24 år gammal okysst oskuld

Ja det har du. Helt klart


Jag har både läst psykologi och gått i terapi själv. Jag förstår den vanmakt du känner.
Jag vill säga att min terapeut skulle sagt till dig att det faktum att du står på dig är mycket friskt.

Hon skulle också säga att de som inte har kontakt med sina egna känslor, inte alltid förstår dem hos andra. De tillåter sig inte de känslor som du ger uttryck för, därför så "uppfostrar" de dig likadant.

Du har all rätt till dina känslor, och jag vet att det är djävligt jobbigt när man gång på gång möts av oförstående och invalidering (att folk menar att man inte får känna det man känner)

Mitt bästa råd är att sudda bort den här sortens människor ur ditt liv. Imirion säger ju mycket vettigt, lyssna på det vettiga, och när han invaliderar dina känslor så inse bara att du vet bättre (man har rätt till sina känslor.

Vilken djävla passivt aggressiv pungspark.

Really?

Vilken djävla onödig kommentar. Min åtminstone var on topic.

Alltså man måste bara älska er för det här. Du står för förnuftet.
Jag har lärt mig så djävla mycket av er aspiesar. Du har rätt det är helt ologiskt och människan tappar helt trovärdighet.



Jag tycker inte alls du är ett misslyckande, även om du har svårt för vissa saker, så är du väldigt begåvad på andra sätt. Vad den här tråden visar tycker jag, är att alla har svårigheter. Det den här tråden visar tyckar jag är människors tillkortakommanden. De skriver i din tråd, med den fasta övertygelsen att de är i överläge. Och så är du lugn och metodisk och svarar logiskt och intelligent, och så ballar de ur en efter en för att de är känslostyrda och ditt lugn och din konsekvens visar på deras inkonsekvens. De tål de inte - det är därför de blir elaka.



Jag måste säga att jag lärt mig mycket av dig och denna tråd.
Tack för det.

Sedan ska du få ett visdomsord som varit mig till väldigt mycket nytta som jag fick av mitt AspieX
Alla vill vara någon
Med det menade han att det var det som driver människor till att agera som de gör. Och det är helt genialiskt analyserat. Det går att applicera överallt.

Tänk att alla som skrivit i den här tråden gör det för att de själva vill vara någon. Det är inte altruism som driver människor utan de vill vara lärare. När de då blir förbannade så blir de förbannade på att det inte går bra.

Det har inget med dig att göra.

Kom ihåg det.

Det blev kanske lite otydligt där. Om känner att du inte kan skilja på sak och person, så ska du blocka henne hellre än att fortsätta svara på hennes inlägg och investera energi i henne. Du väljer själv hur du vill göra.


Du fick det av deBKatchenbach för några dagar sedan.


Nu kommer säkert Gertrud1 att hoppa på mig igen, men det är endast du som har makten att göra dig själv till någon som människor skulle vilja vara med. Hint: med attityden "jag orkar inte" kommer det inte att ske. Du måste vilja satsa fast du känner dig obekväm med det.

EDIT: Du är deprimerad. Jag förstår det. Men faktum är att ingen har blivit av med sin depression genom att sitta inne i lägenheten och trycka. Du måste hitta nånting i ditt liv - förutom tanken på sex - som ger dig nån sorts livsglädje. Faktum är också att icke-deprimerade tenderar att omedvetet ta avstånd från deprimerade. T ex om en läkare blir arg på en patient, så är patienten deprimerad... eller så är läkaren det själv. Två deprimerade kommer däremot bra överens. Finns en fallstudie om det där, om du är intresserad så kan jag försöka leta upp den.

Det är ett vedertaget faktum att lärare tenderar att investera mest i de elever som är mottagliga för inlärning. Knappast nån hemlighet, så vitt jag vet. Nåväl, varför deltar du i tråden? Anser du att du är separat från "oss" som du tillskriver dessa egenskaper?

Vill du uppriktigt hjälpa TS att förstå hur neurotypa fungerar och kanske hjälpa honom att bli accepterad och hitta vänner, eller är du bara här för att slänga skit på "oss andra"? Eller är kanske din tolkning av våra motiv felaktig?

