Citat:
Först av allt vill jag säga tack till dig. Har läst i den här tråden sen jag blev aktuell för laro. Kändes jättebra och viktigt att få lite perspektiv och insyn ifrån någon annan än läkarna. Även om regler såklart ser olika ut från ställe till ställe.Statusuppdatering om mig själv för er som följt mig i tråden
Hade buprenorfin när jag startade tråden, men bytte till metadon i februari efter 8 månader fyllda av återfall och total misär. Är så jävla förbannad på vården. Att det skulle ta nästan ett år, bara att BYTA MEDICIN. Det är bara SÅ jävla sjukt. Fy fan vad mycket lidande jag fått gå igenom bara på grund av detta. Men men.
Har bara haft metadonet sen februari så det är ju egentligen helt ointressant hur jag fungerar nu. Det viktiga är ju att det FORTFARANDE fungerar om tex ett år. Vi får se! Kommer hålla tråden uppdaterad.
Jag kan iaf meddela att mettat nu har fungerat för mig längre än det hade gått på Subben, när det hade slutat fungera för mig. 5 månader.
Jag tog i början av behandlingen ett återfall. Var innan återfallet nojig över att jag hade drogsug. Detta var under inställningen så jag hade ganska låg dos. Men något skevt hände. När jag tog återfallet så gav det verkligen ingenting. Och efter detta har mitt drogsug varit mycket lågt. Det är som att jag tänker tillbaka på återfallet och hur värdelöst det var, och hur lite det gav. Det typ betingade min hjärna att inte komma ihåg heroin som något så nice. TYP så.
Har iaf väldigt lågt drogsug om dagarna nu och känner mig väldigt fungerande sett på det stora hela. Det känns som att om jag fortsätter på den här vägen skulle jag kunna ta mig typ vart som helst. Jag brukar alltid lyckas sabba för mig själv typ 6 månader in på min nykterhet. Om jag bara kan hålla mig nykter nu i 1-2+ år så tror jag verkligen jag kan göra något med mitt liv och förvåna mig själv.
Ska börja plugga igen nu till hösten också.
Angående metadonkliniken så kan jag bara summera det i ett ord: SUNK.
Det är så jävla sunkigt i jämförelse med där jag gick förr och hämtade sub. Massor med trasiga själar som bara går dag ut och dag in och hämtar medicin. Skriker och härjar, fulla och bensade. Verkligen ingen miljö man vill befinna sig i under sin tidiga återhämtning.
På helgen fick jag hämta på "helgmottagningen" för stockholm. DET, DET var det VÄRSTA jag sett i beroendevården.
Folk slogs utanför, det fanns två väktare bara för att hålla ordning. Folk tränger sig i kön. Kryckor och rullatorer. Zigenare kommer in och har öppen marknad och säljer droger i kön. Alltså folk som inte har något där att göra, kommer trots väktare dit och erbjuder folk i kön droger.
Jag påpekade till min läkare att risken för återfall hade varit mindre om jag slapp helgmottagningen även om jag var hemlös. Hade jag bara fått med mig helgdoser hade det varit mindre farligt för mig att bara vara kvar på parkbänken än att behöva ta mig dit.
Det finns verkligen inte många omständigheter där det hade varit bättre för någon att gå dit än att slippa.
Men man är tvungen att gå dit de första 3 månaderna. Det är reglerna, tydligen.
Sen så var jag nära att behöva gå dit igen då jag hade lämnat ett UP på en torsdag (vilket då ingen hade sagt var ett problem, hade bara fått höra att man självmant skulle lämna en gång i veckan)
. Provet hade inte kommit tillbaka innan helgen. Och tydligen så är reglerna att man måste gå till helgmottagningen ifall de inte fått ett provsvar innan helgen.
Men då blev jag iaf förbannad och frågade om de tyckte att det var rimligt att straffa mig när de vet hur det ser ut där, och jag faktiskt skött mig helt klanderfritt liksom. Så jag slapp.
