Citat:
Ursprungligen postat av
Farbror-Joakim
Jag är också en lugn kille som lite liksom skribenten i föregående inlägg vuxit upp med en rätt dominant kvinnlig moder, ett matriarkat i miniatyr helt enkelt. Skulle man förstora upp mina upplevelser på samhället i stort skulle det innebära att vi skulle få ett rätt kärleksfullt samhälle med rätt mjuka värden - jättebra absolut. Men vad jag saknade lite mot andra kompisar måste varit en mer manlig fadersgestalt. På gott och ont. Jag har nog därför en väldigt mjuk personlighet och jag kan nog bejaka mina lite feminina drag. Därmed är jag ganska gemytlig och lätt att vara med. Problemet är att jag hamnar fel på den manliga skalan tillsammans med en hel rad andra män, vi män som får en uppförsbacke i livet för att vi fostras till något annat än vad vi förväntas av samhället.
Vilka män ror iland de bästa jobben, får lättare att hitta partner och knyta kontakter med andra män. Jo män som är mer manligt uppfostrade.
Vi skapar ett a och ett b-lag inom manligheten och det är synd. Jag skulle kunna kämpa för feminismen om det kunde gynna oss män men som samhället ser ut idag så förstör det mer än det gynnar. Tyvärr.
Får man fråga en liten privat fråga…ålder på ankan? Ungefär duger bra.
Jag avskyr det där alfa och beta tugget (som du visserligen inte kör med här, men innebörden är densamma). Jag tror helt enkelt inte på att detta är någon slags sanning.
Men visst jag är ju kvinna så vad fan vet jag. På vår sida har vi inga alfa och beta kvinnor. Vi har tvärtom smarta och mindre smarta, välutbildade och mindre välutbildade, strebers och la(i)d(y) back
sånna med tur och sånna med otur, attraktiva och oattraktiva. Får man rätta kombinationer i livet så
kan man orda det riktigt gott och trevligt för sig. Och vet du, jag är övertygad om att detta om du tänker efter faktiskt även gäller män. Nått a och b lag existerar alltså inte, istället är den en rad faktorer som styr.
Den typ av man som jag, och jag tror, ex. utopian ovanför pratar om, är den aggressive, dumme, känslostyrda, mentalt svage, anser-sig-bäst-i-världen-utan-grund, egoisten. Som har fått för sig att bara för att han har en korv mellan benen så förtjänar han allt han ser på och får han inte detta så går han banans på andras bekostnad.
Och jag har noterat att denne typ verkar anses som "alfan" hos många på detta forum.
I min bok är han en nolla. Han kan möjligen skaffa sig många ligg av bara farten, men han lär inte komma så mycket längre än så, eftersom förr eller senare när folk i hans omgivning mognar till sig så faller denne typ och blir en looser. Så idiotiskt se upp till.
Han hade möjligen en funktion någon gång i urtiden men knappast idag, idag är det mentalt starka, dvs äger förmågan steppa utanför sig själv, intelligenta, sociala, omvårdande (mjuka värden) och kreative typen som gäller för båda könen. Äger du ovan så kan du gå långt.
Och tänk nu efter.
I vilket samhälle vill du helst vara man?
-Ett där du som man ska bära allt ansvar för ekonomin, makten, beskydd etc. Och klarar du inte detta själv, så går hela familjen under pga dig.
eller ett där du samarbetar med en likvärdig partner om detta och kan ta hjälp när du behöver utan skam?
-Ett där du som man anses vara en mes om du har de minsta av kvinnliga egenskaper i dig.
eller ett där du är tillåten mjukhet?
Som sagt, jag vet definitivt vilken typ av man jag vill vara med, och jag är rätt säker på vilken typ av man som vinner i längden både hos kvinnor och i samhället.
Och den fadersgestalt du saknat kanske just var den kärleksfulle omvårdande mannen?
(jag har noterat att jag inte svarat på ditt andra, men detta kanske räcker?)