Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Marxism är ett relativt brett ämne som innefattar vissa grundprinciper om hur saker och ting ska konstrueras. Marxistiskt tankegods kan hittas lite överallt, det behöver inte betyda att det är medveten marxism men samma idémönster finns där. Och det är väl det Peterson pratar mycket om. Själva principerna bakom som återuppstår lite överallt. Man behöver inte ens kalla det för marxism, det kan vara fördelningspolitik, lika utfall, kvotering, likriktning, grupptänk, kollektivism, antikapitalism, könskamp(förflyttning från klass till kön), maktanalys osv. Olika grenar från samma stam.
Sen har också Marx haft en betydelse inom samhällsvetenskap, närmast då med ett sätt att betrakta och analysera samhället. Teoribildningar härledda från Marx har inte på något sett varit ovanliga under årtiondena, som analytiska verktyg - inom ramen för forskning ligger ju inte att förespråka politiska målsättningar, inklusive revolutioner, kommunism, Gulagläger eller andra typer av vansinne.
Min egen uppfattning och erfarenhet är att både marxism och postmodernism (som ofta stått i motsättning till varandra) har minskat i betydelse inom samhällsvetenskaperna sedan typ slutet av 80-talet. Men Peterson har ju uppenbarligen en annan uppfattning, och han är ju som sagt frikostig med att sätta de här etiketterna på sånt han ogillar.
Poängen att Jordan felkaraktäriserade serotonin.
Citat:
Marxism är ett relativt brett ämne som innefattar vissa grundprinciper om hur saker och ting ska konstrueras. Marxistiskt tankegods kan hittas lite överallt, det behöver inte betyda att det är medveten marxism men samma idémönster finns där. Och det är väl det Peterson pratar mycket om. Själva principerna bakom som återuppstår lite överallt. Man behöver inte ens kalla det för marxism, det kan vara fördelningspolitik, lika utfall, kvotering, likriktning, grupptänk, kollektivism, antikapitalism, könskamp(förflyttning från klass till kön), maktanalys osv. Olika grenar från samma stam.
Ungefär hälften av det där har rötter i marxism men om man kallar allt som har det för marxism så finns det inga icke marxistiska statsskick. Jag är inte beredd att ge honom det inflytandet.
Citat:
Vi kan ta det så här, (har lite tid nu) om det var det du menade, säkert fel av mig men jag försöker.
JP anser inte att löneskillnader mellan könen och att andelen kvinnor på höga samhällspositioner är en effekt av patriarkala strukturer som marxistiska feminister verkar vara helt övertygade om, och som Cathy i intervjun åsyftade.
Han poängtera att det finns säkert ett 20 tal olika anledningar som i kombination skapar dessa effekter, kön är en av dessa, biologi som PZ hackade på han över och som vi diskuterat är även inblandat, intresse o.s.v. det finns en mängd anledningar till varför det ser ut som det gör.
Det han och många med han protesterar mot att är att tillskriva allt patriarkala strukturer och endast bekämpa dessa via kvoteringar och andra tvångsåtgärder som då marxistiskt inriktade ideologier gör, däribland feminismen, det är mer komplicerat än så.
Troligen argumenterar du inte i den inriktningen, du har nog missat något under resans gång så det blivit en missuppfattning, eller så har jag missat någon av dina poänger.
Men jag tolkar det som att…OK JP kanske missat detta med humrarna eller inte (jag är inte kompetent nog att bedöma det), men det är bara en av 20 talet anledningar, men det betyder definitivt inte att han har fel och därmed att allt marxist feministerna påstår är rätt.
PZ (som efter viss lös forskning av mig) har hamnat i dålig dager hos psykiatrin och gett sig in i deras område med expertutlåtanden han inte har det minsta aning om och fått massiv kritik för det.
Hans agerande mot oliktänkare har ett mönster, han hänger ut och insinuerar en massa skit i sin blogg för att misskreditera alla som inte tycker som han.
Att han ger sig på JP är väl för att 1. det område JP representerar har sågat han jäms med fotknölarna, något han inte gillar, 2 JP delar inte hans ideologiska syn och då är det som vanligt för han….ut och blogga kasta skit blablaba, han är defensivt inte en individ som ni skall luta er mot när ni kritiserar JP, det finns mycket bättre kritiker.
JP anser inte att löneskillnader mellan könen och att andelen kvinnor på höga samhällspositioner är en effekt av patriarkala strukturer som marxistiska feminister verkar vara helt övertygade om, och som Cathy i intervjun åsyftade.
Han poängtera att det finns säkert ett 20 tal olika anledningar som i kombination skapar dessa effekter, kön är en av dessa, biologi som PZ hackade på han över och som vi diskuterat är även inblandat, intresse o.s.v. det finns en mängd anledningar till varför det ser ut som det gör.
