Den stora samlingstråden om besvärliga grannar

Jag tror att vi är lika goda du och jag, när det gäller detta.
-Skillnaden är att jag inte ger mig till att "kasta sten i glashus".

Jag lägger mig inte i den diskussionen men det är iaf icke så jag menar.
Gå till närmaste grannarna över/under och hör, sedan kan du ju snacka med den/dom grannarna du känner bäst med så får du en hyfsad bild av varifrån ljudet kan komma. Träffar du någon i hissen/tvättstugan/trappen så fråga denne med.
Det är ofta så att flera upplever samma problem men ingen "tar tag i det" så din fråga blir säkert uppskattad av fler om dessa upplever samma problem.

Jag förstår att det inte var så du menade och ditt sätt funkar. Som jag förstod det så var inte så den andra personen menade.

Hur som helst, så håller jag helt och fullt med dig - och det stör mig minst lika mycket som oljud - att svenskar ogärna säger ifrån; jag är själv ofta den som säger till - inte bara när det kommer till ljud, utan det mesta annat också - men jag tar det alltid när jag stöter på personen, ändå. Jag jagar inte efter folk extra.

Mannen, som bott i sin etta i 28 år, dammsög till sina grannars förtret i flera timmar flera gånger i veckan, vilket enligt hyresnämnden var skäl nog att säga upp hans kontrakt. Mannen överklagade till hovrätten, som dock går på nämndens linje.

Stackars grannar. Flera timmar i veckan. Kan inte ha varit kul att ha bott granne med någon som lidit av svår städmani och tvångsmässigt beteende. Det bästa vore naturligtvis om mannen hade kunnat bo där han inte stör någon.

http://www.svd.se/hyresgast-dammsog-for-mycket--vraks

Säger man inte ifrån får man acceptera saker man inte gillar. Det kan man iofs få göra ändå men ja, chansen är större till att man slipper skit om man ryter ifrån.
Nä, jaga folk behövs inte. Det är ju bara två du direkt behöver höra med och resten träffar du säkerligen med ojämna mellanrum i trappen/tvättstuga/vid postboxen etc.


Jag har en vän som vuxit upp med städmanisk förälder, där kunde det dammsugas både morgon och kväll. Det är ju en sjukdom men det fungerar ju iaf okej när man bor i hus men att ha en sådan granne i ett hyreshus är ju direkt hemskt.
Han behöver hjälp och ett eget litet krypin i nån enslig stuga...

Exakt så. Något ensligt ställe där han kan göra vad han vill, men utan att störa någon. Och samtidigt kanske ge honom någon form av hjälp emot sitt tvångsmässiga beteende. Det vore det mest humanitära för alla parter.

Jag har själv bott granne med ett äldre par som också hade städmani. De dammsög varje dag och drog möbler och dammsugare över sitt parkettgolv. En annan specialare var också att köra toalettborsten i toalettstolen. Men i över en timme. Visp, visp, dask, dask, visp, visp, dask, dask.. Jag bodde under dem och höll på att krypa ur skinnet till slut. Så jag har all förståelse för grannarna som drabbades.

Pricken över i't är en som använder dammsugaren som ett klubbträ dunk dunk dunk donk dunkdunk donk....

Jag förstår också grannarna fullt ut, det är ju faktiskt väldigt störande när grannen ovanför dammsuger. Nu är det bara en gång/vecka så jag har inga klagomål på det men att höra det flera timmar varje dag vore direkt tortyr.


Ja, att ständigt köra den stenhårt in i vägar/lister etc med högt ljud som resultat är galet.
Dock verkar en del bara köra med "röret" och slå emot precis allt... Visst att man måste ta bort munstycket för vissa tajta ytor men inte hela tiden...

Har en granne som är rökare (säkert alkis också) som hostar som en flodhäst 24/7, 365 dagar om året. Detta tär rejält att lyssna på, man kan ju för fan inte ens sova på nätterna. Finns det något jag kan göra? Förutom att flytta eller gå runt med öronproppar/hörselskydd då.

Har haft 2 stycken... den ena dog, den andra flyttade... kanske bara vänta ut det?

Lär säkert överleva mig. Garanterat mer plågsamt att lyssna på skiten än att plåga alla andra med det. Hostaren själv ser ju inte ens problemet med det utan fortsätter bara röka och supa.

Jag har haft flera sådana, alltid kvinnor. Den ena flyttade jag ifrån, den andra dog och den tredje höll på utomhus hela sommaren. De jag minns nu (senaste sju åren). Bara att stå ut och hoppas på att naturen har sin gång. Jag tror inte att det kan räknas som "sanitär olägenhet".