Jag får hela tiden för mig att det var bättre förr, varför?

Oavsett vad som ligger bakom, så är jag som kvinna i 20-årsåldern väldigt obekväm med att vistas utomhus ensam vid kväll/nattetid. Jag undviker det till varje pris, då jag är så rädd för att bli överfallen. Har läst alldeles för mycket skit på senaste tiden, att jag vågar helt enkelt inte.
Hur var det med det förr i tiden? Kunde man som kvinna gå utomhus ensam nattetid utan att vara orolig?

Jag lever i retrovärlden själv (1980-90-tal), vet inte om det är så sunt att vara "fast" där.

Tror det mesta har blivit bättre egentligen. 80-talet var jävligt tråkigt. (inte för att jag var så gammal) Det jag minns av 80-talet och fram till 1998 cirka var att det fanns ju inga sociala medier, mobiler, internet.
Tror inte att yngre ens kan föreställa sig ett sådant liv.

Lyssnar just nu på youtube.
På 90-talet fick man spara i månader så man hade råd köpa EN skiva som kostade 169 kr i den tidens pengar. Jag hade 10 skivor och jag tror jag lyssnat på vissa i typ 1000 timmar. Inte för att de var särskilt bra. Musiken var generellt skitdålig på 90-talet och mycket av 80-talet....

Fördelen är att det var lugnare, på alla sätt.
Var man ute så var man liksom ute. Ingen kunde nå en.
Ibland blev folk kidnappade eller bortförda av UFOs. Ingen visste.

Men vafan gjorde man???? Alltså allt var så jävla omständigt. Det fanns två TV-kanaler!!
Träffas anonymt -- det fanns heta linjen. Kontaktannonser i tidningar. Skicka in nåt. Vänta på svar. Skicka tillbaka.
Resa nånstans? Inte många som hade råd.

På den tiden var det något oerhört om det skedde ETT hemskare mord. Jag minns de diskuterade da Costa fallet i många år. Bara senaste månaden har vi väl haft två bisarra fall.
Visst skedde våltäkter men inte på samma nivå och inte lika mycket överfallsvåldtäkter. Gruppvåldtäkter fanns inte. Ungdomsrån kom med invandringen. Mycket annat kom också med invandring, varav det mesta nog är positivt ändå, såsom utländska butiker och matvaror.
Sverige var extremt inskränkt och "småstadsmentalitet" (s.k. jante) tidigare. Det har nog försvunnit helt.

Jag tror att medierapporteringen ändå har en del av orsaken till att det kan kännas otryggt. Förr fick man liksom bänka sig vid TVn klockan 19:30 för rapport och så fick man veta vad som hänt. Man fick en dos av morgontidning och kanske en dos av kvällstidning.

I stort ser jag inte det var bättre förr. Däremot hade jag önskat jag vore yngre så jag kunde haft bättre glädje av moderniteterna.
Jag ser på framtiden som ännu mer spännande. Ser man på världen historiskt ser man att det ju faktiskt konstant utvecklar sig framåt, även om det är tillfälliga bakslag och krig. Tycker alltid att pessimister är fåniga.

Kul med lite friska fläktar som inte fullt ut anser att det var bättre förr.

Vardagliga sysselsättningar som att lyssna på musik med mera är ju betydligt enklare nu, genom Spotify kan man upptäcka massor för en billig summa. Jag håller dock inte med dig om att musiken var dålig på 80-90-talet - tvärtom! Men det är ju en smaksak.

Jag tror också lite att medierapporteringen gjort att samhället känns otryggare. Nu får man ju nyheterna på löpande band, nonstop. Att medier är duktiga på att överdriva är ju heller ingen nyhet, plus att det numera finns utrymme att rapportera om fler saker jämfört med förr. En nyhetshemsida kan ju ta ganska många fler nyheter än exempelvis en dagstidning.

Jag vet inte om det är topic men lite snabbt får du gärna berätta vilken typ av musik från 1987-1999 som var bra.
Har funderat på det och det känns som att det tog slut rätt mycket när Madonna och liknande kom. Det blev så mycket jippo av det.
Visst finns det enstaka bra grupper och bra låtar, det har det alltid funnits... Men jag får nästan ångest av lyssna på det som var populärt iaf...

Jovisst, det har funnits många fantastiska ARTISTER, det säger jag inget om.. MJ, Bruce, t.ex.

Men från 1990-talet var väl knappt nån av mainstream artisterna särskilt bra. Det blev för mycket med pojkband, flickband, eurotechno och annat trams... Min åsikt om huruvida gangstarap kan kallas musik... behöver jag inte nämna...

Tycker att de där trummaskinerna fördummade rätt mycket av musiken också, när de kom.
nästan så att jag skulle säga att rapmusiken var det enda någorlunda genuina I BÖRJAN... (länkande en låt igår i min signatur som jag hittade när jag skrev mitt inlägg)
Grunge var förstås originell men den dog rätt snabbt oxo!