Det du skriver blir en paradox.
Vad man ser i denna tråd är människor som investerar i någon som de sedan blir arga på för att denne inte tar till sig det de och andra skriver. Dvs man investerar i någon som man skäller för att inte vara mottaglig. Hur tänkte du där?

Det handlar alltså inte om viljan att lära ut, att hjälpa utan då handlar det om egot.
Om man vill hjälpa så anpassar man pedagogiken till eleven, man skriker inte, skäller inte, pungsparkar inte som straff för att egot inte blir bekräftat. Man försöker inte slå ned en fyrkantig kloss i ett runt hål.
Jag skrev det för några dagar sedan.

Vad både du och Syntax sysslar med är falsk godhet.
När eleven inte är tacksam så attackerar ni. Det finns ett talesätt - man lär så länge man har elever. För det krävs ödmjukhet och att inte se sig själv i överläge.


Detta är visserligen inte topic, men eftersom TS har svårt med avsikt så kan det vara värt att markera detta. En lärare eller hjälpare har inget egetintresse i lärandet. Sådana här trådar drar alltid till sig hyenor som njuter av att trycka ned. Att du hånar TS, sparkar honom i hans softspot när han redan är under isen är oförlåtligt.


Självklart går Alla vill vara någon att applicera på mig också. Jag skrev ju det, den är applicerbar överallt.

Angående det sista stycket i din editering så handlar mitt agerande om att det är viktigt att TS inte belastas med ännu mer skuld och skam och känsla av otillräcklighet.

Jag påpekade det för någon dag sedan - det viktigaste måste ändå vara TS livsvilja - inte våra egon?

OT är förkortning för "off topic", alltså avvikelse från ämnet. På Flashback kan OT föranleda reprimander.

"/exmod" innehåller tre tokens: "/", "ex" och "mod". "/" betyder "hälsningar från", "ex" är ett prefix som betyder "före detta" och "mod" är förkortning för "moderator".


Nu vill jag inte riva upp några sår, men eftersom detta påverkar trådens tillvaro just nu vill jag veta vad det handlar om. Är det passusen om adventskalendern som spökar?

Japp! Och allt annat hon skrev i det inlägget. Hon kan inte skriva något sånt och sen låtsas som om inget hade hänt. Hon måste be om förlåtelse, eller dra.

Hon kan inte låtsas som det är ogjort helt klart.
Men reglerna här gör att hon får skriva här i tråden så länge hon följer reglerna.

Då får du anpassa dig till det på ett sätt som gör att du behåller största möjliga harmoni.
Elaka människor är lite som troll, ju mer du svarar henne ju mer chans ger du henne att vara elak igen. Försök att komma ihåg de rättesnören jag givit dig. Håll den tanken inom dig, och så tiger du ihjäl elaka människor. Var en indian. Du vet stolt, håll huvudet högt, visa inte att du reagerar för det är en reaktion de vill ha. Så funkar mobbare.

Paradox eller inte - det enda som spelar roll är om det stämmer, och bevisligen gör det det. Vi är alla människor, och människor, som du vet, vill ha bekräftelse i nån mån. Investerar man i nånting så vill ha man se resultat. Det gäller även mellanmänskliga relationer. Uteblir resultatet - eller responsen - så uppstår frustration. Du påstår att vi blir arga... jag skulle snarare säga frustrerade över att kommunikationen inte funkar. Vi är neurotypa, M är autistisk, alltså är vi i majoritet, och eftersom våra reaktioner är likartade, så uppstår en situation där den med avvikande uppfattning blir ensam om att ha den uppfattningen. Otroligt vanligt med aspergare på arbetsplatser också.
Det finns en studie där en universitetsprofessor föreläser för en aula full med människor, och i experimentet har människorna på vänstra sidan ombetts att lyssna uppmärksammat och söka ögonkontakt med professorn när han gick fram och tillbaka runt podiet, medan människorna på högra sidan hade blivit tillsagda att titta ner och inte ge nån respons överhuvudtaget. Det slutade med att professorn på slutet av föreläsningen omedvetet helt hade gett upp försöken att söka kontakt med högra sidan och uteslutande tittade åt/stod vid den vänstra sidan. Så gensvar betyder mycket, även för en lärare.


