Svenska FN-observatören Zaida Catalán kidnappad i Kongo (hittad avliden) 2017-03-13

Yea! Vi ska undersöka massmord, vi tar en motorcykel och en tolk och drar genom stan!

Vad i helvete levde hon i för bubbla? Hon står på rättvisanssida och därmed bullitproof. Finns det inte en term för journalister som lever i krigen och tror de är odödliga.

ALl heder åt den stora kampen men vad är det för säherhetstänk?

Bra för familjen att kroppen hittades i alla fall, annars hade det varit ett jobbigare för familjen att leva alla år i ovisshet.

För att hon var dum nog att resa utan vapeneskort! Jag gissar att hon efter flera år på liknande uppdrag i Afghanistan och även tidigare uppdrag för EU i Kongo-Kinshasa helt enkelt tappat repsekten för vad som kan hända. Företaget som jag arbetar för har en del affärer i olika länder i Afrika och de som åker dit får inte åka någonstans utan att ha beväpnade soldater med sig. Inte ens från flygplatsen till hotellet.

Sedan utredde hon för FNs räkning massakrer och övergrepp av regeringen, man kan ju undra vem som vill se henne död då?

Det är skillnad på att göra världen bättre och att "tro" att man gör världen bättre.
Att minst tre av personerna blev mördade leder inte till slutsatsen, med någon logik i världen, att deras försök faktiskt gjorde världen bättre.
Men sätta sig på höga hästar och försöka motivera någon annans död med en hjältegloria av rättfärdighet går ju bra.
Att överhuvudtaget påstå att någon form av mini-kolonial närvaro av två västerlänningar, som skall vara experter och komma med pekpinnar och rota i problem som kongoleserna uppenbarligen (med deras logik) inte kan hantera själva, skulle göra världen bättre är osmakligt.

Man är alltså där för att undersöka krigsbrott, som civilister, utan eskort och utan att ha synkat det med landets myndigheter, och båda experterna blir själva mördade. Naiviteten är slående.

FNs arbete i dylika regioner är dödsdömt i den form och omfattning som sker. De är till för att döva samvetet på hemopinionen med nålsticksinsatser som på sin höjd räddar individer men i längden leder till att konflikterna fortgår i olika spiraler genom decennierna. Man vill visa att man gör något men det är ett spel för galleriet för viljan att lösa konflikterna på riktigt finns inte där då ingen är beredd att plocka upp notan.

Medarbetarna som ändå ställer upp är oftast risktagande och sluga karriärister eller folk som är ideologiskt drivna samvetsnarkomaner eller naiva drömmare som "tror" att de gör världen bättre genom att upprepa kolonialmakternas misstag att som "utbildade" västerlänningar komma med pekpinnar.

Att de dött är inget annat än tragik av litterära mått och helt meningslöst, hur mycket folk än försöker döva sina samveten med att hjälteförklara folk som inte finns i livet att höra det.

Det kanske inte själva den sexuella penetrationen man dör av i det fallet, även om mindre inre blödningar uppstår, utan misshandeln som följer med våldtäkten. Lite får man skilja på äpple och päron. Det är två olika handlingar juridiskt sett - ja även språkligt. Vad gäller små barn är det en annan sak vilket vi sett exempel på från Indien där kan det bli större skador.


Nja det är kanske inte riktigt så det förhåller sig i fall som folkmord eller massmord. Skulle de allierade hållit sig utanför Tysklands utrotande av judar bara föra att det inte skulle framstå som de delade ut osmakliga pekpinnar?
Riktigt så funkar det nog inte - det är viss skillnad på att lägga sig i saker som fördelning av hushållsarbete in om familjen, antalet fruar, ritualer vid menstruation osv och att blunda för att man mördar hundratals eller tusentals människor. Just kritik mot det sistnämnda blir jobbigt om man placerar in under "pekpinnar" och "höga hästar". Så framöver vill jag inte läsa mer från dig om vare sig Stalin, Hitler, Mao eller Pol post folkmord. Det blir bara osmakligt med pekpinnar...

