Bonusfamiljen

Del 1 hade inte ett enda skratt för mig. Ingenting var särskilt roligt, man har tappat bort humorn och istället finns bara bitterhet, elakhet, ondska, dumhet kvar. I första säsongen används elakhet för humor, och det är ju askul, men denna balans är helt borta. Otroligt roliga och bärande killarna Eddie Ville har växt upp till tonåringar och man förstår att de inte är skådisar, de bara triggades av en bra regissör att vara supercharmiga i tidigare säsonger. Mede och Lill-Babs bort och de saknas, men även alla andra saknar den varma fluffiga mänskliga känslan och kemin mellan varann och istället står alla bara stelt och säger tråkiga repliker. Tidigare kände jag igen mig från mitt eget liv, men nu finns ingen koppling till verkligheten längre. Vem målar en lägenhet röd. Världens vänligaste människa blir elak monster-lärare i skolan, hur kan man ens komma på något så dåligt. De som skrivit manus känner inte ens till sina egna karaktärer. Inga barn lägger f.ö. upp något på youtube, bara ett tips.

I 30 sekunder fanns den gamla känslan kvar, i slutscenen i sängen mellan de två huvudrollerna fanns lite mänsklig värme. Det hade alltså gått att få fart på serien med bra manus och bra regissör.

Hela S04E01 var för övrigt gjord av kvinnor: producent, regissör, manus, huvudförfattare. I helvetet står kvinnorna för humorn.

Känns logiskt att Mede som är smart hoppade av. Det går inte att se det här.

Både Lisa och Patrik är ju tamejfan helt oresonliga. Man vill bara skaka vett i skallen på båda två när de grälar utan att kunna se saker och ting nyanserat, från fler än sina egna snäva perspektiv.

Bonusfamiljen har blivit en megafon för vad som är korrekt och inte korrekt. Flesta repliker är riktade mot tv-tittaren.

Handlar inte egentligen hela deras uppenbarelse om missförstånd, situationer där de båda med flit undanhåller saker för varandra och sedan ber om förlåtelse?! Gång efter annan. Undrar hur många gånger de uttalat detta ordet ”förlåt” nu sedan seriens början. Jisses.