Personligen tycker jag att man gjorde bättre musik på -60 och -70-talet.
Nej , inte idag.
Musik var "bättre förr" på så vis att den var mer originell, tycker jag. Dock inte efter 1988 typ.

Personligen diggar jag bland annat Roxette, Nirvana, och Morrissey, annars gick det väl lite neråt mot slutet av 90-talet när tuggummipopen tog över. Tidigare 80-tal är bra, som exempelvis The Smiths, Mike Oldfield, Modern Talking, Simple Minds, Ultravox, ABBAs två sista skivor... Ja.

Har i övrigt inte lyssnat så jättemycket på varken 60-tal eller 70-tal, men det händer lite då och då. Lyssnar väldigt lite på dagens musik. Visst görs det även mycket bra musik idag som tyvärr ofta hamnar i skymundan för de större mainstreamartisterna, men jag tycker i överlag att musiken från förr håller bättre klass.

Klassisk rock. Ok, jodå.

En annan sak jag tänkte på är att på 80-talet var det väldigt tjafs mellan hårdrockare och synthare. Ingen av musikstilarna hade väl något bättre kulturellt värde... enligt min mening...
Numer är det väl mera fritänkande?
Inte alls samma småstadsmentalitet.
Alltså förr var det så oerhört viktigt hur man klädde sig, tillhörde rätt kultur.
Tycker det har nästan försvunnit nu.

Som resultat av de här konflikterna var det också en massa slagsmål förr, på 70 och 80-talet.

Och tänk hur handikappad man är utan dator. Skriva en text fick man göra på maskin.

Det jag däremot, kanske, kan känna lite nostalgi mot är dåtidens TV-spel... Visst är TV-spelen mycket bättre nu, men samtidigt är det mer slit och släng. På den tiden hade man 5-10 spel som man spelade varje stund... även om de var dåliga.
Man blev inte heller beroende på samma sätt. Spelen var "sämre" men samtidigt var de bara gjorda för EN sak. Typ hoppa och skjuta. Inte så extremt komplexa som dagens TV-spel som är en "hel värld" där man blir uppsugen. Tror inte jag spelat något modernt TV eller datorspel efter typ 2005.

1, separationsångest, men det är du inte ensam om.

2. Ja, på sätt och vis var det bättre förr. Det var enklare.

Hoppas du köper din LP-spelare, såg att Lp skivorna är på väg tillbaka. Men var rädd om skivorna, blir lätt repor på det.

Jag säger bara OKEJ ( minns du den tidningen )

Teknologiska saker förändrade mycket.

Utifrån vad jag ser det så märker jag inte någon större koppling mellan musik och klädstilar i dagens läge. Visst förekommer det, men det är inget jag förhåller mig till. Än mindre är det "bråk" mellan stilarna.
Men visst finns det väl de som är lite mer mainstream och klär sig enligt koderna som är "inne" just nu och lyssnar på Spotify top 100, hipsters som lyssnar på indiepop och Håkan Hellström (ofta även medlemmar i Ung Vänster), eller de som inte bryr sig över huvud taget och klär sig efter egen stil utan att ha någon specifik musiksmak (eller politisk åskådning/annat trams) knuten till det. Jag och personerna i mina närmsta vänkretsar platsar väl mer i det sistnämnda. Märker ingen rivalitet eller så.

Spelar själv äldre spel, nyaste spelet jag kör just nu är väl något från 2004. Har även ett SNES från 1990 som jag kör på ibland. Har inte spelat speciellt mycket dator- och tvspel i mitt liv, har aldrig varit någon gamer så att säga, och har därmed aldrig riktigt utforskat nya spel som kommer.


Kollar runt lite på nätet just nu, och jag ska garanterat köpa en oavsett vad alla säger. Får bara se när. Ska absolut vara rädd om skivorna, finns väl risk för att jag råkar spela sönder dem dock.


Absolut! Läste den inte mycket dock.


Har förstått det. Livet har ju blivit både mer praktiskt men också opersonligare (i min mening), tyvärr.

En sak som definitivt var bättre förr (beroende på ur vilken aspekt man ser det) var förstås att folk inte hade tillgång till internet och kunde få all information de behövde därifrån. Därför kunde man, om man var påläst och flitig besökare på biblioteket, samt lyssnade på p1:s kunskapsprogram, briljera med att veta så mycket mer än andra. Med risk förstås att bli sedd som någon intellektuell snobb. Men folk var överlag ganska obildade och dumma i huvudet innan internet kom. Så där gällde mer än idag att "kunskap är makt".

Jag har aldrig hört talas om några Lp-spelare. Först var det skivspelare och sedan en större anläggning, det var en stereo. En skivspelare ingick i stereoanläggningen så att säga.

Nu är det ju populärt med mode och prylar från 60- och 70-talet. På den tiden, och på 80-talet då var ju allt som var gammalt bara skit. Allt skulle vara nytt och det som hade varit var helt ointressant. Dom slängde det mesta och bevarade inget. Allt slängde dom på soptippen. Dit brukade vi cykla och gå och rota där.Där kunde man hitta det mesta.