Citat:
Ursprungligen postat av
znor
Grymt jobbat! Känner igen dig från massor olika trådar. Och du ska vara väldigt stolt över jobbet du faktiskt gjort. Det betalar tillbaka sig att vara i nykterheten om man nu söker det.
Har alltid trappat ner benso själv även väldigt höga doser på över 30pills/dag xaanor/ikto/stess.
Käkat benso sen jag var ung, i 15år.
Det är vidrigt, hjärnan spelar dig fula spratt.
Jag har rätt "öppet" sinne. Brukar kunna följa med o faca det mesta.
Men bensoAT visar sitt ansikte, fan vad ATn psykar än till max.
Alla sinnen är så överkänsliga, känsel/lukt/syn/hörsel - psyket är 100% aktiverat KONSTANT.
Kändes som jag satt vid avgasröret med öronen och lukten från allt var så overkligt starkt.
Samtidigt som det kändes som jag "tappade" kontrollen precis när som helst.
- Precis så kändes det när jag fick delirium, just det med sinnen.
Var den yngsta dom stött på med deliruim. Väldigt mkt alkohol samt benso i sjuka mängder varje dag.
Hade sinnessjuk hög puls samt blodtryck.
Kommer hålla mig borta från att missbruka benso, missbruk för mig är att tappa kontrollen över bruket. Kommer nog behöva poppa några xanor var dag livet ut tyvärr.
(Haft många missbruk)
Nu senast hoppa jag från 13 xanor/dag till 2mg om dagen.
Vart rätt sjuk, dröjde ett tag att hitta tillbaka, inte helt landat psykiskt än.
Det va väll 2-3 månader sen.
Lyrica hjälper som du vet extremt mycket.
Håll dig till en skrikit plan, ta lyrica när du absolut måste, inte för det är lite "tråkigt"
Själv höll jag mig till lyrica när jag slutade efter ett 6 månaders sub & benso missbruk.
Först var lyrican till att boosta dom andra 2. Men sen när jag bestämde mig att sluta så gjorde det underverk! Slutade sedan med lyrican någon månad senare.
(Ha i åtanke att jag inte ens gick in på det fysiska)
Jag har nog missbrukat benso i 17 år och subutex och vissa andra opiater 13 år....
har nog alltid sedan jag provade det som fick mig slappna av varit beroende av själva känslan av att hjärnan lugnar ner sig. När man har ADD så har hjärnan typ 1000 tankar i sekunden och det går aldrig fokusera på något, det är så jävla jobbigt! man vill bara ha tyst och lugn i skallen. Det får jag av de flesta GABA droger som alkohol, benso, lyrica och faktiskt en viss del dexamfetamin i låga doser.
Jag kan knappt lämna min lägenhet helt nykter, måste ha något direkt när jag vaknar eller så blir jag mer och mer rastlös och till slut gör jag något åt det, antingen ett samtal eller en väntande beställning. Allt blir oerhört svårt i nyktert tillstånd , får ångest, social fobi, tvångssyndrom, nervös som fan osv. Har också asperger som bidrar till detta. Droger är tyvärr det enda som funkar för mig.
Det som gör att jag vågar existera, prata med folk osv....
Vet inte vad mer jag kan göra, första gången jag sökte hjälp var jag 21 år , samtalsterapi i 4 år. Visst kändes det bra att prata av sig men ej gick det sluta så fick eventuellt söka till en beroendeenhet för mitt extrema benso och subutex beroenede när jag var i ca 30års åldern och hade supit och knarkat konstant
.
Efter 3 år gick det ändå inte, antingen va jag tvungen att ha benso eller sub , klarade mig inte utan någon av de. En gång när jag gått riktigt hårt på iktorivil i hundrtal plus all sub tog ikton slut och då fick jag problem. Fattade att jag måste ha vård så fort som möjligt innan jag riskerar att dö, Fick direkt sluta med suben och gå över på 40 mg stesolid som skulle trappas ur i 5-6 månader.
Jag var glad att få hjälp med de doser ikto jag ätit motsvarade ca 150mg men 40 mg var högsta de kunde ge, efter ca 4 dagar kom ATn på riktigt. Jag kände som jag hade världens värsta influensa, jag hade ont i halsen, feber varje dag, ont i varenda led och varenda muskel och kunde knappt gå. Jag vet inte vilken del som var vilken men de gick nog in i varandra, jag låg sömnlös och hallucinerade i nästan delrirum , skakade och hade frossa och hög feber hela tiden, jag klarade knappt gå på toa.