Det han och många med han protesterar mot att är att tillskriva allt patriarkala strukturer och endast bekämpa dessa via kvoteringar och andra tvångsåtgärder som då marxistiskt inriktade ideologier gör, däribland feminismen, det är mer komplicerat än så.
Troligen argumenterar du inte i den inriktningen, du har nog missat något under resans gång så det blivit en missuppfattning, eller så har jag missat någon av dina poänger.
Men jag tolkar det som att…OK JP kanske missat detta med humrarna eller inte (jag är inte kompetent nog att bedöma det), men det är bara en av 20 talet anledningar, men det betyder definitivt inte att han har fel och därmed att allt marxist feministerna påstår är rätt.
PZ (som efter viss lös forskning av mig) har hamnat i dålig dager hos psykiatrin och gett sig in i deras område med expertutlåtanden han inte har det minsta aning om och fått massiv kritik för det.
Hans agerande mot oliktänkare har ett mönster, han hänger ut och insinuerar en massa skit i sin blogg för att misskreditera alla som inte tycker som han.
Att han ger sig på JP är väl för att 1. det område JP representerar har sågat han jäms med fotknölarna, något han inte gillar, 2 JP delar inte hans ideologiska syn och då är det som vanligt för han….ut och blogga kasta skit blablaba, han är defensivt inte en individ som ni skall luta er mot när ni kritiserar JP, det finns mycket bättre kritiker.
PZ behärskar biologi, vad han har sagt om psykiatrin vet jag inte men det är inte riktigt relevant. Dock kan jag medge att psykiatrin är den enda grenen av den västerländska läkekonsten som jag inte har något förtroende för. Det är svårt, som allt som har med människors tankar och beteenden att göra, och psykiatrin har inte särskilt stor framgångsrikedom. Jag ser inget fel i att angripa Jordan, eller någon annan (i synnerhet akademiker eller folk i maktpositioner) på detaljerna. Om detaljerna är fel med resonemangen vettiga så leder det till att man förfinar sina argument och det tjänar alla på. Om däremot argumenten vilar på och är beroende av felaktiga detaljer så faller resonemangen och det är väl också bra för alla?
Om sen PZ eller andra brukar kritisera meningsmotståndare (samt Shermer), det är väl naturligt. Men tenderar ju att ha större skäl att kritisera något man inte håller med om än tvärtom.
Citat:
Det är den marxistiska maktanalysen man vänder sig mot. Det dikotomiska indelandet i offer och förtryckare som appliceras på allt möjligt idag.
Har du funderat på det hysteriskt fokuserande på minoriteter? Det kan kännas som progress men det sker på bekostnad av demokratin.
Har du funderat på det hysteriskt fokuserande på minoriteter? Det kan kännas som progress men det sker på bekostnad av demokratin.
Jag är inte överdrivet intresserad av hur du tycker saker kan kännas.
På vad sätt?
https://www.youtube.com/watch?v=xw1m87XsMgI
https://www.youtube.com/watch?v=SfJ3qRfN_Yo
Titta på dessa
inspelad innan Cathy incidenten där han inte fick tid att förklara sig närmare.
https://www.youtube.com/watch?v=xw1m87XsMgI
https://www.youtube.com/watch?v=SfJ3qRfN_Yo
Titta på dessa
inspelad innan Cathy incidenten där han inte fick tid att förklara sig närmare.
__________________
Senast redigerad av Roy666 2018-02-13 kl. 16:24.
Senast redigerad av Roy666 2018-02-13 kl. 16:24.
Citat:
Psykologi kan i mäta kausalitet, men man struntar i psykologi för att den inte stämmer in i ideologin.
Vi står här med en skenande kriminalitet och sociologin föreslår mer av samma sak som inte fungerat de senaste 30 åren. Helt enkelt för att ni inte ringat in problemen
Vi står här med en skenande kriminalitet och sociologin föreslår mer av samma sak som inte fungerat de senaste 30 åren. Helt enkelt för att ni inte ringat in problemen
Citat:
Citat:
Du kan ju om du vill låta bli att låtsas om hur den politiska debatten ser ut i Sverige
Det jag skriver är vad Jerzy SnickiSnacki pumpat ut i decennier. Han anlitas som sakkkunnig, trots att hela kriminologin är förlegad.
Från artikel av Ivar Arpi om Amir Sariaslans forskning (han är internationellt erkänd, men ingen vill lyssna på fakta av ideologiska skäl.
Citat:
Det mesta kriminologerna säger kan vara fel
Vad är det som gör att vissa begår brottsliga handlingar? Varför blir vissa kriminella och andra inte? Svaren brukar ofta handla om saker som fattigdom, låg utbildningsnivå eller destruktiva bostadsområden. Gemensamt för de flesta svenska studier av kriminalitet är att de inte tar hänsyn till ärftlighet. Det är ett misstag, visar forskaren Amir Sariaslan.
