Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

funderar på att åka ut i urskogen om någon dag och tälta , grilla bara slappa i hängmattan och fiska lite ,
någon annan här med samma tankar ? saknas kylväska och en ny sovsäck innan åk som jag måste köpa . någon med ideer om detta önskas input

Väldigt mååååååånga jobbiga flashbacks idag.... såg en video som starkt påminde mig om en incident hos min pappa när jag var runt 11 år gammal.. han hade två walkie-talkies för barn som jag älskade att leka med..

Plötsligt en dag var laddsladden till dom avklippt på mitten... jag fick skulden för det, som precis allt annat dåligt som skedde... fast jag visste vem som saboterat sladden - Storebrorsan. Men ingen trodde mig, såklart. Blev slagen av min pappa och hatad av min pappas sambo, samt någon 19-årig kanadensisk barnflicka som bodde där, som bara hatade mig för att hon kunde och som kallade mig "jävla äckel" i tid och otid.. så även den gången.

Ord kan såra och göra ont länge. Och jag glömmer inte...

Det tycker jag du borde.

Idag har jag varit frustrerad så in i helvete. Allt för en liten jävla apparat, funkar gör den i vart fall inte och det ger mig nästan borderline! Nej, så illa kan det aldrig gå efter det att man är färdigbakad i ugnen, men det är nära inpå att det är så illa!

Ord sårar en bara om man tar dem seriöst.
Mina päron kunde också lägga skulden på mig eller min syster för saker vi inte gjort.
Det är sjukt dålig stil när man bara tar för givet att en person tex snott en grej.

varit dit nu på kväller och tagit ner ett träd , blir ved av det att lägga på brasan vid grillning ,
mycket fisk i sjön verkade det vara , då det va full fart på de.

någon annan här som brukar tälta lite i bland ? tror det är bra för ens mående

Åh gud vad härligt! Det hade verkligen behövts Och en kall öl
Usch fyfan. Mår dåligt av att bara läsa det. Hemskt att inte bli trodd och känna sig så jävla hjälplös som barn...att ingen lyssnar på en och tror på en. Får jag fråga en sak? Har det gjort så att du blir superledsen nu i vuxen ålder om någon inte tror dig? Kan tänka mig att sånt sätter djupa spår..

Aa riktigt härligt! Höra fåglarna kvittra och andas in frisk luft och bara "va" Rensa huvudet på alla tankar liksom!
Hej Cherry :*

Jag förstår hur du känner dig, har varit med om något liknanade fast inte att bli slagen som tur är, men vet hur det känns att bli utskälld som fan och utan att det tar stopp när det blivit ett missförstånd och ingen tror på en och så är man liten också och inte lika bra på att förklara och sätta dit personen som gjort det Har du någon kontakt med dina föräldrar nu? Hur mår du annars? Med så många trauman och skit som hänt måste det vara riktigt svårt att inte bli påverkad och påmind ofta om det förflutna.. *kramar*

Jag vet att du har psykoser och dylikt. Jag lider med dig. Alltså skulle du kunnat sluta läsa runt på andras hemska berättelser och annat? Det är inte bra att göra det så om man bara har ångest eller fullskalig psykos eller schizofreni.

Take care.

Till Ghostedbyme, jo att gå ut i naturen är nog det absolut bästa när man har ångest. Där gör du helt rätt!

Usch 😔 jobbigt det där...

Jag mår sådär. Håller mkt inom mig.. känns som att jag bara kan öppna mig för folket här typ. Nej, jag har inte pratat med dom sen mars- april förra året. Känns tufft på flera sätt.. men om man gjort det valet så får man stå på sig till 100 procent - så viktigt.

Kramar om. ❤


Det är en idé, jag borde inte läsa och se sorgliga saker. Det har du helt rätt i. Men ibland hjälper det inte - flashbacksen kommer ändå typ av ingenting... jobbigt.

Mvh ❤

**** Tack för era svar jjujju och Filosofenshuvudbry. Jag uppskattar det, men får lämna diskussionen därhän pga chattregeln.

Vill inte dö . Tyckte om min liv. Att psykiatrin bara förstör människors liv på detta sätt .

Min pappa och psykiatrin förstörde mitt liv. Att allt bara kunde bli såhär.

Älskade att shoppa, träna, träffa vänner och jobba. Dricka kaffe, sova, äta god mat, dricka ett glas vin ibland, promenera med min hund. Bara njuta av stunden.

Man måste lära sig att klara sig själv, men ville inte vara ensam. Men hellre än ensam än att må såhär. Är bara en orolig person som mår bra om jag får några kramar.

Vara stark när man är som svagast. Förstår att man drar sig undan när man mår dåligt. Men bara min pappa som verkligen försökt förstöra mitt liv aktivt, och psykiatrin.

Berätta mer om din pappa Mellie. Vad gjorde han som var så oförlåtligt?

Han fick mig inlåst på psyket, övertalade läkaren att jag skulle bli tvångsvårdad. Sedan efter ett tag fick han mig även utskriven. Ingen empati att jag nu mår dåligt. Ljuger om precis allt. Fick ganska nyligen veta att jag har en halvsyster som han bara träffat ett fåtal gånger.

Han är en hysterisk person, charmig vartannat, dagliga hysteriska utbrott. Påverkat mig med sina utbrott... I olika riktningar som alltid varit ofördelaktigt för mig.

Finns så mkt att berätta. Om han får höra ngt problem med mig så ska han ta över det och kontrollera det.

Min mamma som dragit mig tillbaka hela tiden.
Jag borde ha brutit kontakten med dem för länge sedan.

Han var totalt frånvarande under min uppväxt. Förutom när han var trevlig på fester eller fick utbrott hemma.

Försökt tvångsbehandla mig ett antal gånger. Undersökningar för våldtäkt, trots att inget hände. Och antal andra fall men inte kunnat stå emot honom. Önskar att jag kunnat få leva mitt liv