Jag var tvungen att ta buss till apoteket för få min utskrivt av diazepam möjligt. Kunde inte ens stå upp, svetten rann som det regna om mig, till slut gick de med på det efter att ha fått alla uppgifter, nu trodde jag att jag skulle få min kartong med en minimal räddning i handen men nej de var tvugna att delas ut på sjukhuset och då fick jag ta mig dit och sitta och vänta bland 5-6 andra, ska påpeka här att jag kunde gå max 5 meter i taget innan jag fick sån yrsel att jag nästan svimmade och var tvungen att hålla i något. Det tog evigheter att få det lilla paketet stesolid, men självklart fick jag inte ens med det hem utan ta blåsa alkomätare sedan fick jag 40 mg i en liten påse och fick gå och komma tillbaka 3 ggr i veckan.
Detta kändes som en mardröm. Varje dag jag vakna mådde jag sämre än dagen innan, jag var säker på att jag skulle dö nu vilken dag som helst och jag önskade att inte vakna till ännu en dags plågor. Till slut fick jag börja gå 2 ggr i veckan när de fatta att jag inte tänkt äta alla direkt utanför dörren och till slut 1 gång i veckan och få en veckodos....gud vad skönt. Det värkte överallt....ben, armar, huvud, tänder, händer och fötter, jag frös och skakade om vart annat fast det var sen Maj och strålande sol och 25 grader ca.
Detta totala helvete fortsatte i 23 dagar innan jag började må lite bättre....antar då suben börja släppa ATn, min sommar var ju i stort sett förstörd men rörde inte xanor eller sub igen fram till november när fucking corona kom.
Då sket jag i allt jag pundade sönder och samman dygnet runt varenda drog som gick att få tag på. Jag var inte nykter en timma. Efter veckor av kaos och överdoser varje dag tog allt slut utan suben. Jag sov då ca 16-18 timmar om dygnet och åt knappt någonting. Aldrig varit så trött i hela mitt liv. Kunde vakna kl 15.30 på eftermiddagen....låg och kolla lite netflix och fastna i serien Gothan så jag hade nåt att följa, vid kl 19.00 kände jag totalt utmattad och var tvungen att sova för natten, såhär fortsatte det i ca 2 veckor. Vakna, ligga kvar i sängen, äta en macka om jag orka, somna om.
Först efter nyår nångång blev det lite bättre....men bra på riktigt mådde jag inte
det var något jag inte visste hur man gjorde. Kunde inte tänka mig en dag utan droger. Det var så längesedan jag varit utan något att jag knarka istället för att äta typ, kunde komma på mig själv oj det va nog 3 dagar sedan jag åt den där mackan....
Rekomenderar ingen att gå såhär långt, jag undrar varför jag fortfarande lever.
Sist jag lämade in ett drogtest på lab var också sista gången jag gick dit, hade blivit uppsagt från jobbet, hösten var i full gång och jag kunde inte må sämre. Jag tog allt, blandade ungefär 10 ggr så mycket av allting som var farligt att blanda som tex opiater, benso, alkohol, lyrica, tjack, mdma....allt bara fortsatte.
Provet visade positivt på 21 olika substanser och personalen undrade hur jag kunde vara vid liv. Sa bara att jag tog det lite olika dagar och på såna testar ger många droger metaboliter av sig speciellt olika benso, diazepam bryts tex ner till oxazepam som är sobril och ett helt annat ämne, sådär är det med det mesta så givetvis hade jag inte 21 olika droger i kroppen men jag hade tagit allt som gick att testa för tydligen...
Det finns inget lyckligt slut, inte vad jag kan se än iaf.
Jo det vore väl att få dö då äntligen så denna misär är över, jag hade behövt livslåmg KBT och psykoterapi men för det måste jag va drogfri först.... ja snacka om moment 22 här. Hopplös loop av misär. Ibland hjälper det att skriva av sig lite här. Inget är överdrivet, påhittat elller förfalskat. Så här har mitt liv sett ut sedan jag va ca 19-20 och är snart 37.