Vad är det som gör att vissa begår brottsliga handlingar? Varför blir vissa kriminella och andra inte? Svaren brukar ofta handla om saker som fattigdom, låg utbildningsnivå eller destruktiva bostadsområden. Gemensamt för de flesta svenska studier av kriminalitet är att de inte tar hänsyn till ärftlighet. Det är ett misstag, visar forskaren Amir Sariaslan.
Citat:
En svensk studie visade nyligen att effekten av bostadsområdet på brottsligheten försvann, om man vägde in riskfaktorer i olika familjer. En annan studie visade samma resultat med familjeinkomst: när man tog hänsyn till ärftligheten försvann inkomstens effekt på brottsligheten.
Citat:
I en gigantisk studie, som han var med i, visade det sig man att över 50 procent av kriminaliteten kunde hänvisas till ärftliga faktorer, och mindre än 15 procent på den miljö som de studerade tvillingarna och syskonen delade. Detta är forskningsresultat som replikerats på annat håll gång på gång. En metastudie visade att det ärftliga inflytandet förklarade 65 procent av varför vissa ungdomar utvecklar aggressivt antisocialt beteende.
Oavsett vilken typ av kriminellt beteende som har studerats har man hittat en ärftlig komponent. Det gäller för kroniskt kriminella, de av oss som snattar i tonåren och de som aldrig någonsin bryter mot lagen. Det viktigaste är alltså inte det sociala arvet, utan det genetiska arvet.
Oavsett vilken typ av kriminellt beteende som har studerats har man hittat en ärftlig komponent. Det gäller för kroniskt kriminella, de av oss som snattar i tonåren och de som aldrig någonsin bryter mot lagen. Det viktigaste är alltså inte det sociala arvet, utan det genetiska arvet.
Citat:
https://www.svd.se/sariaslan-det-mesta-kriminologerna-sager-kan-vara-fel
En svensk studie visade nyligen att effekten av bostadsområdet på brottsligheten försvann, om man vägde in riskfaktorer i olika familjer. En annan studie visade samma resultat med familjeinkomst: när man tog hänsyn till ärftligheten försvann inkomstens effekt på brottsligheten.
Ledare
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Gemensamt för båda studierna är att forskaren Amir Sariaslan var medförfattare. Hans forskningsområde kallas beteendegenetik och är vetenskapen om det biologiska arvets och miljöns betydelse för individuella skillnader i beteendet. Ett forskningsområde som konstant förändrar vår syn på människan, och Sariaslans studier har publicerats i prestigefyllda tidskrifter och citerats i bland annat The Economist. Själv forskar han till vardags på Karolinska institutet.
Oavsett vilken typ av kriminellt beteende som har studerats har man hittat en ärftlig komponent.
I en gigantisk studie, som han var med i, visade det sig man att över 50 procent av kriminaliteten kunde hänvisas till ärftliga faktorer, och mindre än 15 procent på den miljö som de studerade tvillingarna och syskonen delade. Detta är forskningsresultat som replikerats på annat håll gång på gång. En metastudie visade att det ärftliga inflytandet förklarade 65 procent av varför vissa ungdomar utvecklar aggressivt antisocialt beteende.
Oavsett vilken typ av kriminellt beteende som har studerats har man hittat en ärftlig komponent. Det gäller för kroniskt kriminella, de av oss som snattar i tonåren och de som aldrig någonsin bryter mot lagen. Det viktigaste är alltså inte det sociala arvet, utan det genetiska arvet.
Många tolkar den här typen av resultat som att det som sägs är att miljön inte spelar någon roll alls. Problemet är att man ser genetiken och miljön som separata ting, vilket är ett föråldrat synsätt, menar Sariaslan.
– Till exempel, om man tittar på risken att bo i ett utsatt område i vuxen ålder i Sverige är ungefär 65 procent ärftligt. Men då får man kolla närmare. Varför bor vuxna människor i ett utsatt område? Förmodligen för att de inte har en stark arbetsmarknadsanknytning. Varför har de inte det? Jo, förmodligen för att det inte har gått så bra för dem i skolan. Varför har det inte gått så bra för dem i skolan? Jo, för att det finns en rad olika personegenskaper som bidrar till att förutsäga hur det går för någon i skolan. Kognitiv förmåga är en del, graden av impulsivitet och vilken personlighetstyp man har en annan del. Alla de här faktorerna är måttligt till starkt ärftliga.
Så vad betyder det egentligen när forskare säger att de har kompenserat för inkomstnivå eller utbildningsbakgrund till exempel?
– Om du jämför personer som bor i olika typer av bostadsområden med avseende på något negativt utfall och finner skillnader dem emellan kan du tolka resultatet på två sätt. Antingen orsakar bostadsområdet problemen, eller så finns det faktorer som man inte har kontrollerat för som förklarar såväl varför vissa hamnar i olika bostadsområden, som deras ökade risker för att utveckla problemen.
Vi väljer inte våra vänner på måfå, inte heller våra fritidsintressen, och våra föräldrar bosätter sig inte slumpmässigt i ett bostadsområde.
