man bara måste gilla din personlighet. Ditt värde som kvinna sitter i mycket mer än enbart att ha en liten, söt, kvinnlig och slank kroppshydda. Tyvärr har jag själv problem med att koppla mitt värde till hur mitt yttre ser ut. Men jobbar för att komma ifrån det...men det är svårt. Tror vi är lagda åt det rigida hållet....om vi inte är nöja med vårt yttre är det som om det mesta i livet inte kan funka....som om livet får stå på paus tills vi uppnått våra mål. Och det är sorgligt, men för vi hinner gå miste om så mycket med den strategin.

Heja Heja Cleo!
Citera
2022-06-27, 16:32
  #571
Medlem
Väldigt skoj att läsa om dina framsteg, känner verkligen igen mig i hur jobbigt det kan vara när man hamnar på en vikt platå. När jag precis började ta hand om min kropp för 7-8 år sedan så gick jag från 115 kg till 75, och det var en jävla strid men sjukt värt det. Det jobbigaste för mig var runt 90 kg där jag nästan kände som att jag satt fast i två-tre veckor, sen plötsligt rasade jag ner i vikt till 85 kg.

Jag tror på dig, kämpa på!
Citera
2022-06-28, 10:35
  #572
Medlem
cleovarnamnets avatar
Ni är fan gulligast i världen! TACK för ert stöd! Har känt mig så himla ynklig, uppgiven och ensam (och ja, gnällig, motvalls, otrevlig och obstinat) de senaste dagarna. Blev verkligen genuint glad när jag såg era kommentarer. Svarar er individuellt nedan.

Gick förbi idrottsplatsen i går kväll. Den var igenväxt.
Stockholm må ha problem med kriminella gäng men Småland har problem med vildsvinsgängen och har tydligen helt gett upp kampen för de bökande bastarderna och givit carte blanche till vildsvins…svinen. Förlåt, men jäkla typer, på riktigt!
Så halva idrottsplanen har numera högt, vajande gräs och resten bestod av jordhögar. Tennisbanan hade inte ens ”stängslet” i mitten kvar. Svinen kanske triumferande grävt upp det med… Sen är det förstås primärt inte för att det är synd om en numera stockholmare som kommer på besök då och då utan för kidsen i byn. Men dagens barn kanske ändå bara hänger över mobilen och struntar i att fotbollsplanen, längdhoppet och tennisplanen numera har blivit pajat pga vanartiga vildsvinsgäng... 🐗

Cyklade iaf en halvmil nu, i ett underbart lätt duggregn! Så härligt! Har inte cyklat på flera år för att:
1. I Stockholm har min egen cykel blivit stulen
2. När jag hälsat på vänner har jag inte vågat fråga om att få låna cykeln, vill inte se stressen i deras ögon. Och ja, jag har inte heller vågat riskera att jag ska sitta sönder den. Sen kanske en cykel tål 120 kilo, men man vill liksom inte chansa på kamraters ägodelar. Räcker med att jag suttit sönder två (eller tre?) av kidsens skolstolar. 🤦‍♀️ (Visserligen gamla från typ 60-talet.)

Men nu väger jag iaf 91,2 kilo och susade glatt fram. Kul att kunna cykla en halvmil och på denna stund bara möta två levande, varav det ena var en robotgräsklippare. (OK, definitionsfråga huruvida de kan räknas som levande… 🙃 )
En annan sak jag vågade för första gången på flera år: gunga! Så härligt! Skolgården har fina nya gungor - de har vildsvinen inte pajat iaf… ännu… - och jag gungade en lång stund i går kväll utan att vara rädd för att hela gungställningen skulle kollapsa. ☺️

Var faktiskt liiite ansträngande att cykla igen (iaf i uppförsbackar), funderar på om jag ska bocka av det som ett övrigt träningspass eller ett konditionspass? Känns dessutom rejält i framsida lår…

