Jordan Peterson klär av rabiat feminist i UK under intervju

Ledsen, men så korta inlägg kanske man inte får skriva?
Tänk om nån inte fattar humor?

Så du säger att Freud är trams?

Han driver

Förkortad version av mitt inlägg till feminister i allmänhet och Merapi i synnerhet.


Liksom vi alla har ont och gott i oss, så använder vi alla psykologiska försvarsmekanismer. Problemet uppstår när det är det enda vi använder oss av.
När vi stannar kvar i barndommens förenklade världsbild.
edit TLDR; Problemet är bristen på nyanserat tänkande

_________________________________
Åh vad fint du svarade.

Så du säger att feminister är papegojor

Så du avfärdar precis allt som en hundraårig global vetenskap kommit fram till som
Konfirmeringsbias, kognitiv dissonans.


Nu fastnade du i det svart/vita tänkandet igen. Och i din bristande ordförståelse, jag skrev att det inte går att behandla människor om man sitter fast i ideologier - det vill säga önskningar om hur världen borde vara.
Psykologiskt behandlingsarbete kräver att man anpassar sig till hur verkligheten är beskaffad (either you get it or don't), och lär klienten att acknowledge the problem. Deal with the problem. Om man nu ska prata förenklad Dr Phil språk.





Och igen detta svartvita tänkande - det är inte hälsosamt. Jag diskuterar feminism som fenomen, och du påstod att Psykologer kunde bottna i feminism, vilket är en teknisk omöjlighet.


Feminismen visar tydligt tecken på det jag redan skrivit, istället för att kognitivt värdera innehållet (vad Jordan säger), så bedömer man det på känslomässiga grunder utifrån vilket kön som skrivit det (eftersom han inte är kvinna så är han emot er) . Och därtill projicerar just du, denna egenskap på mig. Sedan lite manipulativt skammande och narcissistiskt hånande som grädde på moset.


Jag skulle vilja veta exakt vad i Psykologin som är trams, och jag skulle vilja höra dig motivera det med framförande av argument istället för känslomässiga utbrott och pubertala för att inte säga anala metaforer (bajsblöjan)
(Btw 1 åringar är enligt Freuds utvecklingsteori oralt fixerade. Det anala stadiet inträder inte förrän det är dags för potträning, då fokus blir på att lära sig kontrollera tarmavgång medelst analmuskler.)

Ideologier är produkter av filosofier. När filosofier möter varandra uppstår ibland kollisioner och det finns tre saker man kan göra.
Man kan prata tills man förstår varandra och ur det föds oftast en tredje eller elternativ och bättre filosofi, som i sin tur bildar ideologier, som i sin tur bildar politik, som i sin tur bildar praktik, som i sin tur påverkar samhällen, som i sin tur påverkar dig som sen skapar kulturen som blir återkopplingen på politiken och om den inte vill förändras med samhället byter man ut den.
I en Marxistisk värld låser man förr eller senare fast sig vid makten och när du inte längre kan byta ut den är du körd.

Nietzsche förutspådde för 150 år sen att 100 000 000 skulle dö för den "sakens" skull och han fick rätt.

Det har hänt varje gång i modern historia.
Man lämnar bara över den till en efterföljare och tar bort de fria valen.
Eller så skapar man en demokratur, där det inte spelar någon roll vem du väljer då alla står för samma politik, fast med olika partifärg. Så lättlurade är vi i Sverige nämligen.
Spela roll om du är grönsosse, rödsosse, "öppna era hjärtan"-blåsosse eller v-sosse, så länge sossar har makten. Har du ingen opposition hade du lika gärna kunnat leva i kommunistkina eller Nordkorea. Det första som sker är att man tar ifrån människor det fria ordet och tystar dem. I media, på sociala medier eller den offentliga debatten. #JÄH osv. Då driver du fram nihilisterna och den polariseringen leder blixtsnabbt till en väpnad kamp.
Utan vinnare får vi väl tillägga. Båda sidor kommer hitta sina syndabockar, fast den verkliga syndabocken var att de tog ifrån oss det fria ordet och den öppna marknadsplatsen för idéer.
Och här är satiren deras värsta fiende. Den låter sig inte kuvas av annat än islamistisk terror, för de jävlarna dödar dig om du snackar skit om Muhammed. Vi har över en halv miljon mussar i Sverige. En halv mil- fucking-jon!
Nu ska vi väl med rätta påpeka att de inte alla är jihadister, att många av dem kallar sig moderata osv, att flertalet radikaliserade kanske kommer från sunnimössorna, eller kanske till och med ännu en subgrupp som kallar sig wahhabister, och inte ens alla de är radikaliserade osv, men då har man bara inte ställt frågan rätt.

En korrekt ställd fråga är t.ex: får man skämta om Muhammed i Sverige?
Är svaret nej, skicka ut fanskapet!

Det andra alternativet är att vi skapar oss nya egna ideologier efter att kristendomen som format våra värderingar dör. I en sund miljö och öppen dialog kommer vi troligen komma fram till ganska exakt samma värderingar vi fått från religionen tidigare, då de alla bottnar i hur vi människor ska verka, fungera och föra vidare varandra för kommande generationer. Oavsett hur mycket vetenskap man för in, så blir slutresultat ganska exakt samma sak.
Det finns alltså anledningar till att vi har det samhälle vi har.
Och att muslimer har ganska precis de samhällen som de idag flyr ifrån, trots att de hade civilisationer och en intellektuell elit tusen år före oss. Men de övergav den och lät religiösa fundamentalister ta över. Samma sorts fundamentalister som marxister varit och feminister och socialliberala är idag.

