Ställ era random astronomifrågor

Vart går egentligen definitionsgränsen? Hur tjock skulle tex Venus atmosfär tvingas vara för att den skulle klassas som gasjätte istället?

Jag skulle vilja påstå att en gasplanet är en planet vars atmosfär tar upp en majoritet av planetens massa. Venus skulle alltså behöva ha en atmosfär mer massiv än hela planeten. Planeten, som vi känner den nu, skulle då reduceras till en "stenig kärna" likt den de övriga gasplaneterna (troligtvis) har.

Vilket är närmaste solsystem från oss räknat?
Hur många ljusår bort ligger det?
Finns det planeter där med förutsättningar för liv?
Om inte, vilket är det närmaste solsystem där liv kan finnas?

Skulle man kunna skapa en syrerik atmosfär på Mars?
Varför kan inget vara snabbare än ljusets hastighet?

Närmaste stjärna är ju Proxima Centauri (stavning?) som ligger typ 4 ljusår från oss. Vet ej om den har ett planetsystem men det borde den väl ha.

4 ljusår, vad blir det? 1000 miljarder mil ungefär. Resor dit är tydligen inte att tänka på med dagens teknologi, det krävs alltså att man kan resa med ljusets hastighet för det. Proxima Centauri verkade inte var nån lovande stjärna heller, definieras som "röd dvärgstjärna" enligt Wikipedia. Står inget där om några planeter heller.

Den exoplanet som ligger närmast oss och som är bekräftad ligger ca 15 ljusår bort.

Vill du ha den som är både bekräftad och i den beboeliga zonen är avståndet 24 ljusår.

Det finns troligtvis planeter närmare oss än 15 ljusår, en del kandidater men ännu inte bekräftade.

Det är märkligt att det verkar vara sällsynt med planeter inom den beboeliga zonen och med lämplig storlek i andra solsystem. Vårt solsystem hyser ju tre planeter i lämplig storlek (Venus, Jorden och Mars), och både Jorden och ev. Mars kan anses ligga inom en beboeliga zonen. Mars har ju tydligen tidigare varit både varmare och hyst flytande vatten. Kanske hade även Venus varit beboelig om den inte haft sin extrema atmosfär.
Är vårt solsystem verkligen så unikt? Man kan ju tycka att de förutsättningar kring vilka planeter och solsystem skapas borde vara desamma över hela universum.

Proxima centauri är del av ett trippelsolsystem där de andra två stjärnorna, alfa centauri a och alfa centauri b, är nästan identiska med solen. De är alltså inte mycket längre bort från oss än Proxima. Men hur omloppsbanan för en planet i systemet skulle se ut för att vara stabil är lite svårt att säga. Tänk dig att Neptunus också var en stjärna lik solen. Hur skulle året vara?

Hade tänkt svara på Tammers inlägg men det hamnade lite fel....

Man insåg nog redan under 1800-talet att Jupiter och Saturnus till större delen måste bestå av gas, eftersom deras densitet var så låg. Deras tyngd gick det att åtminstone få en hygglig bild av utifrån deras banor och den tid de tog på sig runt solen - tyngden och avståndet samspelar med gravitationen. Därifrån kunde man sedan beräkna deras densitet. Men det kräver också att man har en god bild av de absoluta avstånden i solsystemet. De första riktigt bra mätningarna av distanserna jorden - månen och jorden - solen kommer från mitten av 1700-talet ungefär, och med jordens avstånd til solen ("astronomisk enhet", AU) kunde man sedan räkna fram avstånden ut till övriga kända planeter.

Det var f ö inte förrän framåt slutet av 1930-talet som man fick kläm på hur solen kan producera all sin energi under miljarder år - det är samma grundforskning som sedan ledde vidare till forskningen på uranfission och kärnvapen.

Den som är road av vetenskapshistoria kan läsa Lord Kelvins funderingar från 1862 om solens ålder baserad på dess energiutstrålning:
http://zapatopi.net/kelvin/papers/on...suns_heat.html

bra boktips för hobbyfilosofen?

Pendlar/roterar Jordens axel någonting? Jag tycker det vore konstigt om axeln var helt stabil i vårt kaosuniversum.