Förra året tog jag med mig min våg när jag var här och hälsade på, men i år nöjer jag mig med min kompis våg. Är ju inte säker att den väger exakt likadant som min, men har som mål att iaf inte gå upp de dagar jag är här, om än inte minska i vikt. Blir lätt lite urspårat när man träffar vänner man inte ser så ofta, förra året blev det sockriga drycker, potatismos, chips, lösgodis, ”fingodis”, glass…
I år tog jag med mig sjögräschips… 😉
De är på riktigt så goda! Salta, knapriga, härlig umamismak och typ 5 kcal i en förpackning med några rutor. Rekommenderar dem verkligen!
https://www.clearspring.co.uk/products/organic-seaveg-crispies-original-crispy-seaweed-thins
Tog också med mig sojabönor och pumpafrön doppade i choklad - åtminstone högt fiber- och proteininnehåll. Och jordgubbarna i Småland är så mycket sötare och godare än i Stockholm… obs! Beror ej på att jag är nostalgisk lokalpatriot, det ÄR verkligen så! Kommer bingea jordgubbar och hallon när jag är här.

Jaha, nu återstår dagens 16 000 steg. 🙃

Och man ska tydligen inte tala om på sociala medier när man är bortrest, men om någon av er nu tänker göra inbrott kan ni väl ta med er soppåsen jag glömde gå ut med när ni går? Tack!!!

PS. Glömde faktiskt inte soppåsen. Mvh Lilla fröken präktig


Citat:
Ursprungligen postat av maxatdunder
Jag tror på dig Cleo du kan ta 85kg till Augusti om du ligger underskott, och då är det ändå en hälsosam viktnedgång. 80kg hade i teorin fungerat om du gick på några dagar vattenfasta och kraftigt underskott, hade inte rekommenderat det dock om du är inne i en period där du inte är så jätte pepp.

Det fina med träning är väl att man ändå kan se och känna förändringar veckovis tycker jag, och finns det något härligare än att kliva ur sin portdörr i 28 graders värme iklädd nyköpt sommarklänning efter att man gått ned i vikt? Fimpa skräpmaten! Heja heja!
Tack, dunder! 🌞 Känns skönt att höra dig säga det - hade tänkt gå ned till 82 innan skolan börjar igen, men 85 känns också helt ok!
Ja, så härligt med nya kläder som sitter snyggt (eller gamla man kommer i igen) men min mentala målbild är faktiskt att se het ut i ljusblå jeans och vit bomullsskjorta i tjockt tyg. Det sexigaste som finns, både på män och kvinnor! Och så nytvättat, fluffigt, blankt hår, fina örhängen, mjuka, blanka läppar… Platt mage och tydligt insvängd midja och fyllig, fast stjärt… Rosor på kind och solsken i blick…

Citat:
Ursprungligen postat av WONGnr1
Det är bra att du bygger upp dig själv igen. Känns som du har en kreativ sida. Har du det?
Själv befinner jag mig i ett krig mot något nattligt djur som äter upp mina planterade solrosor så fort de kommer upp ur marken. Efter jobbet ska jag snickra ihop ett växthus så de får stå orörda och växa till sig innan jag ställer ut dem. Inget fancy. Brädor och plast som jag hittat liggande hemma. Men det roliga är ju att vara kreativ och man rör sig väldigt mycket när man håller på med växter. Det är ett jäkla jobb och förbannat kul tycker jag
Åh - kan det vara ett vildsvin kanske!? 😂😂😂
Wow, så duktig du är som kan bygga det själv! Har allltid drömt om att vara händig! Kreativ? Nja, vet inte. Skrev en massa när jag var yngre och drömde om att bli författare men sen slutade jag på högstadiet. Men faktum är att jag de senaste veckorna kommit på två roliga och bra idéer - nåja, kanske inte är helt objektiv här 😉 - till två serieromaner. Mkt av plotten klar, återstår bara att teckna dem. 🤪
Och fick också feeling för det hus jag håller på att planera (drömmer om att en dag ha råd att bygga ett sommarhus här i min uppväxtort) och har sysselsatt mig en del med de skisserna. Är faktiskt riktigt nöjd! Men skulle nog inte kalla mig kreativ ändå…

Citat:
Ursprungligen postat av -Ines-
Gå och köp en bra sport-bh med Mycket Stöd. Då slipper du det problemet i alla fall Inte kul om det känns som om brösten leker stora svallvågor när man tränar.

