Hur är tempot på matematiktunga utbildningar?

Det där sista gillar jag. Det rådet tycker jag var bra, bra skrivet.
Dock lite vilken kurs man väljer, det är definitivt sant för matematisk analys men en kurs som kombinatorik så är det ofta mer problemlösning men självklart högt krav på teori ändå men man kan ofta lösa enklare problem utan ha teorin. Har man bara teorin men inte så bra på problemlösning lär man bara fixa tentan i kombinatorik men inte mer.

En sajt som jag rekommenderar TS om han vill lära sig intuitivt matematisk problemlösning utan att kunna massa teori i minsta detalj är brilliant.org . Det kostar en slant men det är det värt. I gratisversionen har du dock till problem varje vecka, det finns tre nivåer på tillgång problem där jag bara klarar den första nivån, de andra kräver mer.

Lösningarna till problemen är ofta skrivna av medlemmar , men det är medlemmar som är riktigt duktiga på matematik. Det finns givetvis brilliants egen lösning också. Tror de raderar felaktiga lösningar.

Kan själv även rekommendera Adams böcker, väldigt pedagogiska med utförliga lösningar. Detta paket tog mig igenom alla mattekurser första året på en civ.ing. linje på Chalmers utan problem:

http://www.cremona.se/utlandsk-litte...etet-2015.html

Dyrt blev det men om man behåller skicket så får man tillbaka det mesta av den väl värda investeringen. Annars går det ju lika bra att pirata lite.

Så du läste matematik 3 på 10 dagar och fick ett C? Det tror jag inte på. Isåfall så läste du bara igenom den? Det tar ju typ minst 2-3 dagar att enbart läsa igenom boken? Räkna du alla uppgifter och förstod det mesta på 10 dagar? Helt omöjligt.

Läste in Flervariabelanalys på 3 veckor och skrev ett A. Flervariabelanalys är med astronomiska mått svårare än Matte 3, så det är inte alls otroligt.

Jag hade själv A i matte 1 till matte 5 och ja gkan säga att tempot är betydligt högre än på gymnasiet. Du får räkna med 70 sidor i veckan. Räkna sedan med att teorin är tyngre än på gymnasiet, så dessa 70 sidor av högre teori kanske motsvarar 150 sidor på gymnasiet. Räkna sedan med att man kan stöta på 1 sida som tar 1 timme att förstå (har hänt flertal gånger).

Nu pratar jag om kandidatprogrammet i matematik.

Supperduper nämner ju att han läste den på komvux, och då kör man ofta en kurs i taget och då på t.ex. 100% studietakt. Personligen tycker jag att ett sådant upplägg är betydligt enklare än gymnasiets upplägg där man hade 1-2 h lektion i veckan på mattekurserna och då hade noll fokus.

Jag förstod det. Jag läste med matematik 3 på komvux. Läste den på 4-5 månader och pluggade 5-6 dagar i veckan. Pluggade upp till 10 timmar om dagen. Fick Ett D i slutbetyg. Kämpade stenhårt!

En i min klass var tvungen att läsa om kursen 3 gånger tills han fick ett E i betyg. Så de tog 1,5 år för honom att bli klar med Matematik 3.

Så hur fan kunde ``Supperduper`` läsa hela kursen på 10 dagar? Han måste vara extremt smart och ett matematiksnille,och inte ens då tror jag man kan läsa matematik 3 på 10 dagar och få ett C. Låter för omöjligt.

Alla har inte samma fallenhet för matematik. Den som får A i matematik 3 efter en veckas plugg är klart över genomsnitt. Den som måste kämpa hårt i ett halvår är under genomsnitt. Det finns människor som glider igenom en matematikkandidat också.

Det kan nog bara sammanfattas med att alla har olika lätt för olika saker. Jag läste själv matte E (50 p på den tiden) men lade nog max 25 timmar på den kursen.

Man behöver nog inte vara ett snille för att lära sig att derivera på 10 dagar om man har en viss läggning. Du har nog inte vad som krävs för att läsa matte på universitetsnivå om du precis klarar dig igenom matte C/3, trots en gedigen insats.

Mina kunskaper är lite obsoleta men kan säga att när jag började så gick vi igenom 3 år Na-matte på 11 dagar. Den sk proppen. Nu var det repetition, och handlade inte om ny kunskap.

Men det finns en skillnad mellan gymnasium och teknisk högskola som jag tror inte nämnts, men som kan göra skillnad. Rättningen är mycket hårdare på teknisk högskola. En förutsättning för att få några poäng är att man gjort rätt. Sedan funderar lärarna på om man skall få några poäng.

Dvs någon kan titta igenom en bok i envariabel-analys och tycka att detta kan jag, men iaf gå och bli underkänd på en tenta.

Sedan är problemen ofta så att man måste ha teoretisk förståelse. Det fanns nästan inget sådant på gymnasiet.

En sak som den hugade kan göra för att få bättre förståelse är att sätta sig och göra KTH's fysik och matematikprov. Tror ca 30 poäng ger en väg in på KTH. Får man 30+ poäng så har man väl en ok chans att det går bra på en sådan utbildning. Jag tror också att det finns instruktioner för rättning. De bör man ju följa. Jag hittade en tråd där det diskuteras: (FB) Matematik och fysikprovet 2017 & (FB) Matematik- och fysikprovet 2018

Inte för att vara den som är den, men har du tänkt på att du kanske inte bör ha dig själv som referensram? På din beskrivning låter det som att du är väldigt matematiskt obegåvad.

På den tiden vi hade matte A-E och 1-5 i betyg så läste jag in över halva matte D på ett dygn och satte en 4:a på tentan. Hade totalt glömt bort att tentan skulle vara och satt uppe hela natten och morgonen. Jepp, jag har lätt för matte. Var väl lite över medel på universitetet också, men är absolut inget supersnille.