På det stora hela är verkligen kliniken (en av de stora i Stockholm) inte rolig asså. Det är mycket negativ förstärkning och bestraffning, och väldigt lite av det motsatta, belöning av gott beteende, vilket de själva lär ut är "the way to go" på landstingets anhörigkurs.
Där jag hämtade medicin förra gången när jag hade sub, gick jag två gånger i veckan redan efter 4-5 månader.
Det var jättebra, och jag kunde lägga mer tid på att jobba och komma ut i världen igen och mindre på att befinna mig på en klinik (även om den kändes som en vårdcentral till skillnad från sunkhaket jag går till nu).
Nu har det gått snart 6 månader, och jag måste ändå komma hit 4 ggr i veckan fortfarande. Varför vet jag inte. Det var 5 ggr i veckan för en vecka sen så jag har fått en dag mindre nu.
'
Nä men jag kan verkligen inte motivera för mig själv hur det kan vara bra att varje jävla morgon ryckas ur sitt sammanhang, lite småabstinent då min medicin inte räcker riktigt hela dygnet för mig(vilket inte är ett problem när jag kan ta medicinen hemma på morgonen INNAN jag ger mig ut för dagen) och gå till en sunkig klinik där jag måste stöta ihop med 30-50 av de tyngsta narkomanerna i hela länet, istället för att lugnt kunna sitta hemma och avnjuta en frukost med familjen.
Liksom fine att gå dit två gånger i veckan och hämta medicin + lämna UP på ett klockslag där man slipper stöta ihop med de mest omotiverade patienterna.
Men att efter 6 månader behöva gå dit och varje morgon bli verbalt attackerad av minst ett par bensade personer som måste babbla med allt och alla och behöva höra alla dessa jävla konversationer om knark "Imovane mannneneeen det är såå mycket mer najjzzz än stilnoct asså...
Jag har givetvis också babblat om knark hur mycket som helst i mina dagar.
Men precis just nu så är det ju liksom det jag vill slippa mer än något annat i världen.
Jag försöker ju göra allt jag möjligt kan och lite till för att SLIPPA andra missbrukare och knarksnacket dito.
Och detta har jag sagt till mitt vårdteam liksom att detta är triggers för mig jag vill slippa. Ändå tvingar de dit mig dag ut och dag in. Otroligt tröttsamt.
Det är väldigt irriterande och man känner sig extremt maktlös eftersom man inte har någon kontroll över situationen. Nån annan bestämmer saker som man inte gillar över en liksom.
Så jag ber om ursäkt för detta raljerande, men kände att jag verkligen måste lätta lite på trycket
Knyter handen hårdare och hårdade i fickan varje dag jag ser sunket på kliniken. Allt stör mig med det där stället just nu... Allt ifrån att alla är stereotyper, röker, har kryckor och en amstaff-hund, att folk helt obrytt slänger fel papper så det blir stopp i UP-toaletterna, så att de har fått ta bort pappret så man istället inte ens kan tvätta händerna. Att folk skriker och babblar så högt och massa skit.
Att personalen verkar tycka att man inte har rätt att störa sig på saker där, då man istället ska vara TACKSAM över att man har haft turen att få metadon och inte dött under väntetiden.
Samma inställning har jag hört bland andra patienter också, liksom wtf?
Ska man vara tacksam över att få väntat hur jävla länge som helst på att få en livsviktig medicin man behöver? Eller att bara för att andra "minsannnn" behövde dokumenterade överdoser och grejer och jag knappt nånting eftersom de lättat på reglerna så ska jag vara tacksam...
Jag är inte tacksam över att regelverket är dåligt, även fast det var sämre förr.
tack för om nån orkade läsa denna j*vla röra till bibel, även om jag tvekar på det
*end of rant*
Kärlek till er alla laropatienter, anhöriga och utomstående!
Hade buprenorfin när jag startade tråden, men bytte till metadon i februari efter 8 månader fyllda av återfall och total misär. Är så jävla förbannad på vården. Att det skulle ta nästan ett år, bara att BYTA MEDICIN. Det är bara SÅ jävla sjukt. Fy fan vad mycket lidande jag fått gå igenom bara på grund av detta. Men men.
