Kunskapsargumentet mot fysikalismen

Låter som en logisk motsägelse.

Vad är skillnaden mellan att ha upplevt något och att veta ”allt” om hur det känns att uppleva det?
Är de inte samma sak?

Måste man inte ha upplevt något för att veta allt om hur det är att uppleva det? Har man inte upplevt X så vet man ju inte ”allt” om X-upplevelsen.

Man kan inte veta hur något känns utan att ha upplevt det.

Jo, det är en konsekvens av hela din argumentation.
Nämligen att du gör gällande att:
veta allt om en känsla är ekvivalent med känslan.

Jag kan köpa det, men då kan man inte sen säga att hon inte upplevt känslan.

Kärnfrågan är vem Mary är? I vilket kontext existerar hon som ett centralt jag?

AI-forskaren Marvin Minsky beskrev den neurologiska hjärnan som ett massivt parallellt system bestående av hundratals konkurrerande hjärndelar som har olika information, implementerar olika strategier och vill olika saker. När vi tänker uppstår en dragkamp där det starkaste laget vinner. När vi reflekterar över hur vi tänkte så beskriver introspektionen ett centralt jag som fattade beslut, men det var inte så det gick till.

När Mary besitter deklarativ kunskap om hur färgseendet fungerar så återfinns denna kunskap i de delar av Marys hjärna som används för intellektuellt tänkande. Om Bob berättar för Mary hur det känns att se röd färg så når inte den förmedlade kunskapen den del av Marys hjärna som tolkar synintryck. Där återfinns bara procedural kunskap som skapas genom att Mary faktiskt ser saker på riktigt. Om Bob berättar för Mary hur det känns att se röd färg så aktiveras inte samma nervbanor som när Mary själv ser röd färg, helt enkelt därför att det inte finns någon neurologisk förbindelse mellan öronen och den del av Marys hjärna som tolkar synintryck.

När Mary ser röd färg på riktigt så kommer det vara en ny upplevelse för den del av hjärnan som tolkar synintryck. Introspektionen kommer då göra gällande att det är en ny känsla som hon aldrig upplevt förut. Även om den intellektuella delen av Mary tycker något annat så kommer den inte att vinna dragkampen. När vi ser något med ögonen så har den direkta upplevelsen alltid företräde framför de teoretiska resonemang vi kan göra.

Det bästa som skrivits i den här tråden hittills.

Och den deklarativa kunskapen är, per definition, den som kan utsägas och skrivas ner, formuleras. Därmed kan den överföras direkt till en annan person. Medan upplevelsen av färgen röd inte kan det. Den kan inte reduceras till ord och kunskapen om hur rött ser ut går därmed inte att förklara. Vilket dock inte bevisar att ”fysikalismen” har fel, som TS hävdar.

Det faktiskt upplevelsen, troligtvis.

Igen: ingen som har påstått detta.

Varför inte då?

Av samma anledning som du inte kan förklara för någon som aldrig har sett färgen röd hur det är att uppleva den färgen. Det är ju en erfarenhet helt enkelt. Och den bygger på specifika våglängder av ljus.

Läs WbZV:s inlägg #149

Anser du att upplevelsen är fysikalisk?

Definiera ”fysikalisk”.

Ur ett tredjepersonsperspektiv: Upplevelsen uppstår ur processer i materien. Utan den fysiska substans som hjärnan utgör, ingen upplevelse. Upplevelsen är ett mönster i materien.

Men ur mitt förstapersonsperspektiv är upplevelsen bara sig själv, omedelbar och irreducibel, dvs. kan inte beskrivas helt i ord.