Följer din tråd också men har inte kommenterat än. Jag gillar dig fröken cleo! Visst klagar du ibland (vem gör inte det!) men du skriver med en sån humor att man bara måste gilla din personlighet. Ditt värde som kvinna sitter i mycket mer än enbart att ha en liten, söt, kvinnlig och slank kroppshydda. Tyvärr har jag själv problem med att koppla mitt värde till hur mitt yttre ser ut. Men jobbar för att komma ifrån det...men det är svårt. Tror vi är lagda åt det rigida hållet....om vi inte är nöja med vårt yttre är det som om det mesta i livet inte kan funka....som om livet får stå på paus tills vi uppnått våra mål. Och det är sorgligt, men för vi hinner gå miste om så mycket med den strategin.

Heja Heja Cleo!
Tack! 🥹🌞
Jo, kanske måste göra det. Hehe, har ibland tänkt att jag skulle kunna slå mig själv medvetslös om jag råkar daska till mig själv i skallen med ett bröst. 🤭 Men OK, SÅ hängiga är de faktiskt inte… ännu… 🫣
Men köpte en ny vardagsbh- från märket Primadonna - dyrt men SÅ bra! Helt perfekt passform och så skönt stöd!

Jo. Men det är så svårt. Tråkigt att höra att det är så även för dig, att ens välmående dikteras av hur man tycker att man ser ut.
Sen är det ju så att man aldrig är så strikt och hård i sina bedömningar av andra som av sig själv. På andra fokuserar iaf jag på det fina och den allmänna helheten, på mig själv lägger jag allt fokus på det jag är missnöjd med. …och det är ju också så att oregelbundenheter och små skavanker på andra kan man tycka är charmigt och tom fint (om man ens tycker nånting om det hela), men på en själv ser man samma sak som lyten…

Citat:
Ursprungligen postat av Esoterical
Väldigt skoj att läsa om dina framsteg, känner verkligen igen mig i hur jobbigt det kan vara när man hamnar på en vikt platå. När jag precis började ta hand om min kropp för 7-8 år sedan så gick jag från 115 kg till 75, och det var en jävla strid men sjukt värt det. Det jobbigaste för mig var runt 90 kg där jag nästan kände som att jag satt fast i två-tre veckor, sen plötsligt rasade jag ner i vikt till 85 kg.

Jag tror på dig, kämpa på!
Åh!!! Så duktigt av dig!!! Bravo!!! 💪🏻 👏🏻 Hur har det varit att hålla vikten efteråt?
Citera
2022-06-28, 11:11
  #573
Medlem
Kongruensbojds avatar
Du ser lättare ut än 91 kg. Hur lång är du?
Citera
2022-06-28, 12:25
  #574
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av cleovarnamnet

Åh!!! Så duktigt av dig!!! Bravo!!! 💪🏻 👏🏻 Hur har det varit att hålla vikten efteråt?

Jodå, vikten har varit stabil sedan dess. Jag tror det är enklare att hålla vikten om man går ner i en inte för snabb takt samtidigt som man bygger bra vanor, precis som du gör med dina steg varje dag och att långsamt ändra kosten. Sen hjälper det enormt att faktiskt bygga muskler då man naturligt förbränner mer kalorier per dag.

Just det med att ut och gå varje dag hjälpte mig väldigt mycket, samt att jag körde IF(intermittent fasting) men det är inte för alla. Hoppas förövrigt att du är stolt över dig själv, att gå ner runt 30 kilo är en stor bedrift, och du ser fantastisk ut på progression bilderna.
Citera
2022-06-29, 22:12
  #575
Medlem
All-the-way-77s avatar
Det var länge sedan jag skrev här, men har följt dina inlägg. Det är tråkigt att du haft det så jobbigt. Livet är verkligen eländigt när det kraschar så. Dock fint att se hos dig det som jag tror är det viktigaste oavsett läge: att ha en vilja att ändå fortsätta framåt.

Citat:
Ursprungligen postat av cleovarnamnet
http://www.bilddump.se/bilder/20220522220203-83.251.1.114.jpeg

Dessutom vill jag säga att det här är en jättefin bild.
Citera
2022-07-02, 10:23
  #576
Medlem
cleovarnamnets avatar
Hemma igen. Inte gått upp ett hekto. Lyckas hålla en mil om dagen, tänker nog förlänga det tills jag är nere på tiotalet 80, bara 1,6 kilo ifrån...
Funderar på att köpa en ny cykel. Vet dock inte om det är värt det, min gamla blev stulen två gånger (första fick jag obviously tillbaka den) och dessutom läste jag igenom hela denna tråd om cykelhjälmar på tåget upp igen och blev lite nojig.