– Då såväl boende i ett socioekonomiskt marginaliserat bostadsområde som kriminalitet är ärftligt i betydande grad, måste man kontrollera för sådana influenser för att kunna isolera den eventuella miljöeffekten av att bo i ett sådant område. Detta görs i princip aldrig inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Men det är inte helt slumpmässigt vem som hamnar var.
Hur menar du då?
– Vi väljer inte våra vänner på måfå, inte heller våra fritidsintressen, och våra föräldrar bosätter sig inte slumpmässigt i ett bostadsområde. Beteendegenetiken är på så vis en gåva till samhällsvetenskapen då den hjälper oss att identifiera vilka miljöfaktorer som faktiskt är relevanta för de utfall som vi är intresserade av.
Amir Sariaslan. Amir Sariaslan. Foto: Joakim Ståhl
I en av de ovan nämnda studierna som Amir Sariaslan var medförfattare till undersöktes över 300 000 barn som växte upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Man ville se om bostadsområde påverkade risken för någon att bli kriminell. Man jämförde kusiner och syskon med varandra inom familjer som gjort bostadskarriär. Syskonen växte alltså upp i olika områden, men delade hemmiljö och hälften av generna. Och vad hittade man? Ingenting tydde på att bostadsområdet hade någon inverkan på risken att bli kriminell. I en annan studie studerade man hur återfallsrisken i våldsbrott påverkades av bostadsområde för samtliga som släpptes från svenska fängelser mellan 2003 och 2013.
– Till att börja med genomförde vi en traditionell analys där vi undersökte enklare samband. Och självfallet fann vi det. Folk som återvände till mer utsatta områden hade högre återfallsrisk. Av återfallsrisken vid våldsbrott förklarades fyra procent av bostadsområdet. Här skulle studien ha stannat om vi vore sociologer.
Vi saknar i dagsläget robust forskning om vilka insatser som har långsiktiga effekter i Sverige.
Men sedan kontrollerade de för ärftliga faktorer i studien.
– Då försvann effekten av bostadsområdet helt. Vi hittade ingenting. Påverkan var praktiskt taget noll. Detsamma gällde när vi studerade inkomster, bidrag och antalet bostadsflytt.
När jag först träffade Amir Sariaslan och satte mig in i hans forskning blev jag modfälld. Inte av Amir, som är skämtsam och dessutom pedagogisk nog för att få en lekman att förstå beteendegenetikens grunder, men av de resultat hans forskning kommit fram till. För om det inte är fattigdom eller bostadsområdet i sig som orsakar brottslighet kan vi inte få bort problemet med traditionella ekonomiska insatser. Vad kan vi då göra? Vi saknar i dagsläget robust forskning om vilka insatser som har långsiktiga effekter i Sverige, säger Amir.
– Låt oss säga att det kommer fortgå på samma sätt som hittills. Då kommer vi ses igen om 30 år och prata om exakt samma saker. Vi kommer fortfarande inte veta vilka insatser som funkar. Det man "vet" bygger på rena korrelationsstudier, och då förstår man inte grundorsakerna. Vi vet att miljöfaktorer påverkar, men vi vet väldigt lite om vilka miljöfaktorer som är viktiga.
Vad är vägen framåt?
– Satsningar måste utvärderas ordentligt med robusta forskningsdesigner. Enklare sambandsmått som dominerar litteraturen är inte informativa eftersom man inte har vägt in ärftlighet. Det behövs mer och bättre forskning för att vi ska kunna bli säkra på vilka interventioner som faktiskt fungerar. Tills dess famlar vi i blindo.
Ledare
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Gemensamt för båda studierna är att forskaren Amir Sariaslan var medförfattare. Hans forskningsområde kallas beteendegenetik och är vetenskapen om det biologiska arvets och miljöns betydelse för individuella skillnader i beteendet. Ett forskningsområde som konstant förändrar vår syn på människan, och Sariaslans studier har publicerats i prestigefyllda tidskrifter och citerats i bland annat The Economist. Själv forskar han till vardags på Karolinska institutet.
Oavsett vilken typ av kriminellt beteende som har studerats har man hittat en ärftlig komponent.
I en gigantisk studie, som han var med i, visade det sig man att över 50 procent av kriminaliteten kunde hänvisas till ärftliga faktorer, och mindre än 15 procent på den miljö som de studerade tvillingarna och syskonen delade. Detta är forskningsresultat som replikerats på annat håll gång på gång. En metastudie visade att det ärftliga inflytandet förklarade 65 procent av varför vissa ungdomar utvecklar aggressivt antisocialt beteende.
Oavsett vilken typ av kriminellt beteende som har studerats har man hittat en ärftlig komponent. Det gäller för kroniskt kriminella, de av oss som snattar i tonåren och de som aldrig någonsin bryter mot lagen. Det viktigaste är alltså inte det sociala arvet, utan det genetiska arvet.
