Skvaller om Jan Guillou?

Så du manar att allt som JanneLjugo påstår helt plötsligt är sant? Eller vad ska tvivla ändra uppfattning om? Att det inte är ett terminsbetyg utan ett slutbetyg? Ändrar det något i sak om att JanneLjugo åkte ut från skolan och tvingades gå klart skolan i Viggbyholm?

Denna bok påminner mig om boken om kungen. Den boken skrevs av Th*mas Sj*berg, en erfaren författare och journalist som var noga med källorna och hade två reserchers till hjälp som dubbel och trippel kollade allt, för Sj*berg visste att det skulle bli spektakel.

Sj*berg fick utstå mycket kritik och utfrysning, men i sak hade ingen något de kunde sätta dit honom på. Det visar hur viktig varje detalj är när man ger sig på kolosser, för en liten tuva kan stjälpa ett stort lass.

I Sj*bergs bok var Mille den svaga länken och det fick åtgärdas med stödbevising och källor som bekräftade det han påstod. Det var Milles trovärdighet som angreps av advokatsamfundet och de som kände sig kränkta. Då fanns andra fakta som stödde det som var kontroversiellt. Och sedan när dessa kungavänner och advokatvän, och dessutom f d man till Rambergskan skulle köpa loss bilder var Sj*berg hemma i trovärdighetsdebatten.

Det visar sig att folk och andra journalister underskattar andras arbete och tankeveksamhet, för Sj*berg var garderad, genom sin arbetsmetod, och då gav en person som Mille krydda och reklam.

Det blev senare platt fall när en av medarbetarna i reserachen skulle skriva egen bok om Mille. Mille är inte trovärdig rent generellt, endast beträffande vissa uppgifter som då måste underbyggas med annat material. Och det visade sig när Flashback stod för granskning och research av Milles manipulerade bilder. En bok om Mille som blev ett totalfiasko, just för att författaren inte gjorde annan research och litade på trovärdigheten av en källa.

Boken om Guillou har mycket gemensamt med boken om kungen och om kommande böcker om det känsliga ämne som är vissa dominerande personers bakgrund. Det är av stort intresse, men stora värden står på spel, särskilt i Sverige där det är så få aktörer som styr debatten och där det är så få som får utrymme i det offentliga. Det är en konsensus om vad som får förmedlas och hur och av vem. Och det blir alltid spektakel när synen på kungahuset, Palme och bilden av Sverige ifrågasätts.

Guillou är en person som fått stort utrymme och har haft Aftonbladet som kanal för sitt tyckande där alla är fritt byte för honom. Det är intressant hur detta hanteras och att ett betyg ges den vikt att hela boken undergrävs. Men trots allt handlar det om Guillou som utan examen från högre utbildning, självlärd, kallar hela svenska folket, inklusive kungen för obildade utan att själv bli ifrågasatt. Och när han blir ifrågasatt handlar saken om ett betyg, från barndomen, som en gubbe i 70 årsåldern sparat på. Det patetiska blir en sanning, men vilken betydelse har denna obetydliga sanning, för att eliminera annan sanning?

Frigyes borde ta nya friska tag, rannsaka sin bok och åka ner till Frankrike och plocka fram den informationen om Guillous bakgrund som är intressant, och visar vilka typer som styr svensk konsensusdebatt.

Ska hänga upp sin berättelse om en persons generella trovärdighet på olika detaljer från ungdomen är en god genomgång av alla tänkbara arkivfakta som finns tillgängliga första arbetsuppgiften innan man gör något annat.

Vill man därutöver hänga dit olika saker om faderns göranden och låtanden i en annan kultursfär måste man kunna den kulturen, tycka om den och ha den språkliga och kulturella kompetens som krävs för göra adekvata efterforskningar därstädes.

Vill man inte utföra ovanstående arbetsuppgifter är det klokast att hänga upp sin granskning på övergripande, lätt belagda, fakta om vad den personen sagt, gjort och stått för.

Det smärtar ordentligt för mig att säga ovanstående eftersom det handlar om en person jag helst sett dömd till offentlig rådbråkning och hjulet androm till varnagel.

Janne Guillou kanske var ett jävla svin som tonåring. Som slogs och mobbades osv. Det är det fler som varit och gjort gott sedan.

Och han kanske ljög om det och om farsan.

Det skiter jag i. I stort sett. Det intressanta är om han fått mördare frikända, sprungit ärenden åt främmande makter och om han bidragit till att svenskar måste ta miljonlån på skitkvartar, blir utan jobb, får pensioner och sjukdomsersättning och sociala förmåner indragna och blir rånade och får pröjsa för blattar på kåken och hos socialen och i olika trista utredningar nere på snuthäcken.

Allt som gör att gamla Agda på servicehuset inte har råd att lägga några tusenlappar på julklappar åt barnbarnen och inte får ett helt ägg till frukost.

Det är för det sistnämnda han förtjänar behandling med slägga hos bödeln på Stora Torget i Gamla Stan. Hans personliga familjehistorier är i det perspektivet lika intressanta som vilka problem han haft med tänderna.

Men det är av intresse vilka sorts personer som får utrymme i debatten, och hela saken bygger på en trovärdighet som är en kuliss. Ett påhittat hjärnspöke om en ädel riddare, som kämpar på, utan substans, för allt denne egenhändigt dubbade riddare kommer på för dagen är till mer skada än nytta.

Det finns inget ämne som Guillou inte tagit sig friheten att yttra sig om, och därmed manipulerat opinionen. I media som släpper in honom okritiskt. Medan han själv flyter ovanpå som en fläskig kork. Det är illa för han angriper saker och folk utan urskiljning, och kallar sig expert. Det verkar som all beröring med honom slutar illa, som i IB affären, där Guillou visade sig illojal mot vänner och medarbetare, under tid han tog emot pengar av KGB.

Guillous förmåga att upphöja spioneri till en personlig dygd, med den enkla förklaringen att han behövde pengar, hade setts som extra allvarligt i alla andra länder än Sverige. För ingen normalt funtad person säljer ut sitt eget land för pengar, och det blir extra föraktligt när det rör sig om småpengar.

Inte undra på att Guillou kommer till slutsatsen att alla andra är obildade och outbildade, när detta får passera, utan närmare granskning och åtgärder. För det som är intressant är att en person som kostade blod och tårar att få igenom en normal skolgång, och som inte själv mäktade med mer än två års studier, föraktar andra. Det är en skandal som pågår varje gång han släpps fram för att höja Aftonbladets upplagor, i ett kortsiktigt upplagetänk.

Därför är pappans byte av skepnad lika intressant som sonens olika skepnader. Från kommunist till konstsamlare på Östermalm, med särskild förfiiining inom överklassnöjen som jakt. Med komiken att Guillou påstår sig ha växt upp i Saltsjöbaden, när det mest handlar om enkla kvarter/bostäder i Södertälje, Kungsholmen och Näsby Park. Det är Guillous skapade förvirring om sin bakgrund som gör den intressant, eftersom han vill framstå som fiiinare än han är, den gamle kommunisten.

Det ska till en märklig far för att få till en sådan son, och det börjar med bilden på pappan i motståndsrörelsens uniform, som får mig att le...

Är Herr Guillou möjligtvis jude eller bara sionist?

Ja, i sak riktigt. Håller helt med. Kan inte vara mer enig med dig i detta. Det som pågår är en trettioårig oavbruten jävla medieskandal. Desto större anledning att tillbringa fyra timmar i landsarkivet för att slippa skämma ut sig i direktsändning.

Vad yrar du om? Han har väl utan avbrott varit Palestina-vän och starkt antisionistisk genom decennierna?

Jag njuter av att läsa Din intelligenta analys.
Dags att sanningen om denne narcissistiske, rubbade man kommer fram.
Men ack så tragiskt!!!!!
Även Kejsaren var naken i sagans värld.

Betygsfrågan verkar vara avgjord. Hur är det då med franska motståndsrörelsens kontor på Karlavägen. Enligt Frygies fanns inget kontor:

"Och det finns faktiskt inte ett enda spår av någon organiserad representation för franska motståndsrörelsen i Sverige under andra världskriget. Sylvain Cornil, representant för dokumentationsarkivet France-Libre, har ingen notering om någon FFL-kommitté (Comité de la France Libre) vare sig i Le Journal officiel de la France Combattante från augusti 1942 eller i utrikesministeriets arkiv i Paris, där de listas."

I kommentarsfältet under Erik Wijks artikel i DN finns följande intressanta kommentar:

"Delar inte Guillous politiska ståndpunkt, är moderat, men har läst och skrivit historia till D-nivå, samt sedan barnsben läst i princip allt på svenska, norska, engelska och franska, så säger jag bara en sak: BAKLÄXA Erik Wijk. Karlavägen har nämnts i flertal motståndsböcker som berättar om samarbete norrmän-och franska motståndsgrupper (OBS pluralis) ytterst få av alla verkliga motståndsmän finns med egna namn i franska öppna arkiv än idag, det vet alla historiker. Skäms Erik Wijk!"

[quote=Vresrosen|46992537] För ingen normalt funtad person säljer ut sitt eget land för pengar, och det blir extra föraktligt när det rör sig om småpengar. /[quote]

Jag, jag klarar inte att se honom i rörlig bild. Måste stänga av med täta mellanrum. Bara tanken på den där fan springande bland brudarna med cigarettlimpor och brännvinsflaskor från ryska ambassaden.....

Vad vi menar är att JG gjorde det som var det helt normala på den tiden. Lämnade från klass 4:5 för han ville vidare till gymnasium. De flesta som studerade vidare på den tiden har ett likadant slutbetyg från realskolan som JG. Det här borde Frygies haft koll på.

Någon annan får nog skriva den kritiska boken om JG. Den här killen åkte på en riktig KO i rond 1 och är borta.