Det tredje alternativet är att låsa in sig på ett rum med sitt könsorgan och onanera för freden...
Det typiskt svenska alternativet.

Erkänn att du bara är här när du börjar bli lite öm om bäret?
Särskilt mycket tankekraft lägger du då inte på diskussionerna i alla fall.

Det enda upphetsande med det klippet är journalistens fenomenalt usla intervjuteknik. Varför den halvtimmen verkar hyllas som antifeminismens motsvarighet till månlandningen begriper jag däremot inte. Intervjun leder ju inte fram till något överhuvudtaget.
Men den kunde användas i nån journalistutbildning som ett exempel på hur en intervju absolut inte ska gå till.

Intressant nog är det när hon ställer den första vettiga frågan som han kommer med inlägget om att hon riskerar att förolämpa honom. Dvs när han faktiskt får en bra fråga som inleds med ordet ”why” och tvingar honom att leverera något annat än att avvisa hennes påståenden så blir han först svarslös och drar sedan till med en personlig motattack. Om han hade fått lika bra frågor genom hela intervjun kan det kanske ha varit han som suttit ”avklädd”.

Nej, offerfeminist. Han svarar på varför man ibland måste vara lite offensive för att kunna tänka ungefär som hon var och det gjorde honom lite obekväm. Han gjorde detta för att illustrera sin poäng och han satt kvar och diskutera vidare ändå.

Ok, stupid?

Nja om du följer han så kommer du snabbt till insikten att han blir sällan svarslös, däremot tänker han till innan han svarar.
Jag kan råda dig att titta på hans efteranalys av den uppmärksammade tillställningen, mycket sevärd.
https://www.youtube.com/watch?v=vXkLaZLSzgM&t=15s
i denna analys förklarar han varför han blev upprörd över att hon överhuvudtaget kunde ställa en sådan fråga, vilket får din analys av situationen att framstå som …tja titta så fattar du kanske.

Framför allt det avsnitt där han berättar att han snabbt insåg att hon pratade till personen HON ville att han skulle vara, INTE personen han är, som sagt var mycket sevärd analys som kan lära er feminister ett o annat.

Kan du motbevisa de vetenskapliga bevis han grundar sina utsagor i klippet på?

Han är människa - vad spelar hans kön för roll menar du?

Man blir aldrig avklädd om man vet vad man pratar om. Kunskap är makt.

Jo den analysen är intressant ur nåt slags akademiskt, teoretiskt perspektiv om man är inne på sånt.
Det jag ser i intervjun är en journalist som föreställer sig att hon ska "sätta dit" den intervjuade med skjutjärnsmetoden. En alltför vanlig strategi som i regel innebär att reportern ställer provokativa frågor som nästan aldrig producerar bra svar. Med ett så här skarpt "offer" inbjuder varje fråga till att hon ska bli totalt överkörd, och hela intervjun en enda plågsamt utdragen tågolycka.

Jag menar bara att om hon skulle ha slängt fram ännu ett påstående, typ "så du säger att din yttrandefrihet är viktigare än transsexuella studenters rätt att inte bli 'offended'", så hade det hela varit avklarat med svaret "nej det har jag inte sagt".

Nu lyckas hon, troligen av ren tur, ställa det som en fråga som inleds med ordet "varför", och plötsligt måste han tänka till och verkligen producera ett svar som inte går ut på att dementera ett påstående.

En intervju ska inte vara nåt slags boxnings- eller retorikmatch, och visst, jag ser inget fel i att han plattar till henne.

So I'm saying att jag inte ser detta som nåt slags monumental antifeminismens seger över feminismen, utan bara som en helt värdelös intervju.

Feminister förlorar hela tiden så delvis rätt har du. Dessutom vinner du inte på att tona ned utan det enda det säger är att du är en cunt och därför passar feminism dig. Sorgligt.

Sedan var Cathy orsaken till en sämre intervju. Hon suger helt enkelt.

Channel Four förstod att det skulle stunda avrättning på grund av att de visste hur deras medarbetare Cathy Newman var färgad politiskt + hennes prefererade intervjuteknik + hennes lack of agreeableness + hennes pansarpannben. De eldade säkert på henne innan också.

---> Utmärkt publicitet.

För oss som ser bevis för att den forskning Peterson stödjer sig på i sina argument, stämmer, blev intervjun en lättnad eftersom viktig information inte kunde avfärdas. Ivriga och reaktiva försök gjordes men desssa tvingades falla ljudligt platt.

För de som sidar med Cathy (feminister som dock inte har bett om att ha henne som företrädare...), resulterade intervjun i en trumpen förlust. Detta just därför att Cathy drevs av sin feminism och inte enbart antog rollen som intervjuare. Hon sågades av Peterson med hjälp av argument och tillrättavisningar och visade upp sig som en irrationell företrädare för feminister samt en bulldozer utan medmänsklig medkänsla ("What's in it for the women, then?"). Det är klart att feminister vill hävda att hon enbart agerade utifrån en professionell roll, inte en personlig agenda, för annars blir det ju så pinsamt.

Merapi, du skrev tidigare att vi inte är speciellt oense du och jag - jag anser att vi är grundläggande oense. Men jag önskar fortfarande att vi inte behövde vara det.