Många tolkar den här typen av resultat som att det som sägs är att miljön inte spelar någon roll alls. Problemet är att man ser genetiken och miljön som separata ting, vilket är ett föråldrat synsätt, menar Sariaslan.
– Till exempel, om man tittar på risken att bo i ett utsatt område i vuxen ålder i Sverige är ungefär 65 procent ärftligt. Men då får man kolla närmare. Varför bor vuxna människor i ett utsatt område? Förmodligen för att de inte har en stark arbetsmarknadsanknytning. Varför har de inte det? Jo, förmodligen för att det inte har gått så bra för dem i skolan. Varför har det inte gått så bra för dem i skolan? Jo, för att det finns en rad olika personegenskaper som bidrar till att förutsäga hur det går för någon i skolan. Kognitiv förmåga är en del, graden av impulsivitet och vilken personlighetstyp man har en annan del. Alla de här faktorerna är måttligt till starkt ärftliga.
Så vad betyder det egentligen när forskare säger att de har kompenserat för inkomstnivå eller utbildningsbakgrund till exempel?
– Om du jämför personer som bor i olika typer av bostadsområden med avseende på något negativt utfall och finner skillnader dem emellan kan du tolka resultatet på två sätt. Antingen orsakar bostadsområdet problemen, eller så finns det faktorer som man inte har kontrollerat för som förklarar såväl varför vissa hamnar i olika bostadsområden, som deras ökade risker för att utveckla problemen.
Vi väljer inte våra vänner på måfå, inte heller våra fritidsintressen, och våra föräldrar bosätter sig inte slumpmässigt i ett bostadsområde.
– Då såväl boende i ett socioekonomiskt marginaliserat bostadsområde som kriminalitet är ärftligt i betydande grad, måste man kontrollera för sådana influenser för att kunna isolera den eventuella miljöeffekten av att bo i ett sådant område. Detta görs i princip aldrig inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Men det är inte helt slumpmässigt vem som hamnar var.
Hur menar du då?
– Vi väljer inte våra vänner på måfå, inte heller våra fritidsintressen, och våra föräldrar bosätter sig inte slumpmässigt i ett bostadsområde. Beteendegenetiken är på så vis en gåva till samhällsvetenskapen då den hjälper oss att identifiera vilka miljöfaktorer som faktiskt är relevanta för de utfall som vi är intresserade av.
Amir Sariaslan. Amir Sariaslan. Foto: Joakim Ståhl
I en av de ovan nämnda studierna som Amir Sariaslan var medförfattare till undersöktes över 300 000 barn som växte upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Man ville se om bostadsområde påverkade risken för någon att bli kriminell. Man jämförde kusiner och syskon med varandra inom familjer som gjort bostadskarriär. Syskonen växte alltså upp i olika områden, men delade hemmiljö och hälften av generna. Och vad hittade man? Ingenting tydde på att bostadsområdet hade någon inverkan på risken att bli kriminell. I en annan studie studerade man hur återfallsrisken i våldsbrott påverkades av bostadsområde för samtliga som släpptes från svenska fängelser mellan 2003 och 2013.
– Till att börja med genomförde vi en traditionell analys där vi undersökte enklare samband. Och självfallet fann vi det. Folk som återvände till mer utsatta områden hade högre återfallsrisk. Av återfallsrisken vid våldsbrott förklarades fyra procent av bostadsområdet. Här skulle studien ha stannat om vi vore sociologer.
Vi saknar i dagsläget robust forskning om vilka insatser som har långsiktiga effekter i Sverige.
Men sedan kontrollerade de för ärftliga faktorer i studien.
– Då försvann effekten av bostadsområdet helt. Vi hittade ingenting. Påverkan var praktiskt taget noll. Detsamma gällde när vi studerade inkomster, bidrag och antalet bostadsflytt.
När jag först träffade Amir Sariaslan och satte mig in i hans forskning blev jag modfälld. Inte av Amir, som är skämtsam och dessutom pedagogisk nog för att få en lekman att förstå beteendegenetikens grunder, men av de resultat hans forskning kommit fram till. För om det inte är fattigdom eller bostadsområdet i sig som orsakar brottslighet kan vi inte få bort problemet med traditionella ekonomiska insatser. Vad kan vi då göra? Vi saknar i dagsläget robust forskning om vilka insatser som har långsiktiga effekter i Sverige, säger Amir.
– Låt oss säga att det kommer fortgå på samma sätt som hittills. Då kommer vi ses igen om 30 år och prata om exakt samma saker. Vi kommer fortfarande inte veta vilka insatser som funkar. Det man "vet" bygger på rena korrelationsstudier, och då förstår man inte grundorsakerna. Vi vet att miljöfaktorer påverkar, men vi vet väldigt lite om vilka miljöfaktorer som är viktiga.
Vad är vägen framåt?
