Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

Har väl inga tips men vill ändå skriva att jag kan känna igen mig i meningslösheten. Ibland undrar jag vad jag håller på med.

Har du sökt hjälp för din förmodade depression någon gång? Kanske värt att prova annars.

Finns att bolla med i pm om du vill och behöver lätta på hjärna och hjärta. Kämpa min vän.

Men har du gjort något för att må bättre då? Nåt aktivt liksom? Medicin? Terapi? Tatt en prat med en präst/diakon om exsistensiella frågor? Hängt med nån äldre gubbe med livserfarenhet? Tränar du? Vitaminer och mineraler har du kollat så du inte har någon brist? (Man kan få luriga "depressioner" av t.ex. brist på d och b12)

Du har barn... där har du faktiskt ett syfte. Ditt syfte och din uppgift just nu behöver inte vara något annat än att vara en bra förälder och uppfostra ungarna till trygga, empatiska individer med ro i själen och framtidstro. Du ska finnas där hela vägen åtminstone tills de är vuxna. Inget engagemang skriver du. Nåväl du måste engagera dig i ungarna även om du inte känner något, "fake it till you make it". Försvinner du kommer dina barn och föräldrar förlåta dig men de kommer inte förlåta sig själva för att de inte gjorde mer för dig, smärtan du ger dem kommer de bära med sig hela livet, just nu kan ditt syfte vara att ge f*n I att ge dem de såren.

Detta med att du skriver om att du lever för andras skull bara... vet du, det är faktiskt ett val du har där. Det går att bestämma sig för att man ska leva för sig själv, självkärlek. Nej, det är inte så enkelt, jag förstår vilsenheten och tomheten men du har ett liv, du är god nog och du är värd lika mycket som andra. Claima rätten till dig själv. Förutom ungarna kanske ditt syfte bara ska vara att gå ut och se på stjärnorna t.ex. det räcker så, du räcker så.

Skulle också önska att du läste på lite om depressiva tankemönster också. Ibland kan man uppfattas ha en depression när man i själva verket har ett inlärt depressivt beteende där man vänder allt mot sig själv som en överlevnadsmekanism. Detta är inte ovanligt hos dem som varit med om ting som barn eller vuxit upp i ett medberoende

Du ska åtminstone inte ta livet av dig! Det är så förbaskat fint att få se rosa sommarhimlar, sammetsnätter i september, norrsken, hundvalpar och ungar som är glada till exempel - tänk om du skulle missa det! Heja heja

Intressant att svara när det står mvh bot... Att det inget finns något direkt syfte förstår nog egentligen alla. Meningen blir vad man gör det till. Jag känner väl också sådär angående att leva numera men det betyder inte att jag vill dö nu, bara hålla dörren öppen till att dö när jag vill det och ha det som min exit.

Jag fann spänning i olika sexuella grejer. Allt det var några år sedan men pågick väldigt länge och gick ut på att ge tjejer jag litade på vassa svärd för att hugga av kuk*n när vi hade sex och tjejer jag inte vågade lita på låtsassvärd som de inte visste om var trubbiga. Det gav mig väldig spänning och mening.

För övrigt har jag gett blanka fan i världen. Den får bara som den är, som den vill. Inte mitt bekymmer att ligga sömnlös över. Man orkar inte lika mycket nu som när man var 20. Det är ändå bara väldigt få som vill en något av värde så då kan alla dom vara i ett fack för sig, tillsammans med varandra. Men inte med mig för där har dom inget att hämta mer än på sin höjd ett nej.

Trist! Hang in there!

Min flickvän sa åt mig i början att hon alltid har varit trogen. Att hon aldrig har gjort något bakom andras rygg. Igår så gjorde vi slut eftersom jag började kritisera henne över att hon inte är trovärdig, att hon ständigt ser sig själv som offerkotta och aldrig tänker på mitt perspektiv. Hon sa att allt jag sa var sant. Därefter erkände hon att hon var otrogen mot sitt tidigare ex och att hon har haft sex med olika män trots att hon tidigare sagt hon inte gjort något.

Hon bryr sig inte alls om mig känns det som, det enda hon bryr sig om är att jag kritiserat henne trots att hon gjort likadant mot mig.

Jag försöker reparera relationen men hon verkar obrydd eftersom jag kritiserade henne. Att hon ljugit för mig hela tiden är tydligen inget fel om, men att jag kritiserat henne, det är en dealbreaker.

Jag kommer förmodligen snart antingen gå till akutpsykiatrin eller ta mitt liv. Jag har ingen nu i mitt liv, ingen att prata med. Inga vänner, ingen familj, ingenting. Kommer snart göra något.

Du ska inte ta det på för stort allvar. Ni kanske inte var gifta eller förlovade och hon hade kanske inte lovat att vara trogen under precis alla timmar som er relation varade. Att ljuga är inte brottsligt i Sverige om det inte sker under ed i domstol.
Om du hade varit bättre eller mer passande till henne än vad hon tyckte att du var så hade hon stannat. Ditt självförtroende har fått sig en törn men nyktrat till och då är det upp till dig att lära dig av det istället för att lipa.

Varför? Har försökt lita på henne under flera månader, spenderat tusentals kronor på tågbiljetter och skit till henne. Nu händer det här. Bara insult to injury.

Det känns som att det är en kvinna som inte kan passa dig. Varför ska du ta livet av dig. Även om du inte har några vänner och bekanta måste livet gå vidare. Vad är det som gör att du inte har några vänner och bekanta. Det borde vara väldigt enkelt att hitta bekanta vänner om man aktiverar sig.
Om man gör slut och letar efter en ny kvinna så dör man inte. Jag tror inte att det är någon som har dött av att starta en ny relation.

Varför kritiserar man den enda personen i sitt liv? Sluta bry dig vad hon gjort innan dig det är ju ett helt annat liv.
Nu är det väl försent men till nästa gång sköt dig. Ta helgen på dig sup och sörj så ses vi på måndag.

Okej men så är det väl för de flesta i de flestas relationer numera. Om du vill ha livslång trohet så måste du flytta till ett land med sharialagar. I Sverige gäller svensk rätt på gott och ont.
Du investerade ditt känsloliv för djupt och kostsamt i henne. Hon har rätt att gå vidare oavsett hur många tågbiljetter du köpte till henne. Inte mycket kommer att hjälpa dig mer än att bestämma dig om du vill och i så fall kan få henne tillbaka eller inte.
Om hon har passerar gränsen för vad som inte går att förlåta eller om hon inte längre vill ha dig så är det så det är eller kanske var under hela eller senare delen av er relation.
Om du hade haft tio andra kvinnor som flörtade med dig så hade hon redan varit glömd och förlåten eller kanske tom du varit den som hade varit en otrogen lögnare.

Hon påpekade hela tiden småsaker i mig, att hon vill ha en perfekt man. Hennes humör skiftade hela tiden.

Sedan fick jag nog. Då sa jag att hon inte städar, att hon dömmer andra, att hon inte är hygienisk osv. Detta bröt henne tydligen och hon erkände att allt jag sagt om henne stämmer. Att hon har varit otrogen med andra tidigare och sådant skit.