Ställ era random astronomifrågor

Visst är det väl bara rummet mellan galaxerna som expanderar eller expanderar även rummet mellan stjärnorna i galaxerna?

Allt rum överallt. Även rummet inuti stjärnor och inuti din kropp.
Men rummets expansion domineras där av andra faktorer som gravitation eller kemiska bindingar så att dess resteffekt inte ens kan mätas med mindre än på intergalaktiska avstånd.

Rummet expanderar nu med 70 km/s för varje avstånd på en megaparcec(=3.3 miljoner ljusår).
Avståndet till närmaste stjärnan Proxima Centauri är ungefär en tusendel av 3.3 miljoner ljusår. Så rummets expansion mellan oss och vår närmaste stjärna sker i farten 0.07 km/s (70 meter per sekund, dubbel orkan). Den rör sig dock från oss genom rummet i en fart om cirka 22 km/s. På så korta avstånd som mellan stjärnor i Vintergatan är rummets expansion inte betydelsefullt. Rummet expanderar på korta avstånd mycket långsammare än vad saker rör sig genom rummet.

Förstår att den är minimal och omärkbar.
Sker den expansionen i tomrummet mellan alla elementarpartiklar?

Och hur förhåller sig ljusets hastighet till expansionen?

Aha.... Det är därför människan har blivit längre genom århundradena ...

Okej. Vad är det då för tjaffs jag hör om att i framtiden kommer himmelen vara helt svart eftersom vi inte kommer kunna se andra stjärnor pga expansionen?


Mycket bra tänkt där. En helt korrekt analys.

mvg !

Men, om vi skall dra det till sin spets, så betyder väl det att våra kroppar kommer att falla sönder en dag (om vi inte har gått under på något annat sätt innan dess)?

Då har du hört fel eller alternativt missuppfattat.
Om många, många miljarder år kommer himmelen vara tom på galaxer. I princip alla galaxer kommer då pga expansionen röra sig bort från oss snabbare än ljusets hastighet. Bara de galaxer i vår absoluta närhet kommer vara kvar. Dessa kommer så småningom bilda en och samma galax.

Stjärnor kommer synas så länge det finns väte kvar att fusionera. Till slut kommer troligtvis även den sista stjärnan bildas i galaxen, och när allt bränsle är slut kommer galaxen bestå av kall gas, döda stjärnrester och så klart mörka, kalla planeter.

Nu vet vi inte hur expansionen i framtiden kommer att se ut. Detta scenario utspelar sig om expansionen fortsätter accelerera som idag. Det kan hända att slutet sker tidigare än så, men det beror på egenskaper hos den mörka energin. Skulle det vara så att energidensiteten av denna inte är konstant, utan ökar med tiden skulle vi ha ett Big Rip, som i princip skulle kunna hända om några miljarder upp till några hundra miljarder år. Kanske även ännu längre in i framtiden...

Nej inte om expansionen fortsätter som idag, förutsatt att LCDM är den kosmologiska modell som faktiskt stämmer. Är den kosmologiska konstanten inte konstant, utan ökar kan det bli som du säger. Förutsatt att en människa existerar så långt in i framtiden.

Tack för svar Puff!
En fråga dock; finns det idag "konstanter", som vi idag inte anser vara konstanta?
(Jag vet, det är en rätt sjuk fråga, men varför inte sticka ut hakan och fråga den då...).

Kan mörk energi och mörk materia vara missuppfattade eller icke helt kompletta delar i gravitations teorin? Jag tänker mig att mörk materia är mörk eftersom det är gravitationen (som också är mörk) med en annan egenskap än man trott. Jag tänker mig mörk energi som del av en anti-gravitation som gör att universum töjer sig och verkar emot gravitationen (likt materia och anti-materia, fast skillnaden här är då att anti-gravitationen inte försvunnit eftersom den inte är materia och därför inte blivit utselekterad)?

Javisst kan det vara så. Den mörka energin är den saknade energin för att matcha observationerna att universum faktiskt ser platt ut. Detta får konsekvenser för universums öde, men det är en annan historia.
Det kan mycket väl vara så att vår förståelse för gravitationen är felaktig på riktigt stora skalor. Men idag förhåller vi oss till vad vi känner till, sätter ihop olika modeller av universum och testar dessa mot observationerna.
LCDM är idag den modell vi anser den bästa. I den är den mörka energidensiteten konstant. Men allt eftersom materiadensiteten går ner när universum expanderar, kommer en större del utgöras av mörk energi och detta får universum att accelerera.

Den kosmologiska konstanten är speciell i det avseende hur den kom till. Einstein trodde inte att universum expanderade, men samtidigt förstod han att gravitationen borde få universum att kollapsa. Då la han till en parameter i sin beskrivning och vips var hela universum statiskt.
Idag vet vi att universum expanderar och till och med accelererar.
Vi vet helt enkelt för lite om kosmologin att vi faktiskt kan säga att den är konstant. Den kan mycket väl variera med tiden.