– Satsningar måste utvärderas ordentligt med robusta forskningsdesigner. Enklare sambandsmått som dominerar litteraturen är inte informativa eftersom man inte har vägt in ärftlighet. Det behövs mer och bättre forskning för att vi ska kunna bli säkra på vilka interventioner som faktiskt fungerar. Tills dess famlar vi i blindo.
Givetvis är det ideologi som påverkar synen på de "utsatta områdena" Bara benämningen osar ju marxism. Likaså är det här med att lyfta upp privilegier ideologiskt och politiskt.
Det är samma "teknik" som används av feminister. Istället för att befatta sig med verkligheten så visar man på luddiga begrepp man vare sig kan förklara eller leda i bevis.
Varenda vuxen människa vet att livet inte är rättvist. Kommunismen är heller inte vägen till rättvisa.
__________________
Senast redigerad av Gertrud1 2018-02-13 kl. 17:49.
Senast redigerad av Gertrud1 2018-02-13 kl. 17:49.
Citat:
Det är den marxistiska maktanalysen man vänder sig mot. Det dikotomiska indelandet i offer och förtryckare som appliceras på allt möjligt idag.
Har du funderat på det hysteriskt fokuserande på minoriteter? Det kan kännas som progress men det sker på bekostnad av demokratin.
Har du funderat på det hysteriskt fokuserande på minoriteter? Det kan kännas som progress men det sker på bekostnad av demokratin.
Citat:
Intressant att den retoriska förmågan nu endast består av syrliga kommentarer istället för fortsatt diskussion.
Från muslimer.se
Citat:
http://www.muslimer.se/svenskfientlighet-ar-oacceptabelt/
En oroväckande trend bland muslimer med rötter i andra länder, är anammande av nymarxistiska föreställningar där invandrare ställs mot etniska svenskar och där svenskar i allmänhet utmålas som rasister, förtryckare och annat.
Det är ju samma tema över hela linjen, man säljer in en idé hos människor att de är offer.
Samma sak hände i Ryssland före revolutionen, där man hävdade att andra var offer för Kulakerna.
Det hände i Tyskland före andra världskriget när man hävdade att man var under judiskt förtryck.
Det händer med BLM i USA, där svarta blir mer och mer krävande och aggressiva.
Det händer med svarta i Sydafrika som får inpräntat att våld och dödande är berättigat.
Det händer med framförallt algerier i Frankrike som ger sig på fransk polis
Det händer med muslimer som ger sig på väst, med terrordåd, förstörande av kulturella föremål, och våldtäkter av värdlandets invånare.
Det händer med kvinnor som tror sig vara offer för patriarkala strukturer och ger sig på manligheten i sig hur unga män.
Helt klart har sociologin en roll i det här, som pumpar ut budskapet att det handlar om strukturer och att det finns en osynlig kraft som sätter hinder i vägen för dem.
Cathy pratade om hurdles.
Jag ska leta rätt på exakt vad du skrev Pulitzer
Citat:
Jag skulle alltså inte kalla det medvetet, men det kan ju vara en definitionsfråga vad man menar med "medvetet". Är det ett medvetet konstruerat strukturellt fenomen att många SVT-anställda tycks gilla MP? Finns förstås nån konspirationsteoretiker som anser det, men de flesta rationellt tänkande begriper ju att det är resultatet av en rad olika omständigheter.
Rekommenderar att åtminstone ta en snabb titt på länken jag postade tidigare. Det är alltså en svensk avhandling/undersökning av Anna Wahl som heter "Könsstrukturer i organisationer", med civilekonomer och -ingenjörer som case. https://ex.hhs.se/dissertations/222014-FULLTEXT01.pdf
Finns mycket annat intressant som bakgrund där också, t.ex en sammanfattning av olika typer av feminism, som det ju råder stor förvirring om här på FB där många tror att "feminism" är en enda enhetlig ideologi. Bland annat finns en del om feminismen i relation till marxism och postmodernism, för att nu göra nån slags koppling till Peterson som den här tråden egentligen skulle handla om...
Rekommenderar att åtminstone ta en snabb titt på länken jag postade tidigare. Det är alltså en svensk avhandling/undersökning av Anna Wahl som heter "Könsstrukturer i organisationer", med civilekonomer och -ingenjörer som case. https://ex.hhs.se/dissertations/222014-FULLTEXT01.pdf
Finns mycket annat intressant som bakgrund där också, t.ex en sammanfattning av olika typer av feminism, som det ju råder stor förvirring om här på FB där många tror att "feminism" är en enda enhetlig ideologi. Bland annat finns en del om feminismen i relation till marxism och postmodernism, för att nu göra nån slags koppling till Peterson som den här tråden egentligen skulle handla om...
Jag började läsa, vad hon och vad Cathy verkar vara överens om är att det är ett problem och en orättvisa
Citat:
Det problem som utgör grunden för den här studien är kvinnornas,
relativt männens, låga representation bland beslutsfattare i arbetslivet i
Sverige
relativt männens, låga representation bland beslutsfattare i arbetslivet i
Sverige
Man utgår från premissen (basic assumption) att rättvisa innebär att det är lika i saftglasen.