Har bara haft metadonet sen februari så det är ju egentligen helt ointressant hur jag fungerar nu. Det viktiga är ju att det FORTFARANDE fungerar om tex ett år. Vi får se! Kommer hålla tråden uppdaterad.
Jag kan iaf meddela att mettat nu har fungerat för mig längre än det hade gått på Subben, när det hade slutat fungera för mig. 5 månader.
Jag tog i början av behandlingen ett återfall. Var innan återfallet nojig över att jag hade drogsug. Detta var under inställningen så jag hade ganska låg dos. Men något skevt hände. När jag tog återfallet så gav det verkligen ingenting. Och efter detta har mitt drogsug varit mycket lågt. Det är som att jag tänker tillbaka på återfallet och hur värdelöst det var, och hur lite det gav. Det typ betingade min hjärna att inte komma ihåg heroin som något så nice. TYP så.
Har iaf väldigt lågt drogsug om dagarna nu och känner mig väldigt fungerande sett på det stora hela. Det känns som att om jag fortsätter på den här vägen skulle jag kunna ta mig typ vart som helst. Jag brukar alltid lyckas sabba för mig själv typ 6 månader in på min nykterhet. Om jag bara kan hålla mig nykter nu i 1-2+ år så tror jag verkligen jag kan göra något med mitt liv och förvåna mig själv.
Ska börja plugga igen nu till hösten också.
Angående metadonkliniken så kan jag bara summera det i ett ord: SUNK.
Det är så jävla sunkigt i jämförelse med där jag gick förr och hämtade sub. Massor med trasiga själar som bara går dag ut och dag in och hämtar medicin. Skriker och härjar, fulla och bensade. Verkligen ingen miljö man vill befinna sig i under sin tidiga återhämtning.
På helgen fick jag hämta på "helgmottagningen" för stockholm. DET, DET var det VÄRSTA jag sett i beroendevården.
Folk slogs utanför, det fanns två väktare bara för att hålla ordning. Folk tränger sig i kön. Kryckor och rullatorer. Zigenare kommer in och har öppen marknad och säljer droger i kön. Alltså folk som inte har något där att göra, kommer trots väktare dit och erbjuder folk i kön droger.
Jag påpekade till min läkare att risken för återfall hade varit mindre om jag slapp helgmottagningen även om jag var hemlös. Hade jag bara fått med mig helgdoser hade det varit mindre farligt för mig att bara vara kvar på parkbänken än att behöva ta mig dit.
Det finns verkligen inte många omständigheter där det hade varit bättre för någon att gå dit än att slippa.
Men man är tvungen att gå dit de första 3 månaderna. Det är reglerna, tydligen.
Sen så var jag nära att behöva gå dit igen då jag hade lämnat ett UP på en torsdag (vilket då ingen hade sagt var ett problem, hade bara fått höra att man självmant skulle lämna en gång i veckan)
. Provet hade inte kommit tillbaka innan helgen. Och tydligen så är reglerna att man måste gå till helgmottagningen ifall de inte fått ett provsvar innan helgen.
Men då blev jag iaf förbannad och frågade om de tyckte att det var rimligt att straffa mig när de vet hur det ser ut där, och jag faktiskt skött mig helt klanderfritt liksom. Så jag slapp.
På det stora hela är verkligen kliniken (en av de stora i Stockholm) inte rolig asså. Det är mycket negativ förstärkning och bestraffning, och väldigt lite av det motsatta, belöning av gott beteende, vilket de själva lär ut är "the way to go" på landstingets anhörigkurs.
Där jag hämtade medicin förra gången när jag hade sub, gick jag två gånger i veckan redan efter 4-5 månader.
Det var jättebra, och jag kunde lägga mer tid på att jobba och komma ut i världen igen och mindre på att befinna mig på en klinik (även om den kändes som en vårdcentral till skillnad från sunkhaket jag går till nu).
