Svenska nationalister rekryteras till Ukraina?

»Tyvärr grundar sig inte all yrkesmässig intuition på äkta sakkunskap. För många år sedan besökte jag investeringschefen på ett stort finansbolag och han berättade att han precis hade investerat tiotals miljoner dollar i aktier i Ford Motor Company. När jag frågade vad som låg till grund för beslutet svarade han att han nyligen hade varit på en bilmässa och blivit imponerad. ›Tro mig, de vet hur man tillverkar en bil!‹ löd hans förklaring. Han gjorde klart att han litade på sin magkänsla och var nöjd med sig själv och sitt beslut. Jag tyckte det var högst märkligt att han tydligen inte hade funderat på att ställa den enda fråga som skulle ha intresserat en ekonom: Är Fordaktien undervärderad? I stället hade han lyssnat på sin intuition; han tyckte om bilarna, han tyckte om företaget och han tyckte om att äga aktier i det. Med stöd av det vi vet om den teknik som brukar kallas ›stock picking‹ eller aktivt aktieurval kan vi utgå från att han inte hade en aning om vad han sysslade med.

Den specifika heuristik som Amos och jag studerade är inte till stor hjälp för den som vill förstå hur direktören bestämde sig för att investera i Fordaktier, men numera finns en bredare heuristisk teori som erbjuder en god förklaring. Ett viktigt framsteg är insikten att känslor spelar en mycket större roll för intuitiva bedömningar och val än vi förut anade. Direktörens beslut skulle i dag beskrivas som ett exempel på affektheuristik, då bedömningar och beslut styrs direkt av känslor som gillande och ogillande och inte mycket av övervägande och resonerande.

När det intuitiva tänkandets maskineri ställs inför ett problem – att välja ett schackdrag eller besluta om att investera i en viss aktie – gör det så gott det kan. Om individen äger relevant sakkunskap kommer hon att känna igen situationen och den intuitiva lösningen som dyker upp i hennes hjärna är sannolikt riktig. Det är vad som händer när en stormästare i schack betraktar en komplex spelsituation: de få drag som omedelbart poppar upp i hans medvetande är allesammans starka. När frågan är svår och en sakkunnig lösning inte går att uppbringa kan intuitionen ändå spela en roll: det händer nämligen att ett svar snabbt kommer från ingenstans – men att det besvarar en annan fråga än den ursprungliga. Den fråga som direktören ställdes inför (bör jag köpa Fordaktier?) var svår, men svaret på en enklare och närbesläktad fråga (tycker jag om Fordbilar?) dök snabbt upp i hans medvetande och avgjorde saken. Detta är kontentan i intuitiv heuristik: när man ställs inför en svår fråga svarar man ofta på en lättare i stället, för det mesta utan att märka glidningen.« – Kahneman, Daniel, Tänka, snabbt och långsamt (översättning Pär Svensson), ISBN: 978-91-7503-242-9, s. 22-23