Det är ju det här hela kokar ned till, vad är rättvisa, är det equality of outcome, vilket 7 åringar som dricker saft, feminister och alla andra som har skaffat sig en identitet som offer påstår?
Eller ä det equality of oppurtunity som vi andra hävdar.
Det första får ju konsekvenser som liknar kommunismen och vad Merapi öppet påstår i Hexens signatur, och vad som skrivits någonstans här senast dygnet att man fokuserar på att kapa topparna. (kommunisterna dödade topp 10 %) och att lyfta upp de i botten, vilken såklart tilltalar de psykologiskt omogna offren.
Personligen så är jag medveten om att livet är orättvist, vi kommer aldrig kunna göra det rättvist så att en 7 åring är nöjd. Det bästa vi kan göra vetenskapligt är att ge dem på botten verktyg att förbättra sin situation, att "hjälpa" dem genom att lyfta dem är kontraproduktivt eftersom det passiviserar dem ytterligare.
Citat:
Det här är samma basic assumption att det finns en inbyggd orättvisa, och att man avfärdar allt som talar för att det är för många faktorer som påverkar för att man med säkerhet skall kunna tala om det i termer av orättvisa.
Citat:
Citat:
Jag är med på att det går att dela in i flera olika sorters feminism, men den feminism som hörs är den kopplad till MSM och där verkar huvudfokus vara på orättvisa, och det fanns ju redan i inledningen på det du länkade.
Citat:
Om det inte var medvetet kan det knappast vara strukturellt. Ordet struktur antyder att det medvetet utformats/byggts på det sättet.
Marxistisk retorik för att skapa motsättningar vilket har lyckats alldeles utmärkt.
En generalisering, visst. Grov, nej jag tycker den passar på majoriteten av feminister.
Marxistisk retorik för att skapa motsättningar vilket har lyckats alldeles utmärkt.
En generalisering, visst. Grov, nej jag tycker den passar på majoriteten av feminister.
Citat:
Citat:
Att man använder ordet struktur i idélogiskt syfte på ett sätt som saknar grund, innebär ju faktiskt inte att det är frågan om en struktur.Det håller jag inte med om. Samhället är fullt med alla möjliga strukturer. Det är ju inte så att ett gäng gubbar suttit ner och sagt att nu ska vi bygga en struktur som exkluderar kvinnor.
Sen brukar man ju också använda ordet i betydelsen strukturellt fenomen/problem, t ex. om man konstaterar att vissa grupper är över- eller underrepresenterade i nåt sammanhang. För att ta ett populärt exempel här på FB, att oproportionerligt många anställda på SR/SVT tycker att MP är bästa partiet.
Sen brukar man ju också använda ordet i betydelsen strukturellt fenomen/problem, t ex. om man konstaterar att vissa grupper är över- eller underrepresenterade i nåt sammanhang. För att ta ett populärt exempel här på FB, att oproportionerligt många anställda på SR/SVT tycker att MP är bästa partiet.
Så länge man inte styrs av vetenskapliga metoder så tillåts man att se vad man vill se - men det har inget med sanning att göra så länge man inte kan leda det i bevis.
Citat:
Ja, mycket. Jag har tänkt lite, och jag undrar om inte frågan är felställd?
Hade de empati från början? Om inte så borde frågan vara, varför söker sig bara ickeempatiska kvinnor till toppositioner?
Empati är ju både genetiskt och inlärt. Det sägs att många läkare tappar sin empati under läkarutbildningen. Lite kan det där bero på jargongen hos de läkare som undervisar, har de människoförakt så smittar det av sig i synen på patienten, det vill säga hur man skall tolka patientens påståenden.
En annan aspekt av det hela är att en del av empati är igenkänning, och det här är orsaken till att psykopater, antisociala, narcissister och borderliners inte har empati, de kan inte relatera. De kan inte känna igen, eftersom de inte känner själva. Ergo har de ingen sympati (som är en del av empati)
För människor som är empatiska är livet en plåga eftersom de känner det andra känner. Att då avskeda eller fatta andra tuffa beslut medför eget lidande. Kanske kan de inte hantera det lidandet och stänger av sina känslor och blir helt känslokalla som många läkare.
En mer manlig aspekt av empatin är inlevelseförmågan och den är kognitiv, den har ju psykopater också. Om man använder logiken för att förstå andra människors känslor rent generellt så frestar det ju inte på på samma sätt som om man använder sina egna känslor för att förstå andra människor.
Narcissister har ju en förmåga att hålla att se andra människor som föremål och inte människor med känslor och behov, och möblera om är ju ganska lätt ändå. De har dock ofta en intuitiv förmåga att känna folks soft spots, men de har ju ingen skam i kroppen. De kan gå över lik när det behövs och de kan killa folk under hakan om det behövs.