Nu har det gått snart 6 månader, och jag måste ändå komma hit 4 ggr i veckan fortfarande. Varför vet jag inte. Det var 5 ggr i veckan för en vecka sen så jag har fått en dag mindre nu.
'
Nä men jag kan verkligen inte motivera för mig själv hur det kan vara bra att varje jävla morgon ryckas ur sitt sammanhang, lite småabstinent då min medicin inte räcker riktigt hela dygnet för mig(vilket inte är ett problem när jag kan ta medicinen hemma på morgonen INNAN jag ger mig ut för dagen) och gå till en sunkig klinik där jag måste stöta ihop med 30-50 av de tyngsta narkomanerna i hela länet, istället för att lugnt kunna sitta hemma och avnjuta en frukost med familjen.
Liksom fine att gå dit två gånger i veckan och hämta medicin + lämna UP på ett klockslag där man slipper stöta ihop med de mest omotiverade patienterna.
Men att efter 6 månader behöva gå dit och varje morgon bli verbalt attackerad av minst ett par bensade personer som måste babbla med allt och alla och behöva höra alla dessa jävla konversationer om knark "Imovane mannneneeen det är såå mycket mer najjzzz än stilnoct asså...
Jag har givetvis också babblat om knark hur mycket som helst i mina dagar.
Men precis just nu så är det ju liksom det jag vill slippa mer än något annat i världen.
Jag försöker ju göra allt jag möjligt kan och lite till för att SLIPPA andra missbrukare och knarksnacket dito.
Och detta har jag sagt till mitt vårdteam liksom att detta är triggers för mig jag vill slippa. Ändå tvingar de dit mig dag ut och dag in. Otroligt tröttsamt.
Det är väldigt irriterande och man känner sig extremt maktlös eftersom man inte har någon kontroll över situationen. Nån annan bestämmer saker som man inte gillar över en liksom.
Så jag ber om ursäkt för detta raljerande, men kände att jag verkligen måste lätta lite på trycket

Knyter handen hårdare och hårdade i fickan varje dag jag ser sunket på kliniken. Allt stör mig med det där stället just nu... Allt ifrån att alla är stereotyper, röker, har kryckor och en amstaff-hund, att folk helt obrytt slänger fel papper så det blir stopp i UP-toaletterna, så att de har fått ta bort pappret så man istället inte ens kan tvätta händerna. Att folk skriker och babblar så högt och massa skit.
Att personalen verkar tycka att man inte har rätt att störa sig på saker där, då man istället ska vara TACKSAM över att man har haft turen att få metadon och inte dött under väntetiden.
Samma inställning har jag hört bland andra patienter också, liksom wtf?
Ska man vara tacksam över att få väntat hur jävla länge som helst på att få en livsviktig medicin man behöver? Eller att bara för att andra "minsannnn" behövde dokumenterade överdoser och grejer och jag knappt nånting eftersom de lättat på reglerna så ska jag vara tacksam...
Jag är inte tacksam över att regelverket är dåligt, även fast det var sämre förr.
tack för om nån orkade läsa denna j*vla röra till bibel, även om jag tvekar på det
*end of rant*
Kärlek till er alla laropatienter, anhöriga och utomstående!

Jag hoppas verkligen att det funkar för dig med metadon! Själv har jag 16mg bup, jag har ett jobb, lägenhet och nya vänner. Det känns helt sjukt faktiskt att jag kan vara nykter. Har inte tagit ett återfall sen jag började med laro!
Tänkte fråga dig om up. Först lämnade jag 3ggr i veckan, sen två och nu sen ca en månad en gång i veckan (det håller inte med mitt jobb att gå till vårdcentralen 2-3ggr i veckan). Hur länge tror du att jag kommer få lämna en gång i veckan? Har inte lämnat ett positivt prov sen slutet av förra sommarn. Jag förstår att du inte kan säga nåt exakt, men vad tror Du? Känner inte många med laro där jag bor nu så jag kan inte fråga någon.