(FB) Vuxna med cykelhjälmar, hur blev det så här så här fel?

Verkar som väldigt många känner folk som blivit allvarligt hjärnskadade/dött när de cyklat utan hjälm. Jag har inte haft hjälm sedan jag var typ 11. Jag tycker verkligen inte om det. Och nej, det handlar inte om, vad flera användare i tråden skriver, att man skulle bry sig om vad andra tycker. Jag bryr mig snarare om vad JAG tycker. 😂
Men det är härligt att cykla! Skulle gärna cykla till och från jobbet om det inte vore för att jag då måste cykla igenom tre stadsdelar innan jag är ute i lite lugnare områden. Benen och stjärten känns också fasta och fina efter dessa dagar.
Nåväl, tänkte börja med att ta upp spinning igen även om det är så OTROLIGT FRUKTANSVÄRT TRÅKIGT!!! Men jag måste verkligen konditionsöva!



Citat:
Ursprungligen postat av Kongruensbojd
Du ser lättare ut än 91 kg. Hur lång är du?
Har trott att jag var 170 men tydligen är jag 171… Men ganska kraftigt och stabbigt byggd. Tror det är därför folk ofta inte trott/tror att jag väger det jag gör.

Citat:
Ursprungligen postat av Esoterical
Jodå, vikten har varit stabil sedan dess. Jag tror det är enklare att hålla vikten om man går ner i en inte för snabb takt samtidigt som man bygger bra vanor, precis som du gör med dina steg varje dag och att långsamt ändra kosten. Sen hjälper det enormt att faktiskt bygga muskler då man naturligt förbränner mer kalorier per dag.

Just det med att ut och gå varje dag hjälpte mig väldigt mycket, samt att jag körde IF(intermittent fasting) men det är inte för alla. Hoppas förövrigt att du är stolt över dig själv, att gå ner runt 30 kilo är en stor bedrift, och du ser fantastisk ut på progression bilderna.
Åh, så upplyftande att höra! Och åter igen - så starkt av dig! Så glad för din skull att du håller vikten!
Och tack för dina vänliga ord! 🌞

Citat:
Ursprungligen postat av All-the-way-77
Det var länge sedan jag skrev här, men har följt dina inlägg. Det är tråkigt att du haft det så jobbigt. Livet är verkligen eländigt när det kraschar så. Dock fint att se hos dig det som jag tror är det viktigaste oavsett läge: att ha en vilja att ändå fortsätta framåt.


Dessutom vill jag säga att det här är en jättefin bild.

