Ställ era random astronomifrågor

Hejsan, läste för ett tag sedan om pol skifte, alltså att gjordens poler (nord och syd) skiftar plats med några hundratusen års mellanrum.
i artiklen jag läst så har vår planet börjat en sådan fas nu och att våra poler vandrar för tillfället. Detta ser forskarna genom att mäta vårt magnetfält som tydligen minskat med 10-15% de senaste 150 åren. kolade en snabb youtube film som berätta att det verkade som att just detta pol skifte håller på att hända jätte snabbt, snabbare än vad man trott innan och att mellan vissa datum i år kommer jordens poler förflytta sig jätte mycket på kort tid.

då jordens magnetfält försvagas så tar vi på jorden mot mer strålning och detta är skadligt för oss som lever här och att vatten nivån kommer stiga så pass att massa land kommer gå under.

stämmer allt detta och borde vi va oroliga?

och vad menas egentligen med pol skifte att jorden kommer luta åt andra hållet när allt är färdigt? att ekvatorn skiftar plats lite?

Nej, de geografiska polerna kommer aldrig skifta, däremot "wobblar" de sakta över en period av 26 000 år. De magnetiska polerna rör på sig mer, och kan skifta om jag inte har helt fel. Men det tar lång tid, och inget talar för att vi står inför ett plötsligt skifte vad jag vet.

Så - geografiskt polskifte vore katastrof, magnetpolsskifte stället till det för flyttfåglar och kompasser.

I ett inlägg i en annan tråd skrev jag om en svensk fysiker som faktiskt menade att hela jorden skulle kunna tippa över 180°, så att nord och syd bytte plats.

(FB) Fråga mig allt om det kommande Polskiftet via ett medium som talar med GAG

(Ok, jag vet, är annars ingen vidare bra tråd att referera till om astronomi...)

Fysikaliskt är nog inte idén helt crazy. I hans modell kan jordens inre delas upp i olika lager som inte roterar runt exakt samma axel. Dynamiken blir då liknande som för såna där leksakssnurror som plötsligt kan flippa på ett liknande sätt, iaf enligt hans analys. Han menade också att det fanns observationellt stöd för modellen i hur de geografiska polerna vobblar med några olika frekvenser (inte bara den där långsiktiga på 10-tusentals år).

Men få andra forskare verkar iaf ha trott på idén, och eftersom jag inte har någon egen expertis om detta så väljer jag att tro på main-stream-forskningen.

Och bevis på att magnetiskt polskifte inte vore någon större katastrof är att det inte finns några spår efter massdöd på jorden de gånger jordens magnetiska poler skiftat.

Däremot skulle det kunna bli ett ökat antal mutationer i levande organismer. Något som kan medföra en språngvis utveckling/förändring av arter.

Med det man tror sig veta idag försvagas det jordmagnetiska fältet kraftigt under den tid polerna byter plats. Med försvagat magnetfält nås jordens yta av mer strålning från solvinden och kosmisk strålning. Detta ökar i sin tur sannolikheten för mutationer hos levande organismer.

Man ska nog inte förvänta sig att en räka muterar så den får ben och går upp på land. Snarare handlar det om enstaka eller ett fåtal mutationer som eventuellt kan ändra litet på någon egenskap. Men är förändringen dysfunktionell är naturen rätt bra på att sorters bort de individer som har den. Så det kanske inte blir så stora eller märkbara förändringar.

Jag har inte sett några rapporter om att eventuella evolutionära språng tagits i samband med "flippar" (som polbytena ofta kallas). Alltid intressant om någon har tillgång till något sådant material.

Stämmer verkligen detta?
Redan idag leder 50-70% av alla mänskliga befruktningar till missfall, bland annat eftersom naturen konstant muterar och "provar sig fram". (De flesta av dessa missfall sker väldigt tidigt och ofta märker inte kvinnan av det, dessutom är detta knappast populär information att sprida bland religiösa så många känner inte till de höga siffrorna). Om muterandet skulle öka dramatiskt skulle det nog snarast leda till problem att alls få barn, inte att vi får någon X-men generation...

Har för mig att all joniserande strålning kan orsaka förändringar i DNA.

Bläddra ner till första svaret på denna fråga: http://physics.stackexchange.com/questions/28450/are-cosmic-muons-causing-mutations-or-even-influence-evolutionary-rate

Tycker det svaret är rätt välformulerat. Men jag är inte expert på detta, så ev motbevis emottages tacksamt!

(Googlar man på t ex "cosmic radiation mutations" får man rätt många träffar som säger liknande saker.)

Ja det låter ju inte så bra, ännu fler missfall, mer cancer och fler mutationer alltså...

vad är tid och hur är dess förbindelse med gravitation?

Tid kan man tänka sig är en dimension som existerar parallellt med de andra 3 (kända) rymddimensionerna. Man brukar säga rumtid för att sammanlänka rummet och tiden. Då gravitationen kröker rummet (eller ÄR en krökning i rummet) så kröker gravitationen även tiden. Tiden går långsammare i närhet av ett massivt föremål.

Det här är svårt, tycker jag.
De rumsliga dim plus tiden bildar spacetime som är fyrdimensionell. I spacetime rör sig allt som inte påverkas av en yttre kraft rakt fram. Massa kröker spacetime. Hur det ser ut är svårt att föreställa sig. I denna fysik finns inte gravitation som kraft utan gravitationen är just krökningen av spacetime. Ljus/fotoner rör sig alltid i räta linjer (kortaste vägen) och innanför händelsehorisonten runt ett svart hål går alla räta linjer rakt ner i hålet. Fotoner som når händelsehorisonten försvinner.
Det som kan diskuteras är varför många säger att gravitationen är så stark att den suger i sig fotoner. Detta är korrekt så länge man med gravitation menar krökningen av spacetime och kommer ihåg att gravitationen inte är kraft mellan massor.
Vore roligt att kunna göra sig en bild. Den spända gummiduken duger inte som modell tycker jag.

Vad tid ÄR är det ingen som vet, men vi vet iaf att det är samma sorts sak som sträcka. Anledningen till att vi vet detta är relativitetsteorin som hittills aldrig har falsifierats av något experiment, och säger just att tid är samma sorts dimension som de övriga tre, ungefär som att det inte heller finns någon fundamental skillnad mellan olika riktningar i rummet. Tillsammans bildar de en fyrdimensionell rumtid.

Enligt den allmänna relativitetsteorin förklaras gravitation av rumtidens krökning. I närheten av massiva kroppar förvrängs rum och tid så att sträckor och tidslängder blir lite längre eller kortare än vad de skulle ha varit annars. Hur rumtiden töjs på detta sätt beskrivs matematiskt av dess metrik.

För låg gravitation (i princip allt utom svarta hål...) och för låga hastigheter (mycket mindre än c) kan man visa att det så gott som enbart är töjningen av tiden som spelar roll för gravitation. Dvs i den Newtonska gränsen finns det en väldigt konkret och direkt koppling mellan just tidsdimensionen och gravitation. I det allmänna fallet spelar dock krökningen i alla rumtidsdimensioner roll.

Lite mer matematiskt om den senaste stycket, läs första svaret i http://physics.stackexchange.com/questions/211930/how-can-we-recover-the-newtonian-gravitational-potential-from-the-metric-of-gene