Jaha, och? Ganska mycket - för att inte säga det mesta - handlar om egot. Vad är din lösning?


Den som varit överlägset bäst på att hjälpa TS i tråden är Imiron - han ska ha all cred för sitt tålamod. Så vitt jag vet så är ingen i tråden proffspedagog (Imiron som jobbat med aspergerbarn kommer även här närmast), utan vi deltar som privatpersoner. Tonen har bitvis varit hard och folk har givit upp, men faktum kvarstår att om inga krav ställs, så sker det ingen utveckling heller. Nu kommer du att säga att utlärning inte handlar om att ställa krav, men faktum kvarstår att det ställs krav på oss i stort sett varenda situation där vi interagerar med andra människor, och det går inte att bortse från det här. TS har fått en individanpassad utbildning och klarat gymnasiekompetens, med hur mycket life skills har den här autism-anpassade pedagogiken lärt honom? Inte tillräckligt för att klara ett autonomt vuxenliv, helt klart. Vi i tråden har gjort bedömningen (kanske felaktigt) att det går att ställa större krav på TS än det görs i nuläget och att han kan bli med självständig med lite arbete.

Poängen här är att du ställer krav på oss - som ju inte är proffspedagoger med kunskap om autism - som vi inte rimligtvis kan leva upp till. Eftersom de flesta "vanliga" människors kunskap om autism sträcker sig till typ "Rainman" eller i bästa fall "Sheldon" så kan du inte förutsätta att de som deltar i tråden ska veta bästa sättet att kommunicera med en autistisk person.


Bullshit. Du är helt enkelt inte realist. Jag vet inte vad det är för utopisk verklighet du tror att du lever i. Vet du varför så många lärare säger upp sig? Man kan inte lära ut helt utan egenintresse. Elevens mottagbarhet betyder så mycket för ens självkänsla. Man känner sig kass om man inte lyckas förmedla kunskap. Det har hänt här i tråden med syntaxxx och med mig, jag erkänner. Jag har sagt en del dryga saker, det erkänner jag också. Vad som skiljer oss från TS är att vi snabbt går vidare. Jag tror att just den här oviljan att släppa saker är en av orsakerna till konflikter mellan NT och autister. Den autistiske kan hålla sig till en och samma topic i timmar, dagar, veckor, t ex om det handlar om en oförrätt. Av den neurotypa ses autisten som en malande evighetsmaskin, medan autisten inte förstår hur NT uppfattar dem. Man för försöka förklara för autisten hur de ska upptäcka kroppsliga tecken på trötthet eller irritation. Ex. "ser du rynkan mellan X's ögonbryn? Det betyder att han är trött och vill sluta diskutera."


Absolut. Därför är det av yttersta vikt att TS hittar någonting som ger honom livsglädje - annat än tanken på en flickvän eller sex.

(P.S. Det här är OT för tråden, men jag kan tillägga att det är så här mina debatter med INJs brukar sluta - med cirkulära resonemang, eftersom vi helt enkelt inte ser världen med samma kognitiva funktioner. Jag skulle rekommendera Socionics för dig. Deras teorier om intertype relationships är utmärkta. PM:a om du vill diskutera vidare.)

TS skulle du kunna beskriva vilken typ av hjälp och insatser du får? Du verkar ensam och vilsen i det här. Det är fullt förståligt, men så ska det inte behöva vara. Du har fått en diagnos, du har rätt till insatser. Nu verkar dina föräldrar dra ett tungt lass. Det är fint men du behöver också få utveckla din egen självständighet som vuxen. Du kan få boendestöd i ett eget hem, när du har råd att betala en hyra.

Hur gammal var du när du fick din diagnos? Har andra i din familj diagnosen?