Tja. Vad är alternativet? Men är fortfarande ganska ledsen. Inte hela tiden, nota bene. Livet är förstås kul också! Men som det står indirekt i Barbapapa, som jag läst femtiotusen gånger nu för min barbapapsentusiastike treårige brorson - man blir olycklig när man är ensam. Iaf när man är intresserad av någon som inte är intresserad tillbaka. Är jag inte kär i någon skiter jag i partner. Har aldrig varit intresserad av någon bara för att ha någon. Skulle tvärtom göra mig väldigt olycklig. Jag vill tända helt på en persons utseende och insida för att det skall vara av intresse, och jag möter väldigt få såna personer.
OK, låter sjukt fånigt, men känns som jag har fått lite av en existensiell kris. 🙃 Insikten att jag kommer vara ensam resten av livet är väldigt ångestgivande. Kommer aldrig träffa någon sån man igen, han var allt jag drömt om sen jag gick i grundskolan. Ja, på riktigt. En intelligent, bildad, känslig, kulturell, konstnärlig naturvetare med ett yrke jag alltid uppskattat, som dessutom har en personlighet och ett utseende jag verkligen tänder på som dessutom fyller mig med ömhet. Så många gulliga små saker, som att börja äta en biskvi med kniv och gaffel och se förvirrad ut under tiden, hoppa uppspelt fram och tillbaka i soffan när det var en engagerande scen i en film, ivrigt komma springande som en söt hund med en tidning om inte i munnen så i handen och upphetsat förkunna: ”Det ligger en högertidning här!!!” (Han var socialist eller dylikt.) (Det är inte jag.) Aw. Så jävla söt.
Och nej, jag tänder inte ofta på en mans personlighet, intellekt OCH utseende och kropp.
Eller - vad fan, det är faktiskt superkul att flirta i vardagen! Var, då. På den tiden jag vågade. Och jag kan nog bli snabbt spontanförälskad i allt från läkaren jag möter på vårdcentralen till en skribent på flashback till en extra gullig liten champinjon i grönsaksdisken på ICA och mannen som håller i den, men det går ju över lika snabbt.
Dessutom hade han sjukt fin röst och sjukt sexiga händer… Vet att det är knäppt men ledsen att jag aldrig fick se hans handstil. Handstilar är också en sån grej som kan vara sjukt sexigt! Eller hur han ritade. Har alltid älskat män som kan teckna! Mkt sexigt!
(Och jag vill också påpeka att vi bägge gick in i det här "casual" men att mina känslor utvecklades och jag hade hoppats att hans också skulle göra det. MEN samtidigt är jag lättad. Vet att det är otroligt ytligt, men jag kan inte visa vem jag är/slappna av framför någon jag är kär i när jag hela tiden känner mig fulast i världen. Dessutom nämnde han redan från början någon annan kvinna, men det hade jag också gjort, före honom, men bara som ett svepskäl. Om det skulle vara så, efter vi träffats IRL, att jag inte var intresserad, ville jag verkligen inte såra honom. För det är ju en superdiss, att stämma träff med någon men sedan inte vilja mer efter dejten. Då tyckte jag att det var ett perfekt svepskäl som man presenterade redan innan man sågs "Jag vill gärna träffa lite nya människor men är fortfarande kär i någon annan, så tyvärr tror jag inte att jag kommer gå vidare med det här, men träffas gärna för lite förströelse på en date, om det är OK för dig?" Fan vad smart jag kände mig! Jag skulle låta bli att behöva såra honom. Sen var det ju typ en man jag drömt om sen jag var 12 som stod där.)
Sorry. Jag skulle inte skriva mer om honom. Också av respekt för honom.
Usch, jag är så jobbig! (Därför periodisk fasta tyvärr inte kommer funka. Jag är för glupsk i kombination med underlägsen disciplin och impulskontroll.)
Jag känner mig som en kombination av trulige Mowgli i Djungelboken samt den där galna, röda fågeln i Kalles fågelexpedition, eller vad den nu heter, som man ser på julafton. 🤯
https://m.youtube.com/watch?v=nuOW-sSQgD4&t=7s

Och jag säger som Elin i Fucking Åmål: ”Jag ska bli lesbisk.” Aldrig mera män! ( 😐 )


Anyhow. Det existerar inte att bara stå kvar på samma ställe. Eller ligga, gråtande, då.
(Ska också säga att jag har PMS så jag vet ju att senaste dagarnas förstärkta ångest och gråt beror på det.)
Men. Börjat plugga franska igen. Börjat instagramma igen. Börjat läsa igen. 100 böcker samtidigt, FÖRSTÅS. Har börjat seriöst med knipövningar (tips till alla kvinnor - wow, man märker effekt snabbt - och ja, sen har man ytterligare en sak att noja över, ens status innan man började med dessa…). Har klippt lugg. Har börjat träffa fler människor. Har börjat prata med främlingar. (Ibland lyckas jag, ibland inte.) Har börjat öva kalligrafi. Har köpt en epilator plus en IPL för att äntligen förhoppningsvis slippa håriga ben. Har börjat teckna/skriva en serieroman samt en extremt dålig deckare som utspelar sig i skolmiljö.
Knappast revolutionernade saker men vad fan, jag går iaf inte bakåt eller står kvar på samma ställe.
Och jag har mina listor jag checkar av. 10 * 10. Sen SKA jag vara över honom och dessutom sprallig, pepp och glad igen!

Tack! Det gjorde mig glad! 🌞



Mod - förlåt - snälla, bli inte arg! Jag vet att det här ska handla om träning. Jag lovar att skärpa mig. Ska i veckan bara uppdatera om mat och träning! Får börja prata mer irl så kanske jag kan hålla mig till ämnet här. 🙃
__________________
Senast redigerad av cleovarnamnet 2022-07-02 kl. 10:31.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in