Det sägs väl att de flesta framgångsrika människor har drag av narcissism då det är dessa som dras till makten. Kvinnors narcissism blir kanske mer uppenbar då man inte förväntar sig kyla av en kvinna. Men det handlar nog ännu mer om att kvinnor konkurrerar mycket hårdare än män. Kvinnor är sällan beskyddande på manligt vis, och jag tror sällan de är mentorer - lite som Cathys - What's in it for me?
Sedan kan man adda att män blir bekräftade genom sina handlingars utkomst, medan kvinnor blir bekräftade genom sin position - vem de är.
Handlingar mot varande
Lita spånande på natten.
Bäring på topic har det ju helt klart, eftersom jag just beskrivit orsaken till varför det är mest män som söker sig till Jordan. Män är mer benägna att anstränga sig eftersom det är handlingar som ger identitet hos män.
Beröm en man för vad han gör. En kvinna för vad hon är.
Det här med att vara objekt och subjekt är kanske inte något män utsätter kvinnor för, utan något som kvinnor är ganska bekväma med.
De flesta män gillar kvinnor som är subjekt, som tar för sig och tar initiativ.
Fick du ut något av det?
Hade de empati från början? Om inte så borde frågan vara, varför söker sig bara ickeempatiska kvinnor till toppositioner?
Empati är ju både genetiskt och inlärt. Det sägs att många läkare tappar sin empati under läkarutbildningen. Lite kan det där bero på jargongen hos de läkare som undervisar, har de människoförakt så smittar det av sig i synen på patienten, det vill säga hur man skall tolka patientens påståenden.
En annan aspekt av det hela är att en del av empati är igenkänning, och det här är orsaken till att psykopater, antisociala, narcissister och borderliners inte har empati, de kan inte relatera. De kan inte känna igen, eftersom de inte känner själva. Ergo har de ingen sympati (som är en del av empati)
För människor som är empatiska är livet en plåga eftersom de känner det andra känner. Att då avskeda eller fatta andra tuffa beslut medför eget lidande. Kanske kan de inte hantera det lidandet och stänger av sina känslor och blir helt känslokalla som många läkare.
En mer manlig aspekt av empatin är inlevelseförmågan och den är kognitiv, den har ju psykopater också. Om man använder logiken för att förstå andra människors känslor rent generellt så frestar det ju inte på på samma sätt som om man använder sina egna känslor för att förstå andra människor.
Narcissister har ju en förmåga att hålla att se andra människor som föremål och inte människor med känslor och behov, och möblera om är ju ganska lätt ändå. De har dock ofta en intuitiv förmåga att känna folks soft spots, men de har ju ingen skam i kroppen. De kan gå över lik när det behövs och de kan killa folk under hakan om det behövs.
Det sägs väl att de flesta framgångsrika människor har drag av narcissism då det är dessa som dras till makten. Kvinnors narcissism blir kanske mer uppenbar då man inte förväntar sig kyla av en kvinna. Men det handlar nog ännu mer om att kvinnor konkurrerar mycket hårdare än män. Kvinnor är sällan beskyddande på manligt vis, och jag tror sällan de är mentorer - lite som Cathys - What's in it for me?
Sedan kan man adda att män blir bekräftade genom sina handlingars utkomst, medan kvinnor blir bekräftade genom sin position - vem de är.
Handlingar mot varande
Lita spånande på natten.
Bäring på topic har det ju helt klart, eftersom jag just beskrivit orsaken till varför det är mest män som söker sig till Jordan. Män är mer benägna att anstränga sig eftersom det är handlingar som ger identitet hos män.
Beröm en man för vad han gör. En kvinna för vad hon är.
Det här med att vara objekt och subjekt är kanske inte något män utsätter kvinnor för, utan något som kvinnor är ganska bekväma med.
De flesta män gillar kvinnor som är subjekt, som tar för sig och tar initiativ.
Fick du ut något av det?
Men att man måste stålsätta sig för att ta tuffa beslut är ju en självklarhet för alla som önskat sig resultat. Och mäns förmåga till detta är ju bevisat genom alla domedagsinfall de fått genom historien.
Det jag filosoferade över var att män trots detta kaos de själva ställt till med kan visa ömhet medan kvinnor blir mer kategoriska och hårdnackade. När kulorna viner kring skallen upplever jag att män i dessa situationer har kvar sin förmåga att se till allas bästa. Förutom då sina fienders, förstås.
Det JP säger är ju att du som man måste anstränga dig och vara just en man. Och jag uppfattar det faktiskt som ett kärleksbudskap.
Som man måste du kunna stå inför helvetets portar och ändå vara rak i ryggen och ta ansvar för dig och de dina. Här går en skiljelinje på de sk antifeminister som uttalar sig. Vissa vill leva på samma villkor som kvinnor och gråter över att detta inte är möjligt, andra förstår att det JP säger är självklarheter.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera