Beelzebub, Djävulen, Draken, Hin Håle, Lucifer, Mammon, Odjuret, Ormen eller Satan?

Ja visst är det. Det känns som att jag inte har så mycket att komma med. Sorg är en svår sak, ondska är en svår sak. Sedan har du sjukdomar som kan vara oändligt grymma.

Gud är dock med. Han kan hantera din vrede, och han förlåter så att han är med dig när du är redo, och vill ha honom vid din sida. Det är åtminstone min erfarenhet.

Hur vet du det?

Hur vet du det?

Vad i "Det är åtminstone min erfarenhet." förstod du inte

Det här med gud är en väldigt stor fråga.
När jag var yngre och allt var "bra" då blev man lärd av sina föreldrar enligt den kristna traditionerna.
Man gick till guds hus på söndagar med familjen osv.
Då var jag säker att det finns något positivt som kallas för gud?.

Idag flera år senare ifrågasätter jag gud dagligen, fast att jag ibland ber till han att hjälpa mig i svåra stunder, det är lite dubbelmoral från min sida där, men det är absolut inte lätt och det tar på en psykiskt.
Men nu har jag slutat be till gud om att hjälpa mig.
Jag frågar mig själv dom vanligaste sakerna, varför är det krig, varför dör unga barn ja ni vet dom vanliga frågorna man aldrig kommer få svar på.

I samtal med en präst för några månader sedan (efter en ung släktings bortgång) frågade jag han, varför har vi så mycket skit i våran värld?
Varför dör unga? Varför alla dessa sjukdomar? Varför alla dessa krig som har en dödlig utgång för många?

Han svarar:

Jag såg ut som ett litet frågetecken och ifrågasatte han:
" Hur vet gud när han ska ge och ta? "



Jaha, så det stod i minst 6miljoner judars pannor att dom skulle dö under andra världskriget?
Vilket jävla öde.



Hold up, världens rikaste folk levde under fattiga förhållanden?
Dom flesta judar hade det nog bra skulle jag vilja påstå.
Gud kan inte stoppa allt men endå är han "gud"



Jag är inte arg?
Jag undrar bara.
om gud har sån enorm makt, då kan han väl ingripa och kanske stpopa ett våldtäcktsförsök på ett barn som kommer få men resten av livet, kanske tom kommer att ta livet av sig?



Och så fortsatte våran konversation på liknande sätt 20 minuter till.
Att jag inte bara gav upp igentligen.
Jag tror att gud bara är en "grej" man tror på för att man inte ska känna sig ensam i stora stunder och det har medföljt från kanske medeltiden då folk kanske hade det väldigt svårt?
Men samtidigt tror så mår jag dåligt när jag tänker så.

Om jag ska tro på något då tror jag hellre på satans makt just nu i detta skede.
För det finns fan så mycket mer skit än gott.

Hur vet du att det är gud kanske jag ska fråga

Hej!
Det verkar som om du har en egen bibel, så om du har tid kan du ju kolla på följande skriftställen...
I bibeln finns en enkel förklaring till varför människan har det som hon har det...Rom 5:12.
I Upp 12:9,12 står det om grundorsaken till eländet på jorden.
Och Predikaren 8:9 talar om en annan orsak till människors lidande.
Och att olyckor kan drabba oss, utan att det är Guds fel, kan man se i Pred 9:11 där det talas om "tid och oförutsedd händelse".
Finns många fler verser ang detta men det var de här jag kom på nu.

Jag vill inte vara den som e den.

Men enligt din topic står det Gud eller Djävulen, men jag ser inte riktigt var djävulen kommer in i bilden.

Men nu skiter vi i det och går tillbaka till ämnet.

Jag är absolut inte kristen snarere tvärtom.
Men jag har fått höra att gud gav människan fri vilja (mycket lång historia) och sen sket det sig.

Ständiga frågan... För att jag har varit förbannad på Gud, tyckt att han varit orättvis osv, men sedan återfunnit honom, ofta förlikat mig med hans vilja, ibland blivit visad något nytt. Hur vet jag att det inte bara är i mitt huvud? Om det är sant hade det också varit i mitt huvud. Allt kokar ner till "är det sant?"...

Jag vill inte vara den som e den.

Men enligt din topic står det Gud eller Djävulen, men jag ser inte riktigt var djävulen kommer in i bilden.

Men nu skiter vi i det och går tillbaka till ämnet.

Jag är absolut inte kristen snarere tvärtom.
Men jag har fått höra att gud gav människan fri vilja (mycket lång historia) och sen sket det sig.