Hon och Sharp deltog i en exportkommission utsända från FN i New York för att utreda de massgravar som upptäcktes i februari i det området. De rapporter som exportkommissionen publicerar har värderats högt och är därför av stor vikt. Detta är första gången som några av de experter som kommissionen utsänt som mördats. Det kommer mest troligt att resultera i en grundlig utredning och få påtagliga konsekvenser.

Ja, att Congo är ett rikt land vad avser eftertraktade metaller har skapat stora problem med bl.a. stora förmögenhetsskilnader och strider om värdefulla metallmarker/fyndigheter mellan olika grupperingar.

Larv. Att som tredje part försöka döva sitt samvete med att hjälteförklara en död person och tillskriva denne livsgärningar i ett försök att motivera eländet är en form av cyniskt självbedrägeri av rang. De är döda, det är tragiskt och de dog alldeles i onödan. Det är där ryggdunkandet av liken och varandra börjar som det blir osmakligt.

Sen är det inte jag som drar förhastade slutsatser utan du som tillskriver mig dylika egenskaper vilket är mer komiskt än något annat. Folk som vågar tro att de gör skillnad när det egentligen inte leder någonvart eller att de, som i detta fallet, blir dödade vänder jag mig absolut emot. Men du kanske tycker annorlunda.
Det är dock vansinnigt att det räcker med att kasta ett ben i form av en utredning eller utnämning för att do-gooders glatt skall underkasta sig saken när dessa bevisligen engagerade människor egentligen borde ställa sig upp och skrika samtidigt som de drar i handbromsen.

Problemen i regionen GÅR att lösa men inte genom att skicka ett par civila "experter" att försöka undersöka folkmordshändelser på egen hand och inte heller med huvuddelen av de insatser man arbetat med på senaste heller.
En engagerad omvärld (på riktigt) skulle på ett par månader kunna få stopp på konflikten och faktiskt göra skillnad. Sen skulle det utöver detta krävas omfattande närvaro och stort stöd över minst en generation för att se till att Kongo blomstrar. Inte genom att kasta bidrag och enstaka samariter på problemet och se misären fortgå decennium efter decennium.

Ja att hon åkte ut på moped i mordkongo är ju naturligtvis dåraktigt. Självklart. Det har du rätt i.
Men att hon vågade tro på att hon kunde göra världen bättre var inte dåraktigt. Hon kämpade för det hon trodde var rätt!

Vi vet inte om hon levde som hon ville innerst inne. Hon kanske inte ville jobba eller vad man ska kalla det i farligt land. Hon kanske gjorde det för att bevisa någonting. Uppror mot föräldrarna genom att utsätta sig för fara. Ett sökande. Typ som en upprorsaktig tonåring. Det där livet kanske hon aldrig hade velat ha innerst inne. Hon kanske på senare tid insett det och velat komma hem, leva vanligt liv och skaffa familj, skippa alla den där orealistiska pseudokolonialistiska arbetet. Det får vi aldrig veta. Jag tror dock att för alla vuxna människor som tar såna tjänster så bottnar det i någonting psykologiskt på ett djupare plan. Inte bara "viljan att göra världen god". Hon betalade det högsta priset och ska man hitta ansvariga så är det 1. FN 2. Regeringen som del av FN och i egenskap av att de borde skickat kommandostyrka direkt till området. 3. Kongolesiska aktörer. (Man ska inte bli förvånad om en orm biter en).

Ja, jag undrar vem i den situationen de kunde lita på. De åker in i ett område där regeringstrupper har utkämpat stridigheter med en lokal milis och den förstnämnda parten nu anklagas för att ha begått massakrer på lokalbefolkningen. Att de skulle ge sig in i det området utan någon sorts någon garantier om säker passage låter faktiskt osannolikt. De måste ha blivit lurade.

Vad jag förstår rörde det sig om sex stycken personer som reste in i området. Nu är tre hittade, mördade. Var är de andra tre?

Vet vi att det är så då?

Tänk om det bara var ett jobb för henne?

Det är kanske svårt att ta reda på hur det ligger till med det, men kanske kan man få någon inblick i det genom att kolla på hennes facebook och instagram?